Denna kvalitativa studie behandlar invandrarungdomars upplevelser av integration i det svenska samhÀllet. För att uppfylla studiens syfte har 10 invandrarungdomar födda i ett utomeuropeiskt land intervjuats. De frÄgestÀllningar som varit till grund för studien Àr vilka erfarenheter har ungdomarna av att integreras i det svenska samhÀllet, vad underlÀttar integration och vad kan vara hinder för integration? Respondenterna belyser samtliga fyra teman som har lyfts fram i studien, dessa teman Àr umgÀngeskrets, utanförskap, förutsÀttningar och hinder för en bra integration. Det framkommer att samtliga av respondenterna enbart umgÄs med andra ungdomar med invandrarbakgrund, detta frÀmst för att de kÀnner en större samhörighet med invandrarungdomarna men Àven ocksÄ för att de ?förstÄr? varandra bÀttre.

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ samarbetsprojektet mellan Halmstad Kommun, Sverige, och Vitebsk region i Vitryssland för att kunna se hur mycket projektet har bidragit med att förÀndra synsÀttet i Vitryssland gentemot barn och ungdomar med funktionsnedsÀttningar. Vi valde att anvÀnda oss utav semistrukturerade intervjuer som hör till den kvalitativa metoden, bland annat utfördes tre intervjuer via e-post, eftersom tvÄ individer utav informanterna bor i Vitryssland. DÀrför valde vi att intervjua fem individer som var huvudansvariga för projektet och hade olika roller inom det. Ur ett stort urval av sociologiska teoretiker valde vi att fokusera pÄ, Bengt Nirje, Goffman, Mills och Bourdieu. Det materialet som vi har haft tillgÄng till har varit vÀldigt begrÀnsat och har varit lite komplicerat att analysera utifrÄn vÄra egna tankar och reflektioner, eftersom att vi inte har haft möjlighet till att Äka till Vitryssland och fÄ ta del utav projektets resultat Resultatet visade hur viktigt det Àr med en bra kommunikation men Àven att fÄ förtroende för varandra, vilket leder till mer öppenhet dÀrigenom ett bÀttre resultat.Nyckelord: Normaliseringsprincipen, delaktighet, stigmatisering, tillgÀnglighet och hinder, jÀmlikhet, LASS, LSS, integrationsprocessen..

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar Àmnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med odling i staden. MÄlet med examensarbetet Àr att uppnÄ en större förstÄelse och kunskap inom detta Àmne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som Àr under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda pÄ hur nyckelpersoner i Malmö frÄn de tre kategorierna; politiker, tjÀnstemÀn samt brukare ser pÄ urban odling och dess möjligheter och begrÀnsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmÀnhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar pÄ att det finns mÄnga möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

I dagens samhÀlle har det framkommit att tekniken som utvecklas sÀllan eller aldrig har anpassats efter nÀrstÄendevÄrdares behov och situation. För att kunna förÀndra nÀrstÄendevÄrdarnas förutsÀttningar för anvÀndandet av teknologi och webbaserade tjÀnster Àr det viktigt att deras syn pÄ teknologi och webbaserade tjÀnster kommer fram. Syftet med studien Àr att beskriva hur nÀrstÄendevÄrdare ser pÄ teknologi och webbaserade tjÀnster i vÄrdandet av en Àldre nÀrstÄende i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. LÀmplighetsurval med nio informanter som uppfyllde inklusionskriterierna genomfördes i samarbete med anhörigkonsulenter. En ostrukturerad intervjuguide anvÀndes som datainsamlingsinstrument.

Bakgrund: MĂ€nniskors sĂ€tt att leva har under det senaste Ă„rhundrandet förĂ€ndrats.Detta har lett till att diabetes typ 2 har ökat runt om i vĂ€rlden. Diabetes typ 2 Ă€r enkronisk sjukdom som leder till höga blodsockervĂ€rden. Det gĂ„r att fördröjasjukdomsförloppet och undvika komplikationer om man genomför livsstilsförĂ€ndringar.FörĂ€ndringarna kan leda till tankar och kĂ€nslor hos individerna kring deras situation.Det Ă€r viktigt för sjuksköterskor med ökad kunskap om hur personer med diabetes typ 2upplever genomförandet av livsstilsförĂ€ndringar. Ökad kunskap inom detta omrĂ„de kange personer med diabetes typ 2 förbĂ€ttrade förutsĂ€ttningar vid genomförandet avlivsstilsförĂ€ndringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att öka kunskapen om hur personer med diabetestyp 2 upplever livsstilsförĂ€ndringar. Metod: AllmĂ€n litteraturstudie baserad pĂ„ tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Uppsatsen handlar om second moverföretag och dess etablering pÄ marknaden. Sju 2Mo-företag har intervjuats för att finna gemensamma drag i dess etablering i tre steg: förutsÀttningar, strategi och hinder. De flesta 2Mo-företagen har vid sin etablering haft tydliga komparativa fördelar gentemot sina respektive konkurrenter. Det framgÄr att de komparativa fördelarna lÀgre kostnad och differentiering har stor betydelse vid etableringsbeslutet. Det har varit svÄrt att identifiera huruvida företagens timing varit god.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas ? En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för hÀlsa och samhÀlle Typ av arbete: MagisteruppsatsAntal sidor: 50Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras pÄ lokal nivÄ, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan sÀrvux och daglig verksamhet.Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier anvÀnts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör dÀrmed intervju-sammanstÀllningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet frÄn genomförda intervjuer visar att mÄnga Àr positiva till samverkan mellan ovan nÀmnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nÀmnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svÄrigheter att i att applicera teoretiska mÄl i praktiken.Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, sÀrvux.

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r kĂ€nda sedan flera hundra Ă„r tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i Ă„ldrarna 13-30 Ă„r som lider av nĂ„gon form av Ă€tstörning. Patienterna med Ă€tstörning upplevs ofta som svĂ„ra att vĂ„rda av sjuksköterskorna dĂ„ de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgĂ„ behandling. Detta försvĂ„rar utvecklandet av en god vĂ„rdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vĂ„rdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för Ă€tstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pĂ„ Ă„tta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell.

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och anvÀnds av nÄgra olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nÄ en inkluderande undervisning. Vad Àr det för faktorer som bidrar till att lÀraren arbetar inkluderande och hur förhÄller sig lÀroplanen till inkludering? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrÄn deras position i skolvÀrlden. Detta för att fÄ en bredare bild av hur inkluderingen fungerar pÄ olika nivÄer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivÄn.Undersökningsföretaget Àr ett medelstort företag som ingÄr i en större koncern. De har under flera Är genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anstÀllda. I dagens samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hÀlsa och prestation vilar pÄ individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivÄn pÄverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det omrÄden pÄ organisationsnivÄ som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen.

Syntetiska lÀkemedel Àr ett viktigt verktyg för mÀnniskors hÀlsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom lÀkemedelssubstanser har en biologisk effekt pÄ mÀnniskan, kan de ocksÄ ha det pÄ andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha pÄ miljön i framtiden Àr stor. Dock gÄr det redan idag att mÀta halter av lÀkemedel i vattnet, och en viss pÄverkan pÄ vattenlevande organismer har kunnat pÄvisas. DÀrför behövs en ny syn pÄ lÀkemedel, och anvÀndningen dÀrav, dÀr Àven miljön tas i beaktning.

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat prÀglas av alltmer digitala verktyg, dÀr digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi, dÀr Àven forskningen pekar pÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. FrÄgan Àr hur specialpedagoger ser pÄ IKT och dess anvÀndningsomrÄde? Har de samma förestÀllningar som forskningen lyfter fram? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tÀnker kring anvÀndningen av IKT för dyslektiker. FrÄgestÀllningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, pÄ vilket sÀtt de anser att IKT pÄverkar dyslektikers lÀrande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lÀttare mÄluppfyllelse samt om de anser att de har tillrÀcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ förskolor tÀnker om miljöns betydelse för barn. Vi vill Àven fÄ fram vilka hinder och möjligheter lÀrarna upplever de har för att skapa den miljö de talar. NÀr vi skriver om miljö i denna studie menar vi den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolor och med det menar vi endast hur man organiserar rummen.Ett urval av tio lÀrare gjordes och sedan skickades frÄgeformulÀr ut, som dÀrefter bearbetades och analyserades. Resultat visar att lÀrare i sina arbetslag talar om miljön ganska mycket och att de talar om miljön som nÄgot viktig och betydelsefullt pÄ förskolorna. Resultaten visar Àven att lÀrarna i studien talar om miljön med ord ifrÄn den postmoderna diskursen, men att man enbart hittar spÄr av det i deras utformning av miljön.

Syftet med vĂ„r undersökning har varit att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare medvetet arbetar för att utveckla och stĂ€rka elevernas kommunikativa förmĂ„ga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstĂ„else i matematikĂ€mnet. Med kommunikativ förmĂ„ga menar vi hur eleverna sprĂ„kligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprĂ„ket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvĂ€nde öppna frĂ„gor av lĂ„gt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: ‱ Pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„kets vikt i matematiken. ‱ LĂ€rarna har de kunskaper, den önskan och de idĂ©er som krĂ€vs för att arbeta pĂ„ ett lĂ€rorikt och inspirerande sĂ€tt. ‱ Ingen av de intervjuade nĂ€mnde att de vid sin matematikundervisning utgick frĂ„n styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrĂ„gasĂ€tter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. ‱ LĂ€rarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess sprĂ„k. ‱ Tre av lĂ€rarna arbetar idag inte med samtalet i den utstrĂ€ckning de skulle vilja. De hinder som förekommer bestĂ„r bland annat av stora klasser, stora nivĂ„skillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare medvetet arbetar för att utveckla och stÀrka elevernas kommunikativa förmÄga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstÄelse i matematikÀmnet. Med kommunikativ förmÄga menar vi hur eleverna sprÄkligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprÄket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvÀnde öppna frÄgor av lÄgt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.