Bakgrund: I ett alltmer mÄngkulturellt samhÀlle blir det mÀrkbart hur förutsÀttningarna för en god hÀlsa skiljer sig mellan olika samhÀllsgrupper. HÀlso- och sjukvÄrden har som uppgift att frÀmja hÀlsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta stÀller nya krav pÄ den svenska sjukvÄrden, dÄ en mÄngkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vÄrden. Dessa möten innehÄller ofta hinder som kan vara svÄra att överbrygga, vilket krÀver en kunskap om vilka faktorer som pÄverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanstÀlldes genom ett kvalitativt analysinnehÄll.  Som teoretiska utgÄngspunkter anvÀndes en definition av kulturell kompetens och vÄrdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och sprÄkbarriÀrer utgör det största hindret i den transkulturella omvÄrdnaden.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

Studiens syfte innebar att undersöka situationen för mÀnniskor med normalbegÄvning och funktionshinder i dagens svenska samhÀlle samt att studera diskrepansen mellan aktörer med synliga funktionshinder och aktörer med osynliga funktionshinder. Detta pÄ arenorna: Arbete/studier/daglig verksamhet, fritidsverksamhet och pÄ allmÀnna platser i samhÀlletStudiens forskning utgÄr frÄn en metodisk grund som bygger pÄ Layders domÀnteori, hermeneutisk metod och inspiration av Grundad Teori. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en triangulering bestÄende av samhÀllsvetenskapliga teorier, en kvalitativ intervjuundersökning och en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet av studien visar pÄ aspekter bÄde av inkludering och av exkludering för mÀnniskor med funktionshinder. Det konstateras att det existerar stora hinder för aktörer med funktionshinder pÄ studiens arenor.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att utreda vilken innebörd domstolarna har tillmÀtt de olika anknytningsmomenten samt vilken betydelse respektive anknytningsmoment har tillmÀtts vid avgörandet huruvida vÀsentlig anknytning föreligger eller ej. Genom analys av relevanta rÀttsfall avser jag att pÄ ett överskÄdligt vis klargöra vad som krÀvs för att vÀsentlig anknytning skall anses föreligga. Jag avser Àven att belysa hur reglerna kan anses vara ett hinder mot EG-rÀttens fria rörlighet..

Bakgrund: Internet och sociala medier Àr idag en naturlig del av mÀnniskors vardag och företag lÀgger allt mer av sin marknadsföringsbudget pÄ att synas i digitala plattformar. Sociala medier har blivit en viktig marknadsföringskanal för e-handelsföretag, vilket har visat sig innebÀra bÄde möjligheter och hinder. Vidare har tidigare forskning lyft fram goda kundrelationer som en viktig komponent för företags framgÄng. Samtidigt som det har framkommit att det finns en skillnad mellan hur e-handlare gentemot den traditionella butikshandeln kan skapa relationer med sina kunder, dÄ köpare och sÀljare aldrig fÄr möjlighet till att mötas ansikte-mot-ansikte.Syfte:Avsikten med denna studie Àr att analysera hur e-handelsföretag anvÀnder sig av sociala medier och huruvida dessa medier möjliggör för e-handlarna att skapa och utveckla kundrelationer. Syftet med studien Àr Àven att bidra med rekommendationer för hur e-handelsföretagen kan skapa och utveckla kundrelationer via sociala medier, samt att identifiera och analysera de hinder som begrÀnsar e-handlares anvÀndning av sociala medier.Metod:Författarna för denna uppsats har valt att anvÀnda sig av en kvalitativ forskningsmetod för att generera en djupare kunskap och analys för forskningsomrÄdet.

SAMMANFATTNINGBakgrundPersoner som röker och som ska genomgÄ en operation som krÀver anestesi har ökad risk att drabbas av komplikationer. Genom rökavvÀrjningsprogram erbjuds personer hjÀlp att sluta röka. Vad det Àr som fÄr den enskilda individen att motivera sitt val av rökvanor leder fram till arbetets syfte.SyfteSyftet Àr att öka förstÄelsen för hur personer tÀnker kring valet av rökstopp och behovet av stöd frÄn sjukvÄrden.MetodEn kvalitativ litteraturstudie som presenterar 18 kvalitativa studier, vilka har analyserats med en enklare syntetisering.ResultatUtifrÄn de inkluderade artiklarnas centrala teman bildades tre nya teman. De nya temana delades in utifrÄn vilka faktorer som hindrade (Hinder för rökstopp) respektive motiverade (Motiverande faktorer till rökstopp) personerna till att sluta röka samt vad dessa personer önskade av sjukvÄrden (Vad som önskas av sjukvÄrden). Tankarna kring valet av rökstopp och behovet av stöd frÄn sjukvÄrden Àr individuellt.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Övervikt och ohĂ€lsa bland barn och ungdomar har blivit ett allt större problem de senaste Ă„ren, den frĂ€msta orsaken Ă€r att de lever ett stillasittande liv. LektionstillfĂ€llena för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa har blivit fĂ€rre och detta Ă€r nĂ„got som ses som ett hot mot den allmĂ€nna folkhĂ€lsan i ett framtidsperspektiv. Syftet med studien var att beskriva idrottslĂ€rares upplevelser av vilka hinder (svagheter, hot) och nya möjligheter (styrkor, möjligheter) som frĂ€mjar elevers delaktighet och intresse för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i högstadiet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex idrottslĂ€rare pĂ„ högstadieskolor i LuleĂ„ och Bodens kommun. Intervjuerna bandades och transkriberades dĂ€refter.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder vÄra elever har nÀr det gÀller skriftsprÄket pÄ arabiska. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och vi valde att göra intervjuer med 4 pedagoger och 8 elever varav 4 pÄ mellanstadiet och 4 pÄ högstadiet. Vi har anvÀnt oss bl.a. av Pauline Gibbons litteratur ?StÀrk sprÄket, stÀrk lÀrandet? och ?Lyft sprÄket, lyft tÀnkandet.

Bakgrund: VÄrdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vÄrdar Àr dynamisk och tillit Àr en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstÄ vilka hÀmmar utvecklingen och istÀllet skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vÀgg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhÀllets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohÀlsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar frÀmst Äterfallsprevention och liknande annan lÄngvarig ohÀlsa Äterkommer ofta symptomen vid uppehÄll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter och hinder som finns med anvÀndningen av IKT i frÄga om ordinlÀrningen för andrasprÄkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlÀrningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi pÄ hypotesen, vilken Àr att andrasprÄkselever lÀttare lÀr sig ord via IKT Àn via traditionella lÀromedel. I interventionsstudien deltog 20 andrasprÄkselever i en Ärskurs tre i södra Sverige. HÀlften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlÀrning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlÀrning via traditionellt lÀromedel.

I gymnasieskolans kursplan för fysik Àr ett av mÄlen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssÀtt som delvis bestÄr av undersökningar under laborativa former.Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i ansprÄk. Inte sÀllan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhÄller att lÀrande sker under processer dÄ individen Àr aktiv. Fysikundervisningen bör alltsÄ ha goda förutsÀttningar för elevernas lÀrande.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanstÀllts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjÀlp av min 10-Äriga erfarenhet som lÀrare pÄ gymnasiets tekniska program, dÀr jag i min dagliga yrkesutövning mötte mÄnga elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers Àr vÀl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsÀttning skapar, samt vilka behov de har nÀr det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..