Syftet med denna uppsats Àr att, pÄ Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig sjÀlva.Faktorer som undersöks mer ingÄende Àr arbetsledarnas upplevelse av:hur uppÄtriktad kommunikation frÀmjasatt kommunicera impopulÀra budskapeventuella hinder i kommunikationenickeverbal kommunikationhur feedback fungeraratt skapa mÄl för motivationövriga sÀtt att skapa motivationarbetsledarnas sÀtt att motivera sig sjÀlvaFrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna?Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen?Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras?Hur motiverar arbetsledarna sig sjÀlva?Undersökningen Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare pÄ Företag X.VÄrt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att frÀmja uppÄtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ŽgnÀllŽ/klagomÄl. De beskriver att de informerar impopulÀra budskap pÄ ett genomtÀnkt sÀtt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen sÄ som att de inte utbildats i kommunikation och attityd bÄde deras egen och medarbetarnas.

Underordningen av kvinnor som grupp har pĂ„ global nivĂ„ lĂ€nge varit en frĂ„ga som stĂ„tt i skuggan av traditionella politiska frĂ„gor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mĂ„l att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rĂ€ttigheter som mĂ€n pĂ„ alla omrĂ„den av det offentliga livet. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som mĂ€n. Syftet med denna uppsats Ă€r att definiera de punkter som Ă€r bristfĂ€lliga med CEDAW och som dĂ€rmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lĂ€gga fram The Mexico City Policy som ett exempel pĂ„ sĂ„dana hinder i internationell politik. Vidare Ă€r syftet Ă€ven att med hjĂ€lp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor Ă€ven i den privata sfĂ€ren.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

En helhetssyn pÄ barnet Àr en förutsÀttning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig pÄ familjecentraler, dÀr mÄnga olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien Àr att se vilken roll specialpedagogen kan ha pÄ en familjecentral dÀr olika instanser verkar kring det enskilda barnet som Àr i behov av sÀrskilt stöd. MÄlgruppen bestÄr av specialpedagog med förskollÀrarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, tvÄ förskollÀrare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vÄrd, dvs. vÄrd i livets slutskede. I takt med att den Àldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vÄrd vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vÄrdsammanhang. I vÄrden skapas kulturmöten, sÄvÀl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur Àr komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser pÄ hÀlsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvÄrdnad.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

AbstractEmilia Rönnberg.Barriers to physical activity in adolescents in their late teens. Vetenskaplig C- uppsats HT 12 Physical activity has been essential to human health and well-being since several thousand years. In Sweden, it has been shown that both adults and young people are less physically active than the rest of Europe- a large proportion of young people today do not meet the recommendations for physical activity (60 minutes per day). The purpose of this study was to determine what proportion of young people, i.e. high school students, did not meet the recommendations for physical activity.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Varför stannar mÄnga skolor vid en yttre organisation i team medan utvecklingen av dess inre arbete gÄr betydligt lÄngsammare. UtifrÄn en fallstudie pÄ en F-9 skola undersöks lÀrares och skolledares förestÀllningar om de hinder och möjligheter som finns för att kunna utvecklas till vÀl fungerande team. Vem eller vad Àr det som hindrar?.

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lÀrares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlÀmningar av information om barn och deras övergÄng mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs ett. Syftet Àr att se hur processen vid överlÀmningar gÄr till, om sekretesslagen har nÄgon pÄverkan pÄ den information som lÀmnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlÀmningar. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför: Vad har lÀrare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlÀmningar mellan verksamheterna? Finns det nÄgot som de skulle vilja förÀndra? Vad Àr lÀrares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlÀmningar? PÄverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlÀmningar och i sÄ fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lÀrare frÄn olika skolor. Resultatet analyseras utifrÄn litteratur och tidigare forskning som berör Àmnet.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Syftet med studien Àr att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som anvÀnts i studien Àrfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrandet varit utgÄngspunkt. Studien fokuserar pÄ respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och anvÀnder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det gÄr att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur sjÀlva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens instÀllning till förÀndring. Hur förskolechefer och pedagoger tÀnker om programmet skiljer sig dockÄt.

För att Ästadkomma samarbete mellan agenter i dataspel har utvecklare under lÄng tid anvÀnt sig av traditionella AI-tekniker sÄsom skriptning och tillstÄndsmaskiner. Dessa tekniker har dock ett flertal problem som gör att alternativa tekniker dÀr samarbete istÀllet evolveras fram blir intressanta att studera. I detta arbete har effekterna av egenskaperna begrÀnsade synfÀlt, brusig indata samt hinder pÄ evolution av samarbete med en sÄdan teknik, Multi-Component ESP, utvÀrderats.En experimentmiljö utvecklades baserad pÄ samarbetsproblemet CMOMMT. I denna miljö utfördes sedan fem olika experiment dÀr respektive egenskap först testades enskilt och sedan alla tre i kombination. Resultaten av dessa visade att ingen av egenskaperna enskilt har nÄgon effekt men dÀremot att kombinationen av alla egenskaper har en stark negativ effekt pÄ evolutionen.

Detta arbete Ă€r en fallstudie som försökt finna svar pĂ„ hur elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svĂ„righeter som mĂ„lgruppen stöter pĂ„ inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda sprĂ„ket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förstĂ„elsen. Eleverna som ingĂ„tt i den undersökta mĂ„lgruppen studerar i Ă„r 5 pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.De undersökningsmetoder som anvĂ€nts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkĂ€t baserad pĂ„ 1-tier Multiple Choice-frĂ„gor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jĂ€mförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgĂ„. Resultatet visar att elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska har likvĂ€rdiga resultat inom det naturvetenskapliga Ă€mnet som elever med svenska som modersmĂ„l.