Introduktion: Att arbeta inom ambulanssjukvÄrden Àr fysiskt, psykiskt och kunskapsmÀssigt utmanande. Ett företrÀdelsevis kort vÄrdmöte kan försvÄra ambulanspersonalens möjlighet till kÀnnedom om patientens varande efter vÄrdtiden i ambulansen om inte uppföljning Àr möjlig.Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonals behov av att följa upp tidigare vÄrdade patienter med fokus pÄ orsaker bakom behovet, hur ofta uppföljning genomförs, vilka hinder finns, fördelar och nackdelar och finns det skillnader i behovet av uppföljning mellan storstad och mindre stad, beroende pÄ yrkeserfarenhet. Metod: En enkÀt skickades ut till 220 ambulanspersonal pÄ tre verksamheter, en lokaliserad i storstad och tvÄ i mindre stÀder, för att undersöka behovet att följa upp tidigare vÄrdade patienter. Av dessa besvarade 116 enkÀten.Resultat: NÀstintill all ambulanspersonal hade ett behov av att följa upp tidigare vÄrdade patienter. Det vanligaste sÀttet att följa upp patienter var via sjuksköterska pÄ akutmottagningen.

Flera saknade lĂ€nkar i Europas transportnĂ€t definierades pĂ„ mitten av 1980-talet som nödvĂ€ndiga att bygga för att bidra till att uppnĂ„ de EU-politiska mĂ„len om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jĂ€mnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillvĂ€xt, en friktionsfri och vĂ€lfungerande inre marknad, hĂ„llbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhĂ„llning.EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnĂ€tverket (TEN-T) pĂ„ svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992.I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som bĂ„de har pekats ut som ett sĂ€rskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gĂ€llande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnĂ„ de ovanstĂ„ende politiska mĂ„len. Syftet med projektet Ă€r att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och grĂ€nsöverskridande vĂ€gar, jĂ€rnvĂ€gar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbĂ€ttra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bĂ€ttre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och frĂ„n Centraleuropa, Ryssland och de baltiska lĂ€nderna.Det vĂ€stra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremĂ„l för diskussion sedan 1980-talet dĂ„ en högklassig motorvĂ€g, jĂ€rnvĂ€g samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn BĂ€lt föreslogs av "European Round Table of Industrialists".Syftet med infrastrukturpaketet var att förbĂ€ttra transportinfrastrukturen inom korridoren samt fĂ„ en fast förbindelse till kontinenten.

Dagens marknad tillÄter inte mÄnga misstag. Produkter och tjÀnster mÄste möta kundernas behov för att bli framgÄngsrika. Produktutveckling mÄste dÀrför primÀrt vara driven av kundernas behov hellre Àn av teknologiska möjligheter. Target Costing Àr en teknik för att strategiskt leda företag till framtida vinst. Genom att göra en uppskattning av det framtida försÀljningspriset pÄ en föreslagen produkt och dÀrefter subtrahera den vinst man vill uppnÄ kan företaget rÀkna fram sin Target Cost.

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Titel: Som galna vildhĂ€star eller sniglar med bromsarna pĂ„ ? Skolchefers syn pĂ„ den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans vĂ€rldFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien Ă€r att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans vĂ€rld.Metod: Studiens val av metod Ă€r den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsomrĂ„det förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade pĂ„ de ansvarsomrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma inom. Uppdelningen fördelades jĂ€mt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka omrĂ„den.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tĂ€mligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning pĂ„ att medier skall göras till-gĂ€ngliga för alla i skolans vĂ€rld och som Ă€r centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lĂ€ra sig kritiskt granska all typ av medier finns dĂ€r men hur vĂ€l ett fördjupat resonemang Ă€r utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder pĂ„ ett behov av ökade kunskaper inom omrĂ„det.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de omrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma pĂ„ mĂ„nga olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnĂ„tt nivĂ„ 3 i sin utbildning inom tre Ă„r.

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsÀtt utifrÄn mÄlsÀttningen en skola för alla i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. LÀrande och samhÀlle, Barn unga samhÀlle, Barn och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagoger ser pÄ mÄlsÀttningen en skola för alla och hur de arbetar utifrÄn den i förhÄllande till elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningar har gjorts pÄ specialpedagogers arbetsmetoder och hjÀlpmedel nÀr det gÀller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter utifrÄn mÄlsÀttningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes pÄ tvÄ olika skolor samt utfördes det en observation.

Företag upplever idag en allt hĂ„rdare internationell konkurrens och dĂ€rmed ökande krav pĂ„ att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. DĂ„ Sverige och mĂ„nga andra industrialiserade lĂ€nder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjĂ€lp av pris, har tillgĂ„ng till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hĂ€vda sig i den internationella konkurrensen. Även staten Ă€r beroende av ett framgĂ„ngsrikt nĂ€ringsliv som genererar skatteintĂ€kter vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för fortsatt vĂ€lfĂ€rd. Den internationella konkurrensen utgör sĂ„ledes ett hot inte bara för det svenska nĂ€ringslivet utan Ă€ven för samhĂ€llet, vĂ€lfĂ€rden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjĂ€lpas Ă„t och dĂ€rför har staten utarbetat strategier för att uppmĂ€rksamma företag och organisationer pĂ„ vikten av kunskap och kompetensutveckling.

Internet har under de senaste Ären ökat explosionsartat i Sverige och ett av de stora anvÀndningsomrÄdena pÄ Internet Àr handel av varor och tjÀnster. Det finns en mÀngd faktorer som spelar in i konsumenternas anvÀndning av elektronisk handel och den elektroniska handeln mot konsumenter har inte motsvarat de förvÀntningar som fanns för nÄgra Är sedan. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga för konsumenter för att öka deras anvÀndning av e-handel. För att komma fram till vÄra slutsatser har vi gjort en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer med ett antal personer i Äldrarna 16-34 som har anvÀnt sig av elektronisk handel. Viktiga faktorer för konsumenterna Àr att det Àr lÀttare att jÀmföra priser pÄ Internet och att priserna Àr lÀgre samt att utbudet Àr större och att det gÄr att fÄ tag i varor som inte finns i ens nÀromrÄde och det Àr den största orsaken till att handla över Internet förutom priset.

Trots de stora fördelarna med RFID har det i mÄnga fall och under lÄng tid varit för stora problem för att en majoritet skulle vilja investera i tekniken. Kostnaden Àr ett av de största hindren och frÄgan Àr ifall den kostnaden kan reduceras genom att kombinera larm med de logistiska fördelarna hos RFID. Syftet med undersökningen i den hÀr rapporten har varit att ta reda pÄ om det stöldskyddssystem som finns i butiker kunde uppgraderas med extra funktionalitet och vilka fördelar det kunde leda till. Dessutom har möjligheterna till en ekonomisk lönsamhet ifrÄgasatts. Undersökningen begrÀnsades till sko- och konfektionsbutiker.

FörutsÀttningarna för dagens företag och organisationer förÀndras stÀndigt. Den tekniska utvecklingen pÄ alla omrÄden, den ökade globala konkurrensen och en ökad förÀndringstakt i omvÀrlden stÀller stora krav pÄ organisationsformen i ett företag. Det Àr dÀrför av stor betydelse hur företag Àr organiserade för att de skall kunna styras framgÄngsrikt. NÀr organisationsform vÀljs för ett företag Àr det viktigt att företaget har klart för sig vilka möjligheter och hinder som finns med organisationsformen. MÄnga internationella företag arbetar idag i en matrisorganisation.

Organisationskultur har lÀnge varit föremÄl för en mÀngd studier dÄ den anses ha en stor pÄverkan pÄ organisationerna. En organisations vÀrderingar Àr en del av dess kultur och vÀrderingarna sÀgs ha mÄnga positiva effekter pÄ organisationen. OrganisationsvÀrderingar hjÀlper organisationens medarbetare i deras handlande och det Àr dÀrför möjligt att styra organisationen och dess agerande genom vÀrderingarna. OrganisationsvÀrderingarna kan ocksÄ bidra till att göra organisationen mer effektiv pÄ sÄ sÀtt att de gör att alla i organisationen fokuserar pÄ rÀtt saker, vilket i sin tur leder till goda resultat. En förutsÀttning för att detta ska ske Àr att organisationens medarbetare kÀnner till vÀrderingarna och för att de ska göra det sÄ mÄste vÀrderingarna kommuniceras till dem.

Syfte: Föreliggande studie vill söka kunskap kring arbete i storarbetslag i förskolans verksamhet. Studien har ocksÄ som syfte att undersöka hur och utifrÄn vilka utgÄngspunkter förskollÀrare som arbetar i storarbetslag organiserar sin verksamhet samt att beskriva vad förskollÀrare uttrycker Àr möjligheter och hinder med att arbeta i ett storarbetslag. Teori: Den teoretiska inramningen utgÄr frÄn Habermas syn pÄ att kommunikativt handlande Àr en social handling dÀr interaktionen mellan aktörerna Àr betydelsefull. Denna uppsats har en kritisk ansats vilket tar sin utgÄngspunkt i ifrÄgasÀttandet av etablerade samhÀllsordningar, diskurser och institutioner. Förskolan och storarbetslag kan ses som en institution inom samhÀllet.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

Denna uppsats Àr resultatet av en studie genomförd vid Bodens Energi AB. Arbetet har genomförts pÄ företagets vÀrmeverk och den avdelning som handhar produktionen av fjÀrrvÀrme. I och med ett riksdagsbeslut gÀllande en ny lag för avlÀsning av elmÀtare kommer tillvÀxt att ske för system som handhar fjÀrravlÀsning av mÀtare bÄde pÄ el och pÄ vÀrmesidan. Vi har dÀrför undersökt hur införandet av detta system har pÄverkat de anstÀllda och vilka hinder och möjligheter som kan uppstÄ av ett sÄnt system. Det som framkommit genom studien Àr bland annat att införandet av systemet leder till stora möjligheter nÀr det gÀller integration och effektiviseringar i organisationen..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlÀgga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet pÄ recept(FaRŸ) i sex landsting. Tre av de landsting vars invÄnare i genomsnitt har bland den lÀgsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen Àr baserad pÄ disponibel inkomst, nivÄ av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistÄnd och introduktionsersÀttning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsÄtgÀrder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning, den socioekonomiska statusen hos invÄnarna har en koppling till FaR-samordningen och mÀngden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om nÄgot tyder pÄ att invÄnarna i de landsting vars invÄnare har lÀgre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsÀttningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingÄr i studien?? Finns det tecken pÄ koppling till den socioekonomiska statusen hos invÄnarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gÀllande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien anvÀndes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer dÀr sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.