SAMMANFATTNING-Vi höll pÄ att skratta jÀrnet nÀr vi höll pÄ med den fysiska aktiviteten pÄ engelskan tidigare idag. Detta poÀngterades av Maria som var en av de Ätta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör Àven vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt besvara vÄra frÄgestÀllningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, dÄ vÄrt mÄl var att kartlÀgga pedagogers förhÄllningssÀtt.

I den kommunala fysiska planeringen ingÄr det att planera för riksintressen vilka Àr sÀrskilda omrÄden utpekade av staten. Detta system infördes 1987 i en tid dÄ det inte fanns bostadsbrist i nÄgon större utstrÀckning i Sverige. DÄ situationen ser annorlunda ut idag har frÄgan vÀckts om riksintressesystemet hindrar bostadsutvecklingen i landets kommuner. Just denna konflikt mellan bevarande av riksintressenas vÀrden och exploatering av bostÀder vÀckte vÄrt intresse.Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka huruvida riksintressena för naturvÄrd, friluftsliv, kulturmiljövÄrd samt omrÄden under 4 kap. miljöbalken stÄr i konflikt med bostadsbyggande och sÄledes Àr ett hinder för detta i Strömstad, Tanum och Uddevalla kommun.

Att arbeta evidensbaserat innefattar bÄde ett förhÄllningssÀtt och en process, vilket stÀller krav pÄ den enskilde arbetsterapeuten att kontinuerligt ompröva olika arbetsmetoder. Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeuters kunskap om och attityd till evidensbaserad praxis. Vidare att undersöka vilka hinder som angavs och förslag till lösning av eventuella hinder för att arbeta evidensbaserat. Metoden litteraturstudie anvÀndes och artiklarna valdes utifrÄn systematisk litteratursökning. Tio artiklar, publicerade 2000-2005, frÄn fyra olika lÀnder granskades avseende olika aspekter av evidensbaserad praxis.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken inverkan inkubatorer har pÄ etableringsprocessen i nya företag. Studien ska Àven belysa hur nyföretagare upplever att samverkan med inkubatorer pÄverkar etableringshindren för deras affÀrsidé. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ ansats med en djupintervju för att fÄ en bra insikt i inkubatorns funktioner samt en enkÀtundersökning för att fÄ en indikation pÄ hur inkubatorers medlemsföretag uppfattar stödet de fÄr. Valet av respondenter blev en företrÀdare för en inkubator samt Ätta företagare vilka deltar i inkubatorprojekt pÄ tvÄ olika orter. En inkubator erbjuder en entreprenöriell miljö dÀr nystartade företag fÄr hjÀlp med sin affÀrsutveckling genom att sÄddfinansiering kompletteras med affÀrskompetens.

LÀrplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fan­tas­t­iska hjÀlpmedel bÄde för lÀrares arbete och för elevers lÀrande. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur lÀr­plattformar kan fungera som ett stöd i lÀrares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero pÄ. För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielÀrare.Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lÀrplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgÀnglighet som en stor för­del.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsÀtt relaterat till förskoleprofilen.En kvalitativ forskningsansats har anvÀnts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - tvÄ pedagoger pÄ en Reggio Emilia - inspirerad förskola, tvÄ pÄ en I ur och skur förskola samt tvÄ pÄ tvÄ olika oprofilerade förskolor.Resultatet av studien bygger pÄ vÄr tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervÀgande fler möjligheter Àn hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjÀlp följande rubriker; konkret och sinnligt lÀrande, hÀlsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens instÀllning. De hinder som resultatet pekar pÄ Àr relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, vÀder och pedagogens instÀllning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlÀrningen och den grovmotoriska trÀningen utomhus.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det Àr svÄrt att veta hur mÄnga hemlösa personer som befinner sig i Sverige dÄ hemlöshet Àven innefattar de som lever utan uppehÄllstillstÄnd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av bÄde fysisk och psykisk ohÀlsa och dÄliga erfarenheter av vÄrden kombinerat med en begrÀnsad ekonomi och oklarheter vart i vÄrden de ska vÀnda sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vÄrden. Sedan 2013 har bÄde asylsökande och papperslösa rÀtt till vÄrd som inte kan anstÄ och enligt hÀlso-sjukvÄrds lagen ska vÄrden ges med respekt pÄ lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vÄrd.Syfte: Att beskriva sjukvÄrdspersonals upplevelse av att vÄrda patienter som lever i hemlöshet.Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut frÄn databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete.

Huvudsyftet med denna uppsats var att beskriva och analysera vilka interna hinder för organisk tillvÀxt som upplevs i mogna företag. Syftet var vidare att föreslÄ hur dessa hinder kan övervinnas. Uppsatsen gjordes utifrÄn en kvantitativ surveyundersökning med en InternetenkÀt. Undersökningen genomfördes bland 45 mellanchefer inom Industrial Hose, en affÀrsenhet inom Trelleborg AB. I teorikapitlet förklaras hur entreprenöriella och intraprenöriella aktiviteter gynnar företag som Àmnar vÀxa organiskt.

MÀnniskors levnadsvanor har förÀndrats de senaste 20 Ären. Minskad fysisk aktivitet tillsammans med ohÀlsosamma matvanor leder till bÄde övervikt, hjÀrtsjukdomar och psykisk ohÀlsa. HÀlso- och sjukvÄrden arbetar med olika metoder i förebyggandet och behandlandet av komplikationer som ohÀlsosamma levnadsvanorna skapar. Sjuksköterskan har en viktig roll i hÀlsofrÀmjande arbete dÀr motiverandet till egenvÄrd ingÄr. EgenvÄrd innebÀr att ta hand om sig sjÀlv genom goda och hÀlsosamma livsvanor och kan innebÀra fysisk aktivitet.

Det hĂ€r examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering kan bidra till ett mer hĂ„llbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriĂ€rer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet Ă€r i huvudsak av kvalitativ karaktĂ€r. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhĂ€llsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet bestĂ„r av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

To create a more accessible environment for disabled people, the Swedish government, in the year of 2001, made the national act of easily eliminated obstacles valid. This national act states that all easily eliminated obstacles in the municipalities, in places and in premises that are public, shall be removed before the end of 2010, no matter if the owner of the place or premise is private or public. According to Boverket, most of the municipalities are not going to be able to reach that goal, why? The aim of this thesis is to compare the two municipalities Kalmar and Karlskrona in their way of implementing this national act, to see where it went wrong and why. By using implementation theories and qualitative empirical data in the form of interwievs with the total of eight people from different administrations in both of the municipalities, the subject was analyzed and discussed.

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt samt beskriva upplevda hinder och strategier för att hjÀlpa dem till en sundare livsstil. Syftet var Àven att granska artiklarnas kvalité gÀllande datainsamlingsmetod. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrÄn syftet som sedan granskades och sammanstÀlldes. Resultat: FörÀldrarna upplevde stor oro över sitt barns övervikt och vÀlmÄende.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva ett antal perspektiv pÄ huruvida kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa gÄr att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle pÄverka Àmnet utifrÄn betyg- och bedömningssynpunkt.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt erfarna idrottslÀrare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt lÀrarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt experter pÄ att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och lÀraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid Àr ett hinder, att lÀraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket Àven innebÀr en ökad arbetsbörda för lÀrarna.

Det har visat sig att avregleringar pÄ monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens dÄ det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande pÄ denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsÀtter kallar intrÀdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att frÀmja konkurrensen. Finns det intrÀdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka intrÀdeshinder som gÄr att identifiera pÄ eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt intrÀdeshinder i denna bransch som Àr mest svÄröverkomligt. Slutsatser TvÄ av intrÀdeshindren, stordriftsfördelar samt tillgÄng till distributionsled Àr inte identifierbara pÄ det nya marknadssegment som har öppnats.