Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare Är har det gjorts flera utvÀrderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikÀmnet har försÀmrats. Skolverket rapporterar ocksÄ att lusten att lÀramatematik försÀmrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssÀttet/angreppssÀttet kan innebÀra för elevers lÀrande. Jag kommer ocksÄ att lyfta fram möjligheter och hinder som lÀrare upplever kring arbetssÀttet. För att besvara frÄgestÀllningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lÀrare som undervisar i Är 4-6 alternativt Är 7-9.Resultatet frÄn studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan pÄ elevers lÀrande.

Uppsatsen har inriktats pÄ att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser nÀr det gÀller vilka förutsÀttningar och hinder det finns mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts Àr hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma nÀrmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem Àr ouppnÄbara. Studien visar att förskollÀrarna och grundskollÀrarna i grundskolan har svÄrt att nÀrma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnÄs mÄste de förutsÀttningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren mÄste övervinnas.Studien visar Àven att bÄde pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgÄng till alla vuxna och att de fÄr en mjukare övergÄng frÄn förskolan till grundskolan.

Under de senaste Ären har socialtjÀnsten drabbats allt hÄrdare av den rÄdande arbetsmiljön. Arbetsvillkoren har blivit sÀmre samtidigt som arbetsbelastningen blivit högre. DÀr av fokuserar denna studie pÄ att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation och om det förekommer stress utifrÄn hur arbetsorganisationen fungerar. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att det bÄde finns hinder och möjligheter i socialsekreterarnas arbete.

Det pÄgÄr mÄnga diskussioner kring mat i dagens samhÀlle. Temat för det hÀr examensarbetet Àr svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartlÀggning av Ätta kommuner i MÀlardalen. KartlÀggningen handlar om hur det ser ut i dagslÀget angÄende inköpta volymer och belopp nÀr det gÀller olika produkter. KartlÀggningen omfattar ocksÄ information om produkterna Àr svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut nÀr det gÀller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur rektorer definierar och vÀrderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulÀr har rektorers syn pÄ olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lÀrandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar pÄ att resursbegreppet bestÀms av vem, var och nÀr det definieras. DÄ samtliga grundskolerektorer i en kommun rangordnar Àr det resurser av mer abstrakt/sjÀlslig karaktÀr som vÀrderas högt oavsett kön. Högst vÀrderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka bÄda, enligt Herzbergs tvÄfaktorteori, Àr motivationsfaktorer som ökar arbetsprestation och tillfredsstÀllelse och bör gynna eleverna.

I vÄr studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, FörsÀkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVÄrden. MÄlet med projektet Àr att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa pÄbÀsta sÀtt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vÄr studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstÄr samt vilka förutsÀttningar som finns för att projektet skaleda till en hÄllbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anstÀllda frÄn varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i Àmnen dÀr vi utgick frÄn vÄra frÄgestÀllningar; Uppdrag och mÄl,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt FörutsÀttningar för hÄllbarhet.

I denna studie underso?ks vilken inverkan kulturskillnader har pa? kunskapso?verfo?ringsprocessen o?ver nationsgra?nser i mindre svenska fo?retag. Detta go?rs genom en fallstudie av det svenska elektronikfo?retaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt fo?retag sa? sa?g vi ett behov av att underso?ka om na?gra av de ma?nga hinder som finns vad ga?ller kunskapso?verfo?ring kan kopplas till kulturella skillnader.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ och anvÀnder laborativt material i matematikundervisningen. För att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lÀrare som undervisar i Ärskurs 1-3. Observationer har ocksÄ gjorts för att se vilka laborativa material som finns och hur de anvÀnds av lÀrare och elever.Analys av intervjuerna visar att lÀrarna i första hand nÀmner plockmaterial i intervjuerna. Andra material som Àr vanligt förekommande enligt bÄde intervjuer och observationer Àr vardagens material (pengar) och skolans laborativa material (centicuber). LÀrare berÀttar att det laborativa materialet anvÀnds i sÄ gott som alla omrÄden i matematik.

En av de största förÀndringarna som har skett i det moderna Sverige Àr att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar pÄ att invandrarnas position pÄ arbetsmarknaden har försÀmrats under Ären och prognoser visar pÄ att nedÄtkurvan lÀr fortsÀtta. DÀrför har nÄgot som kallas för instegsjobb införts för att förbÀttra positionen pÄ arbetsmarknaden för grupper som stÄr utanför. Enligt arbetsförmedlingen Àr antalet deltagare inom instegsjobb lÀgre Àn vad som förvÀntades. Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har nÀr det gÀller att fÄ ut de nyanlÀnda i arbetsmarknaden. Vi vill ocksÄ veta hur processen ser ut frÄn den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvÄrdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvÄrdnadsprocessens alla steg pÄ ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var Àven att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar pÄ nÀmnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jÀmföra dokumentationen pÄ de tre avdelningarna med avseende pÄ kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkÀtstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mÀtinstrument för journalstudien anvÀndes granskningsmallen CAT-CH-ING.

En elevs karriÀrutveckling hÀnger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om hur lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare vid skolor tillhörande skolformen LÀrvux förbereder elever i övergÄngen frÄn studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begrÀnsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med bÄde studie- och yrkesvÀgledare samt lÀrare pÄ LÀrvux. Resultatet visar att skolorna anvÀnder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmÀrks vid upprÀttande av individuella studieplaner, vÀgledningssamtal med eleven, erbjudande av lÀrlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mÄngkulturellt, vilket prÀglar hÀlso- och sjukvÄrden idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvÄrdnad till alla och sjuksköterskan förvÀntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier pÄ att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvÄrdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vÄrdrelationen. Metod: En litteraturstudie dÀr materialet frÄn tio kvalitativa studier anvÀndes.

Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg. Ta reda pÄ hur socialsekreterare respektive klienter ser pÄ bemötande och vad ett gott bemötande Àr för dem, vad som Àr viktigt i mötet och för kontakten. Undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett gott bemötande och vilken pÄverkan myndighetsutövningen har. Som metod anvÀnde vi en kvalitativ intervjuundersökning. Fyra socialsekreterare intervjuades, tvÄ frÄn ett socialkontor dÀr myndighetsutövning Àr ett pÄtagligt inslag i arbetet och tvÄ frÄn ett resursteam dÀr myndighetsutövning av utredande karaktÀr inte finns med.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken förstÄelse 15-Äringar har av ekologiska processer samt hur deras förestÀllningar uttrycks vad gÀller akvatiska system. Metoden som anvÀndes var reviderad klinisk intervju som Àr en kvalitativ intervjumetod. Elevernas förstÄelse i denna studie avseende de ekologiska processer som Àr centrala för alla ekosystem Àr bristfÀllig och fragmentarisk. Eleverna saknar naturvetenskapliga referenspunkter att relatera fenomenen till. NÀr eleverna redogjorde för vilka villkor som finns för liv i akvatiska miljöer applicerade de den kunskap som de har kring fenomenen i terrestra miljöer.