I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Uppsatsen beskriver varför lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för anvÀndandet. Den beskriver ocksÄ vilka syften lÀrare har nÀr de anvÀnder pedagogiska program och varför de inte anvÀnder pedagogiska program. Studien har genomförts i tvÄ delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkÀter riktade till lÀrare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lÀrare. Av undersökningens resultat framgÄr att datorn anvÀnds mest till ordbehandling följt av InternetanvÀndning och pedagogiska program.

I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.

I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hÄllbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv pÄ hur den hÄllbara stadsplaneringen kan se ut. Detta Àr viktigt dÄ stÀder som vÀxer och förtÀtas mÄste bli bÀttre pÄ att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan.Denna uppsats undersöker om vegetationsklÀdda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hÄllbara stadsplaneringen dÀr Göteborg Àr utvalt undersökningsomrÄde. Idag bor större delen av vÀrldens befolkning i stÀder vilket gör att det Àr viktigt att planeringen av staden sker pÄ ett hÄllbart sÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förÀndra individers attityder och beteenden. Med utgÄngspunkt i arbetet i projektet undersöks Àven vad som hindrar och möjliggör en förÀndring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartÀvling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lÀrande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förÀndringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förÀndra beteenden och attityder genom en metodik som bygger pÄ tÀvlingar, feedback och jÀmförelser brukarna emellan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med förÀldrainflytande i förskolan för att följa lÀroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förvÀntningar pedagoger och förÀldrar har pÄ förÀldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med förÀldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser förÀldrar och pedagoger pÄ förÀldrainflytande samt anser förÀldrar att de fÄr ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollÀrare samt 6 förÀldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter pÄ förÀldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att bÄde förskollÀrarna och förÀldrarna ansÄg att förÀldrainflytande Àr viktigt, och att det Àr förÀldrars rÀtt att ha inflytande. FörÀldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande pÄ förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de pÄtalade var deras rÀttighet. FörÀldrarna var ocksÄ osÀkra för vilket inflytande de kunde fÄ ha, hur mycket och inom vilka omrÄden.

Syftet med studien Àr att identifiera aspekter av sÀrskild betydelse för samarbetslÀxor inom Àmnet svenska. Tidigare forskning visar bÄde negativa och positiva effekter gÀllande lÀxanvÀndning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens lÀxor bör trÀna bÄde Àmneskunskaper och förmÄgor, samtidigt som den mÄste kunna vara genomförbar utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar i hemmet. SamarbetslÀxor har introducerats av Skolverket som ett lÀxalternativ.

I BarnhÀlsovÄrden trÀffar sjuksköterskor ofta familjer frÄn andra kulturer. Det Àr givande och lÀrorikt men innebÀr ocksÄ en utmaning. Det Àr inte lÀtt att förstÄ varandra och det handlar inte bara om sprÄket. Sjuksköterskor saknar verktyg för detta och kÀnner sig ofta vilsna. Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskans möte med dessa familjer ur ett transkulturellt perspektiv.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka hinder och möjligheter som existerar för att ett genomslag för mellanhandsreducering i bostadsmÀklarbranschen ska kunna ske. Dessutom Àr syftet att undersöka nÀrmare pÄ hur förmedling av olika bostadsobjekt sker pÄ bostadsmarknaden i Sverige och i det sammanhanget att studera hur nya aktörer har förÀndrat och förenklat den traditionella affÀrsmodellen för bostadsförmedling..

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Syftet med mitt examensarbete Àr att bidra med ökad kunskap om och förstÄelse för invandrarelevers situation i skolan vad gÀller bemötande, trivsel och lÀrande. FrÄgestÀllningarna jag utgick ifrÄn var: Hur upplever invandrarelever sig sjÀlva och hur blir de bemötta i skolan av lÀrare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i tvÄ olika kulturer? Undersökningen grundas pÄ kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mÄngkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna Àr födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lÀrare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan Àr att lÀra sig olika saker och att trÀffa kompisar, men fÄ elever har berÀttat om sitt sprÄk och ursprungsland pÄ lektioner men dÀremot för kamrater pÄ raster.

Att barns möjligheter till ett lÀrande Àr beroende av miljöns utformning Àr ett framtrÀdande resultat i studien och i förskollÀrarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lÀrande. Den belyser ocksÄ hur förskollÀrarna axlar det ansvar som det förstÀrkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebÀr, samt förskollÀrares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter dÄ de iordningsstÀller förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar pÄ frÄgestÀllningar nÄs med hjÀlp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin bestÄr av Ätta intervjuer med förskollÀrare frÄn en medelstor stad i sydvÀstra Sverige.

Electricity production from renewable energy resources such as wind energy and photovoltaics is variable. Integration of these intermittent resources into the electricity system leads to new challenges in how to manage imbalance between supply and demand on the grid.One way to meet these challenges is to develop so-called smart grid solutions. One idea, called demand response, is to adjust the amount or timing of energy consumption, e.g. by control of household appliances, to provide flexibility that could be used to balance the grid. In aggregate, when applied to many units across the system, large volumes of energy could be made available when needed and this grid flexibility can be used as a product on the electricity regulation market.Despite the potential benefits, the number of demand response bids is currently low.

DĂ„ matförgiftningarna runt om i vĂ€rlden stadigt ökar, har livsmedelsinspektörernas roll att kontrollera hur livsmedelsföretagen uppfyller livsmedelslagstiftningen blivit allt viktigare. År 2006 Ă€ndrades den svenska livsmedelslagstiftningen till att bli mer överensstĂ€mmande med EU:s livsmedelslagstiftning. I och med denna förĂ€ndring Ă€ndrades livsmedelsinspektörernas roll till att kontrollera hur vĂ€l livsmedelsföretagens rutiner för egenkontroll uppfyller livsmedelslagstiftningen. För att kommunikationen under de kontroller som livsmedelsinspektörerna utför pĂ„ livsmedelsföretagen ska kunna fungera pĂ„ ett effektivt och noggrant sĂ€tt, krĂ€vs det att bĂ„da parter hjĂ€lps Ă„t. DĂ„ forskningen inom det aktuella omrĂ„det idag kan ses som bristfĂ€llig, har detta legat till grund för detta examensarbetes inriktning.