Studier visar att ÄtgÀrder krÀvs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att frÀmja en hÀlsosammare kosthÄllning hos barn mÄste dÀrför fÄ en ökad uppmÀrksamhet. LÀrare bör ta tillvara pÄ tillfÀllen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn pÄ mat. Sapere-metoden Àr en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmÄga, utveckla deras sprÄk samt pÄ sikt förbÀttra deras matvanor. Denna metod tillÀmpas idag pÄ skolor i VÀstmanland.

Det övergripande nationella folkhÀlsomÄlet Àr att skapa samhÀlleliga förutsÀttningar för en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bÀttre bebyggd miljö som pÄverkar folkhÀlsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhÀlsan genom olika politikomrÄden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhÀlsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhÀlsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

Studiens syfte Àr att synliggöra grundskolans pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrÄn de individintegrerade eleverna frÄn Är 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrÄn en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utlÀsas utifrÄn pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet sÄg ut.

Multipel skleros, MS, Àr en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av mÄnga som ett av de svÄraste symptomen som inverkar starkt pÄ det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en kÀnsla av utmattning och brist pÄ energi som kan vara övervÀldigande. Tröttheten Àr orimlig i förhÄllande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det Àr att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Kvinnors kriminalitet har lÀnge varit ett eftersatt forskningsomrÄde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utstrÀckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn pÄ sin delaktighet i den egna kriminella karriÀren. Studien har ocksÄ undersökt kvinnornas förstÄelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppvÀxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjÀlp av Goldbergs stÀmplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrÄn tidigare forskning.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmÀnna vÀlbefinnandet men ocksÄ för att förhindra sjukdomar. DÄlig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och Àven nedsatt aptit och dÀrför Àr det viktigt att munvÄrden utförs pÄ rÀtt sÀtt. Det har visat sig att mÄnga vÄrdtagare och patienter har bristande munstatus. Det Àr sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvÄrdnaden och dÀrmed munvÄrd, men i praktiken Àr det oftast annan vÄrdpersonal som utför munvÄrden. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som pÄverkade vÄrdpersonalen i utförandet av munvÄrd.

Introduktion:Irritable Bowel Syndrome (IBS) Àr en vanlig kronisk mag- och tarmsjukdom. Sjukdomens olika symtom orsakas av en störning i mag- och tarmkanalen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med IBS. Metod: Polit och Becks niostegsmodell anvÀndes i litteraturstudien. Litteratursökningen genomfördes i PubMed och CINAHL.

En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra bÄde möjligheter och hinder för eleverna, hur de vÀljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.LÀroboken Àr det hjÀlpmedel som överlÀgset dominerar matematikundervisningen och bilderna i lÀroboken har med tiden blivit bÄde större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lÀrandet, pÄ bÄde positiva och negativa sÀtt. Det har bland annat konstaterats att inlÀrningen optimeras dÄ text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen Àr att besvara vÄra tre frÄgestÀllningar: UtifrÄn nÄgra utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder Ät ifrÄga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser nÄgra lÀromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser nÄgra lÀromedelsförfattare kan pÄverka valet av bilder till ett matematiklÀromedel?Studien Àr gjord i tvÄ delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i nÄgra utvalda matematikböcker för grundskolans senare Är, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematiklÀromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrÄn lika mÄnga funktioner.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper pÄ flera olika sÀtt. De ska bÄde fÄ uppleva och sjÀlva prova pÄ att anvÀnda olika uttrycksformer. Detta Àr nÄgot som kan göras pÄ mÄnga olika sÀtt och i olika Àmnen. Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lÀrare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska Àmnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lÀrare.

Hartnor, Ing-Marie & Lelinge, Balli (2005). Detta var min sista chans! Elever med socioemotionella svÄrigheter berÀttar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden (This was my last chance! Pupils with social and emotional difficulties relate their experiences of the segregated school system). Syfte: Denna studie har som övergripande syfte att försöka förstÄ elevens upplevelse av skoltiden före, under och efter segregeringen samt att undersöka hur lÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar elevens inre (emotionella) och yttre (sociala) utveckling. Metod: För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av intervju som metod. MÄlgruppen utgjordes av 15 elever med socioemotionella svÄrigheter, varav nio elever kom frÄn en s.k. halvsegregerad skolform, vilket innebar att delar av skoldagen (och Àven en del efter skoltid) var förlagd till en sÀrskild undervisningsgrupp. Resterande sex elever hade sin senare del av grundskoletiden förlagd till ett skoldaghem, i en s.k.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för möjligheter och hinder med att undervisa inkluderande i en vanlig skolklass pÄ en F-5 skola. Genom att studera ett arbetslag med ett elevunderlag som ligger nÀra rikssnittet vad gÀller kön, andelen elever med utlÀndsk bakgrund och andelen elever i behov av sÀrskilt stöd har svar sökts pÄ frÄgor kring vilka faktorer i undervisningen som lÀrarna i studien anser vara betydelsefulla för att möjliggöra inkludering och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser med att arbeta med dessa faktorer. Som metod har den kvalitativa ansatsen ?fallstudie? anvÀnts och för att fÄ en fördjupad förstÄelse förekommer Àven kvantitativa inslag. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter, observationer och intervjuer.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.