Hartnor, Ing-Marie & Lelinge, Balli (2005). Detta var min sista chans! Elever med socioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden (This was my last chance! Pupils with social and emotional difficulties relate their experiences of the segregated school system). Syfte: Denna studie har som övergripande syfte att försöka förstå elevens upplevelse av skoltiden före, under och efter segregeringen samt att undersöka hur lärarens förhållningssätt påverkar elevens inre (emotionella) och yttre (sociala) utveckling. Metod: För att få svar på våra frågor har vi använt oss av intervju som metod. Målgruppen utgjordes av 15 elever med socioemotionella svårigheter, varav nio elever kom från en s.k. halvsegregerad skolform, vilket innebar att delar av skoldagen (och även en del efter skoltid) var förlagd till en särskild undervisningsgrupp. Resterande sex elever hade sin senare del av grundskoletiden förlagd till ett skoldaghem, i en s.k.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för möjligheter och hinder med att undervisa inkluderande i en vanlig skolklass på en F-5 skola. Genom att studera ett arbetslag med ett elevunderlag som ligger nära rikssnittet vad gäller kön, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen elever i behov av särskilt stöd har svar sökts på frågor kring vilka faktorer i undervisningen som lärarna i studien anser vara betydelsefulla för att möjliggöra inkludering och vilka hinder och möjligheter lärarna ser med att arbeta med dessa faktorer. Som metod har den kvalitativa ansatsen ?fallstudie? använts och för att få en fördjupad förståelse förekommer även kvantitativa inslag. Data har samlats in med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program.

I förskolans läroplan beskrivs att pedagoger ska lägga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt språk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete på förskolor har vi sett att små barn ibland får stå åt sidan för att gynna verksamhet för äldre barn. Att låta barn utveckla sitt språk med stöd av pedagoger och en social miljö är något som påverkar oss resten av livet. Att behärska språket är en nödvändighet i samhället. Syftet med studien är att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treåringars språkutveckling i förskolan.

I förskolans läroplan beskrivs att pedagoger ska lägga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt språk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete på förskolor har vi sett att små barn ibland får stå åt sidan för att gynna verksamhet för äldre barn. Att låta barn utveckla sitt språk med stöd av pedagoger och en social miljö är något som påverkar oss resten av livet. Att behärska språket är en nödvändighet i samhället. Syftet med studien är att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treåringars språkutveckling i förskolan.

Syftet med denna uppsats är att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hållbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv på hur den hållbara stadsplaneringen kan se ut. Detta är viktigt då städer som växer och förtätas måste bli bättre på att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan.Denna uppsats undersöker om vegetationsklädda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hållbara stadsplaneringen där Göteborg är utvalt undersökningsområde. Idag bor större delen av världens befolkning i städer vilket gör att det är viktigt att planeringen av staden sker på ett hållbart sätt.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan.

Studiens syfte är att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med föräldrainflytande i förskolan för att följa läroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har på föräldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med föräldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser föräldrar och pedagoger på föräldrainflytande samt anser föräldrar att de får ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollärare samt 6 föräldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter på föräldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att både förskollärarna och föräldrarna ansåg att föräldrainflytande är viktigt, och att det är föräldrars rätt att ha inflytande. Föräldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande på förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de påtalade var deras rättighet. Föräldrarna var också osäkra för vilket inflytande de kunde få ha, hur mycket och inom vilka områden.

Syftet med studien är att identifiera aspekter av särskild betydelse för samarbetsläxor inom ämnet svenska. Tidigare forskning visar både negativa och positiva effekter gällande läxanvändning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens läxor bör träna både ämneskunskaper och förmågor, samtidigt som den måste kunna vara genomförbar utifrån elevernas olika förutsättningar i hemmet. Samarbetsläxor har introducerats av Skolverket som ett läxalternativ.

I Barnhälsovården träffar sjuksköterskor ofta familjer från andra kulturer. Det är givande och lärorikt men innebär också en utmaning. Det är inte lätt att förstå varandra och det handlar inte bara om språket. Sjuksköterskor saknar verktyg för detta och känner sig ofta vilsna. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans möte med dessa familjer ur ett transkulturellt perspektiv.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka hinder och möjligheter som existerar för att ett genomslag för mellanhandsreducering i bostadsmäklarbranschen ska kunna ske. Dessutom är syftet att undersöka närmare på hur förmedling av olika bostadsobjekt sker på bostadsmarknaden i Sverige och i det sammanhanget att studera hur nya aktörer har förändrat och förenklat den traditionella affärsmodellen för bostadsförmedling..

Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva vilka insatser och vilket stöd på individ-, grupp- och organisationsnivå som påverkar elever med funktionsnedsättning i en inkluderad verksamhet. Det är elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien är en fallstudie gjord på ett mindre gymnasium. Emperin består av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsättning. Studien begränsas till funktionsnedsättningar som benämns autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lärare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det är möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.