Syftet Ă€r att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förstĂ„samt ocksĂ„ förklara hur eventuella hinder uppstĂ„r mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ?nya ÅrstafĂ€ltet?.Metodtriangulering har nyttjats dĂ„ bĂ„de kvantitativa och kvalitativa metoderhar anvĂ€nts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteĂ€r representativt för de som pĂ„verkas av planeringen.

Arbetsterapeuters mÄl Àr att frÀmja mÀnniskors möjligheter att leva ett vÀrdefullt liv efter sina önskemÄl och behov i förhÄllande till omgiv- ningens krav. FunktionsnedsÀttningar och nedsatt aktivitetsförmÄga skapar begrÀnsningar i tillvaron och vÄllar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhÀllet krÀvs att den offentliga miljön Àr tillgÀnglig. I nationella handlingsplanen föreslÄr regeringen mÄl och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudomrÄdena Àr att skapa ett tillgÀngligt samhÀlle.

Arbetsterapeuters mÄl Àr att frÀmja mÀnniskors möjligheter att leva ett vÀrdefullt liv efter sina önskemÄl och behov i förhÄllande till omgiv- ningens krav. FunktionsnedsÀttningar och nedsatt aktivitetsförmÄga skapar begrÀnsningar i tillvaron och vÄllar problem i det dagliga livet. För att kunna utföra önskade aktiviteter ute i samhÀllet krÀvs att den offentliga miljön Àr tillgÀnglig. I nationella handlingsplanen föreslÄr regeringen mÄl och inriktning för handikappolitiken. Ett av huvudomrÄdena Àr att skapa ett tillgÀngligt samhÀlle.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vÄrdrelation och kommunikation Àr tre centrala begrepp inomhÀlso- och sjukvÄrden. Detta med tanke pÄ att det Àr tre faktorer som kan fÄ patienten attpÄverka dennes hÀlsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsÀttningar och hinder för att skapa delaktighet i vÄrdrelationen med patienter nÀrsamma verbala sprÄk inte talas. Metod: Studien utgÄr frÄn sjuksköterskans perspektiv ochbaseras pÄ en kvalitativ analys utifrÄn Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansÄgs vara förutsÀttningar för delaktighet kunde vara tolkens nÀrvaro för skapandet avdelaktighet i vÄrdrelationen.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Den traditionella undervisningen i bild utgÄr oftare frÄn traditionella metoder Àn en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och Àmnesintegrerat. MÄnga elever blir mer rÀdda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju Àldre de blir, mot nÀr de var smÄ. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildÀmnet mer tid och pÄverka elevernas engagemang för bildÀmnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förÀndras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhÄllningssÀtt i en traditionell bildundervisning.

Syftet med studien Àr att undersöka vad förskollÀrare har för tankar om utomhuspedagogiken som arbetssÀtt och hur utomhusmiljön anvÀnds, samt hur den kan stimulera barns utveckling och lÀrande. Studien kommer Àven att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppkomma i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet. Intresset för utomhuspedagogik har ökat markant och den blir allt mer allmÀn i förskolor idag. Det problemomrÄde som finns med utomhuspedagogiken Àr att den lÀtt kan misstolkas som att vara en ersÀttning för den traditionella pedagogiken inomhus. Utomhuspedagogiken har inte som syfte att ersÀtta nÄgon form av pedagogik, utan den ska istÀllet vara ett komplement i verksamheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en rekryteringsprocess kan se ut i en bransch med höga kompetenskrav och hur HR-personal som arbetar med processen kan beskriva den. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur kravprofilen anvÀnds genom rekryteringsprocessen. UtifrÄn syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar: Hur kan en rekryteringsprocess gÄ till? Hur kan en kravprofil anvÀndas genom en rekryteringsprocess och vilka hinder och möjligheter kan arbetet med en kravprofil innefatta?Studien Àr genomförd med kvalitativ metod. Resultatet grundar sig pÄ sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts pÄ en HR-avdelning i en kunskapsintensiv organisation.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka hinder som fanns att fÄ till stÄnd jÀmlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte Àr att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig sjÀlv och av varandra. Materialet som granskas Àr anteckningar frÄn SamkvÀm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll frÄn Stockholms AllmÀnna Kvinnoklubb.Metoden som anvÀnds Àr hermeneutisk och teorierna som anvÀnds Àr den dÀr Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan nÀrmast ansÄgs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas pÄ jÀmlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens förestÀllningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framtrÀder inte tillrÀckligt tydligt för att kunna dra nÄgra generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det sjÀlvklara subjektet.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vÄrd. Semistrukturerade frÄgor anvÀndes och data analyserades genom latent innehÄllsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsÀttningar men ocksÄ vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. FörutsÀttningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmÄgor samt arbetsgruppen och organisationen.

Inom dagens hĂ€lso- och sjukvĂ„rd finns det metoder som kompletterar den vĂ€sterlĂ€ndska skolmedicinen. Metoder som kan komma att anvĂ€ndas nĂ€r skolmedicinen inte rĂ€cker till. GenomgĂ„ende för vĂ„rden med KomplementĂ€r och alternativ medicin, KAM metoder Ă€r en prĂ€gling av helhetstĂ€nkande ibland Ă€ven kallat holistiskt synsĂ€tt.Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva den befintliga forskningslitteraturen med avseende pĂ„ sjuksköterskans och övriga vĂ„rdpersonalens uppfattningar om KAM samt hur KAM anvĂ€nds inom vĂ„rden.Åtta studier sammanstĂ€lldes och analyserades i en litteraturöversikt för att fĂ„ en överblick över kunskapslĂ€get. Resultatet presenteras med tvĂ„ huvudkategorier. Kategorierna Ă€r Uppfattning om KAM och Hur KAM anvĂ€nds i vĂ„rden.

Detta examensarbete Àr en studie om barns matematiska begreppsbildning vid mÄltiden i förskolan. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare uppmÀrksammar matematiken vid dessa tillfÀllen för att utmana barnens intresse för och lÀrande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollÀrarna. Fokus lÄg Àven pÄ vilka hinder förskollÀrarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se mÄltiden som ett tillfÀlle att anvÀnda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien anvÀnde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Bakgrund; antalet Àldre i Sverige ökar och fÄr en högre medellivslÀngd. En viktig förutsÀtt-ning för att bevara sin hÀlsa Àr att kunna röra pÄ sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmÄga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivÄ och livs-vÀrld har en avgörande betydelse för vÄrdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den Àldre mÀnniskan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkÀtstudie genomfördes pÄ en motionsanlÀggning i en medelstor stad i vÀstra Sverige. Studien riktade sig mot Àldre personer fyllda 65 Är och deltagandet var frivil-ligt. EnkÀter placerades ut i styrketrÀningslokal och i badhus under fyra veckor.

I den hÀr uppsatsen kommer korruptionens pÄverkan pÄ Bosnien-Hercegovinas demokrati att analyseras. Korruptionen har ett starkt fÀste inom landet dÄ det ses som en vanlig del av samhÀllet bÄde frÄn medborgare och politikerns synvinkel, detta ses som ett hinder för fortsatt utveckling pÄ flera nivÄer. Tanken finns, om att Daytonavtalet möjliggör för korruption pÄ grund av avtalets stiftande av landets komplexa struktur och uppdelning. Uppsatsen metod Àr en fallstudie, dÀr landets korrupta tillstÄnd kommer analyseras utifrÄn ett teoretiskt ramverk. Korruptionens pÄverkan pÄ demokratin kommer att analyseras utifrÄn Marks Warrens (2004) teori: den moderna tanken om korruption, dÀr korruptionens effekt inom olika domÀner i samhÀllet analyseras.

För att kunna vara aktiv utomhus krĂ€vs att miljön inte Ă€r hindrande. Äldre personer har, i de flesta fall, en minskad fysisk kapacitet och Ă€r genom detta extra kĂ€nsliga för hinder i miljön.Syftet med denna studie var att undersöka om, och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt, förĂ€ndringar i den fysiska utemiljön inverkar pĂ„ Ă€ldre personers aktivitetsutförande utanför hemmet. För att besvara studiens syfte sökte författarna svar pĂ„ vilka aktiviteter de Ă€ldre utförde utomhus, hur de upplevde utemiljön samt om de uppmĂ€rksammat förĂ€ndringarna i utemiljön. Informanterna var engagerade i ett flertal olika aktiviteter utomhus och promenader var den vanligast förekommande uteaktiviteten. Det framkom att de Ă€ldre var mycket nöjda med utemiljön i omrĂ„det och att de upplevde fĂ„ hinder.