Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det Àr svÄrt att veta hur mÄnga hemlösa personer som befinner sig i Sverige dÄ hemlöshet Àven innefattar de som lever utan uppehÄllstillstÄnd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av bÄde fysisk och psykisk ohÀlsa och dÄliga erfarenheter av vÄrden kombinerat med en begrÀnsad ekonomi och oklarheter vart i vÄrden de ska vÀnda sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vÄrden. Sedan 2013 har bÄde asylsökande och papperslösa rÀtt till vÄrd som inte kan anstÄ och enligt hÀlso-sjukvÄrds lagen ska vÄrden ges med respekt pÄ lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vÄrd.Syfte: Att beskriva sjukvÄrdspersonals upplevelse av att vÄrda patienter som lever i hemlöshet.Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut frÄn databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete.

SammanfattningSyftet med examensarbetet Àr att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om integrering respektive segregering, utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lagt fokus pÄ fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder nÀr det kommer till dessa.Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrÄn litteratur och forskning samt styrdokument. VÄr utgÄngs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi lÀste inför intervjuerna för att sÀtta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn lÀroplaner, artiklar och aktuell forskning.Resultatet blev att det Àr samhÀllets intentioner att sÄ stor andel elever som möjligt ska gÄ i vanliga skolan Àr svÄra att förverkliga.

Syftet med vÄr studie Àr att studera om det finns hinder och/eller möjligheter för kunskapsöverföring, pÄ en av enheterna i Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskaps verksamhet, enligt Ikujiro Nonakas och Hirotaka Takeuchis modell. I centrum för vÄr studie stÄr begreppen tyst kunskap, explicit kunskap och kunskapsöverföring som kommer att följa som en röd trÄd genom hela uppsatsen. MSB:s uppdrag Àr att stödja samhÀllet i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Myndigheten stöttar aktörer pÄ alla nivÄer i samhÀllet, frÄn individnivÄ till kommuner och nÀringsliv. De ger stöd och rÄd, upprÀttar regler och rutiner samt hjÀlper samhÀllet att planera för trygghet och sÀkerhet. Den enhet pÄ MSB som vi studerat bestÄr av femton medarbetare, en enhetschef samt en verksamhetsansvarig vilket beskrivs nÀrmare i metoddelen. Vi har valt en deduktiv ansats och genom en kvalitativ metod undersökt medarbetarnas upplevelser kring hur kunskapsöverföringen sker i verksamheten enligt Nonakas och Takeuchis modell samt teorier kring denna. I analys- och resultatkapitlet kopplar vi samman vÄra respondenters svar med de teorier vi anvÀnt oss av, kopplat till begreppen tyst och explicit kunskap samt kunskapsöverföring.

MÀnniskans utslÀpp av miljö och klimatpÄverkande vÀxthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra Ären. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav mÀnniskor har pÄ sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utslÀppen Àr betydande, speciellt köttproduktionen, som stÄr för 18 procent av vÀrldens totala vÀxthusgasutslÀpp. Genom att minska den mÀngd kött som ingÄr i mÀnniskors mÄltider och gÄ mot att Àta mer vÀxtbaserat, som inte innehÄller köttprodukter, kan matens miljöpÄverkan minska. Ett viktigt omrÄde Àr offentliga matserveringar, vad som serveras dÀr har en inverkan pÄ mÀnniskors matvanor och deras syn pÄ mat.

SammanfattningSpecialpedagogens uppdrag Àr bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lÀrandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lÀrares strategier med att skapa en stimulerande lÀrandemiljö, med fokus pÄ lÀrarens didaktiska val. Undersökningen bygger pÄ en fallstudie dÀr jag samlat data genom deltagande observation i lÀrarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kÀnnetecknar den hÀr lÀrarens lÀrandemiljö och didaktiska val Àr att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frÄgor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och lÀraren har förmÄga att se varje individ men med tydligt fokus pÄ hela gruppen.

There are many barriers and obstacles that need to be removed to make the urban environment more accessible for people with disabilities. There are currently no adequate tools for urban planners to assess and address these obstacles. Geographical Information Systems (GIS) provide powerful methods for the visualization and analysis of spatial data, including the kind of data important in studies of accessibility. This study suggests a method urban planners can use to identify accessibility obstacles and to propose future actions to fix them.A literature review was conducted to find out what has been done and what is new regarding the accessibility issues. Different methods were evaluated which in turn led to the construction of a multi-step analytical strategy.

I vÄr studie har vi fokuserat pÄ ett arbetslag i en förskoleklass. VÄrt syfte Àr att uppmÀrksamma pedagogernas sÀtt att beskriva och förstÄ konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förstÄelse ses som utgÄngspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lÀrande. I vÄr studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrÄn. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om rektorers syn pÄ ett elevrÄds försÀttningar och funktion i skolan. UtifrÄn syftet vill vi undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och elevrÄd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill Àven undersöka rektorers syn pÄ lÀrares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktÀr. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

Med hjÀlp av den fenomenologiska teorin har jag sökt svar pÄ hur fullblodsuppfödaren upplever sin situation och med hjÀlp av begreppet livsvÀrld har jag analyserat materialet. Genom Schutz definition av begreppet livsvÀrld har jag belyst fenomen och upplevelser i uppfödarnas vardagsliv. Jag har tolkat Schutz definition av livsvÀrlden som den bild av verkligheten sÄ som den upptrÀder för informanten och de fenomen som har betydelse för deras vardag. Efter att ha trÀffat och intervjuat fyra stycken fullblodsuppfödare i MÀlardalsregionen har jag kunnat kategorisera nio fenomen som Äterkommer i samtligas livsvÀrld. De fyra uppfödarna har haft varierande Äsikter och berÀttelser om de olika fenomen som jag kunnat uppmÀrksamma. De nio fenomen som jag kategoriserat utefter informanternas berÀttelser Àr ekonomiska villkor, drivkrafter, traditioner, gemenskap och utbildning, möjligheter inför framtiden, kvalitet, hinder inför framtiden, föryngring och nyrekrytering samt Svensk Galopp vilken Àr den organisation som svarar för den svenska galoppsporten i helhet.

DÄ lönsamheten inom storköksbranschen varit relativt lÄg de senaste Ären sÄ efterfrÄgade sÄvÀl tillverkare som grossister men framförallt personalrestauranger en utredning om ifall det Àr möjligt förbÀttra lönsamheten inom branschen genom att anvÀnda mer förÀdlade livsmedel. Tidigare studier inom Àmnet har gjorts men i begrÀnsat antal och dÄ har frÀmst pÄverkan pÄ kundtillfredsstÀllelse, svinn, förÀndring av logistik och personalförÀndringar beaktats. VÄr studie har dÀremot fokuserat pÄ huruvida en övergÄng mot mer förberedda livsmedel pÄverkar den ekonomiska lönsamheten eller ej. Resultatet som berÀknats Àr ett absolut tal vilket innebÀr att vÄr uppsats bidrar med den finansiella information som tidigare saknats gÀllande den ekonomiska lönsamhetens pÄverkan vid en övergÄng. Uppsatsens syfte var att utreda hur en personalrestaurangs lönsamhet pÄverkas av en övergÄng till mer förberedda livsmedel och studera vilka hinder som kan uppstÄ vid en eventuell övergÄng..

Syftet med denna empiriska studie Àr att bidra med kunskap om lÀrares möjligheter till att anpassa lÀrmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser dÀrtill att kartlÀgga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lÀrare ser och möter. Vidare har syftet varit att fÄ med elevernas egna perspektiv pÄ vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lÀrande. Slutligen Àr syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lÀrmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ÀmnesomrÄde, tillgÀnglig lÀrmiljö, Àr att jag i min kommande yrkesroll sÄsom speciallÀrare betraktar förebyggandet av hinder för inlÀrning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vÀgledande styrdokumenten stÄr att alla elever ska ges en likvÀrdig utbildning.

Rapporten Àr sjuksköterskans arbetsverktyg för att erhÄlla information om patienterna inför sitt arbetspass. En rapport som Àr bristfÀllig i sin struktur eller sitt innehÄll riskerar Àventyra patientsÀkerheten. Denna studies syfte var att belysa allmÀnsjuksköterskans uppfattning om innehÄllet i en muntlig skiftbytessrapport. Fem sjuksköterskor intervjuades pÄ en kirurgisk avdelning och materialet analyserades med hjÀlp av en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. PÄ frÄgan vad en rapport innehÄller pÄ avdelningen framtrÀdde tre huvudkategorier (patientinformation, organisering och vÄrd) med sex underkategorier. Under frÄgestÀllningen hur den ideala rapporten ser ut sÄgs de tvÄ huvudkategorierna struktur (med fyra underkategorier) och innehÄll (med fem underkategorier). Rörande vad som var hinder och möjliggörare ansÄgs hinder finnas inom miljö, struktur, engagemang och organisation ? medan möjliggörare fanns inom struktur, engagemang och omgivning.

I dagens tekniska samhÀlle finns en tendens till att barn och ungdomar, men Àven vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder pÄ att det Àr viktigt av hÀlsoskÀl att vistas ute, fÄ frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lÀr bÀttre om man mÄr bra. Med detta som grund ser vi utomhuspedagogiken som ett intressant omrÄde ur allmÀnhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen Àr att se hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i de olika Äldrarna i skolan. Vi valde att lÀmna ut en kvalitativ enkÀt till utvalda pedagoger inom en och samma kommun.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur förskollÀrarnas visioner och verksamhetens realiteter möts i samband med förskolans lÀrarledda skapandeverksamhet och vilka hinder som kan uppstÄ i detta möte. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare frÄn tre olika förskolor, varav en har en uttalad skapandeprofil, samt ostrukturerade observationer av den lÀrarledda skapandeverksamheten. Empirin har analyserats med hjÀlp av resultatet frÄn tidigare studier och de tankar som historiskt pÄverkat utvecklingen av den skapande verksamheten inom förskolan. I materialet har man kunnat finna influenser frÄn den barnpsykologiska forskningen, konstpedagogiken samt den pedagogiska teori och praktik som vÀxt fram i förskoleverksamheten. Störst pÄverkan pÄ den skapande verksamheten verkar förskolans tudelade ursprung ha, dÄ arvet frÄn de omsorgsinriktade barnkrubborna och de pedagogiskt inriktade barntrÀdgÄrdarna ska smÀlta samman i en fungerande verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om kvaliteter och brister, för barn och personal, i Äldershomogen förskoleverksamhet. Vilka möjligheter fanns det med att arbeta med en grupp dÀr alla barn Àr ungefÀr lika gamla? Vilka hinder kunde det medföra? Kunde det sociala klimatet pÄverkas i nÄgon riktning p.g.a. Äldersindelningen? I sÄ fall, vilken? Studien genomfördes med hjÀlp av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer.