Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap.

Syftet med denna studie är att analysera vad som stödjer och vad som hindrar genomförandet av förändringar inom sjukhusverksamhet. Ett av de områden som har varit berörda av förändringar under de senaste decennierna är svensk sjukvård, som trots sin komplexitet behöver utvecklas för att möta befolkningens behov samt efterfrågan på hög kvalitet och effektivitet. Förändringsprojekt ?Bättre flyt på opererande verksamheter III? som har genomförts på thoraxkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala presenteras. Studien inriktar sig på de faktorer som har påverkat klinikens förändringsarbete.Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer vilka på olika sätt varit inblandade i genomförandet av förändringsprojektet.En teoretisk referensram utformades.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan män och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushållssysslorna medan männen försörjde hushållet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rättigheterna i Sverige skiljdes åt, kvinnor fick allmän rösträtt år 1919 till skillnad från männen som fick allmän rösträtt år 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden har dock förbättrats med tiden, idag är det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra männen på arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan män och kvinnors sysslor och rättigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch där det är 4 % kvinnor och 96 % män på chefsposterna (SCB, 2008).

Bakgrund: Ätstörningar är kända sedan flera hundra år tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i åldrarna 13-30 år som lider av någon form av ätstörning. Patienterna med ätstörning upplevs ofta som svåra att vårda av sjuksköterskorna då de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgå behandling. Detta försvårar utvecklandet av en god vårdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vårdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell.

Laborationer utgör ett centralt innehåll inom den svenska biologiundervisningen. Elever måste lära sig arbeta laborativt för att uppnå kunskapsmålen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svårt att som lärare förmedla dessa på ett meningsfullt sätt. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur biologilärare tänker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det är ett brett arbetsområde och målen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

SammanfattningDetta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden.Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare.Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Att arbeta i en organisation som socialtjänsten innebär ofta att man står mitt emellan vad organisationen vill och vad klienten behöver. Vi som författare menar att detta samt den ofta överbelastade arbetssituationen som socialsekreterarna befinner sig i har en viss påverkan på motivationen och i förlängningen på upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie har därför varit att utifrån litteraturstudier och vår empiri undersöka vilka motivationsaspekter som kan vara till hjälp och vilka som kan ses som hinder i socialsekreterarnas upplevelse av arbetstillfredsställelse. Vår intention är att få fram en övergripande bild av hur de olika områdena organisation och klientkontakt påverkar socialsekreterarna i sitt arbete. Studien bygger på följande frågeställningar: Vad upplevs som hinder i att känna motivation i arbetet med klienten? Vilka aspekter påverkar i positiv riktning motivationen i arbetet med klienten? Upplever socialsekreterarna sig motiverade i arbetet med klienten? Studien har utgått från tidigare forskning kring motivationsaspekter och det samband de har med den arbetstillfredsställelse man känner.