PĂ„ senare Ă„r har ansvarsfullt företagande blivit en allt viktigare del av företagande, dĂ€r företag mĂ„ste ta hĂ€nsyn till arbetsvillkor och miljöpĂ„verkan i sin verksamhet. Ett begrepp som Ă€r starkt kopplat till ansvarsfullt företagande Ă€r Corporate Social Responsibilities (CSR). CSR har en lĂ„ng och varierad historia i litteraturen. Även om CSR nĂ€mns nĂ„gra gĂ„nger innan 1950-talet, ses tiden efter som den moderna eran för CSR nĂ€r det gĂ€ller definitioner av begreppet. Problemet med CSR Ă€r att det Ă€r resurskrĂ€vande för företag och att begreppet inte Ă€r klart definierat. Utöver det kan CSR bli en pappersprodukt dĂ€r företag anvĂ€nder CSR som ett PR-verktyg.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser pÄ arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och lÀsinlÀrningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolÄr. Empirin jÀmförs sedan med utgÄngspunkt i teorier kring skriv- och lÀsinlÀrning. Resultatet visar att pedagogerna gÀrna vÀljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem anvÀnder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och lÀsinlÀrning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istÀllet för att anvÀnda metoden pÄ egen hand..

De tre funktionsnedsÀttningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det Àr fÄ av dem som har en faststÀlld diagnos i förskoleÄldern, men Àven detta förekommer i nÄgra fall. I dagens Sverige gÄr dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den hÀr studien Àr att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den sÄ kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i tvÄ skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssÀtt som tillÀmpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.

Denna kandidatuppsats Àr skriven inom agronomprogrammet för landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i SysslebÀck samt pÄ vilket sÀtt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande landsbygd. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer gjorda med personer som driver företag pÄ platsen. För att besvara frÄgorna har litteratur anvÀnts för att kunna göra en analys och förstÄ vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nÀtverk, gleshet och ?community? har anvÀnts för detta syfte.

Flera av de patienter som vÄrdas palliativt idag Àr inte adekvat smÀrtlindrade. En bidragande orsak till detta Àr att en del patienter upplever en sÄdan rÀdsla för det analgetika som anvÀnds att de vÀljer att inte alls eller inte fullstÀndigt genomgÄ smÀrtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smÀrtlindring inom palliativ vÄrd, samt att undersöka hur dessa barriÀrer pÄverkade patientens vilja att genomgÄ smÀrtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rÀdsla för att smÀrta indikerar att sjukdomen har förvÀrrats, en rÀdsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rÀdsla för att distrahera lÀkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smÀrta.

En elevs karriÀrutveckling hÀnger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om hur lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare vid skolor tillhörande skolformen LÀrvux förbereder elever i övergÄngen frÄn studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begrÀnsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med bÄde studie- och yrkesvÀgledare samt lÀrare pÄ LÀrvux. Resultatet visar att skolorna anvÀnder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmÀrks vid upprÀttande av individuella studieplaner, vÀgledningssamtal med eleven, erbjudande av lÀrlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Ända sedan införandet av de svenska rĂ€nteavdragsbegrĂ€nsningarna, som kan leda till nekat avdrag för rĂ€ntekostnader inom intressegemenskapen beroende pĂ„ mottagarens skattesituation och syftet bakom transaktionen, har reglernas förenlighet med EU-rĂ€ttens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat Ă€mne. Syf-tet med denna uppsats Ă€r att utröna reglernas förenlighet med EU-rĂ€tten pĂ„ denna grund.EU-rĂ€tten förbjuder vanligtvis alla former av hinder mot etableringsfriheten. Avsteg fĂ„r dock göras i sĂ€rskilda fall om hindrande Ă„tgĂ€rder kan motiveras mot bakgrund av art. 52(1) FEUF eller ett trĂ€ngande allmĂ€nintresse. De hindrande Ă„tgĂ€rderna mĂ„ste vidare ha till syfte att uppnĂ„ de anförda rĂ€ttfĂ€rdigandegrun-derna samt inte gĂ„ utöver vad som Ă€r nödvĂ€ndigt för att uppnĂ„ dess mĂ„l.EU-kommissionen menar att reglerna sĂ€rskilt missgynnar grĂ€nsöverskridande verksamhet.

En holistisk mÀnniskosyn omfattar Àven att den andliga dimensionen inom omvÄrdnadbeaktas. I sjuksköterskans kompetensomrÄde ingÄr sÄledes att utöva andlig omvÄrdnad.Med syftet att undersöka sjuksköterskans attityder till en andlig aspekt av omvÄrdnad,vilka hinder som finns för att utöva detta och vilka vÄrdhandlingar som kan tÀnkas ingÄinom detta fÀlt har en litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien omfattade 13vetenskapliga artiklar. Data analyserades genom att anvÀnda en metod inspirerad avGraneheim & Lundmans innehÄllsanalys. Resultatet presenterades uppdelat under treomrÄden: attityder, hinder samt vÄrdhandlingar.

Electronic Data Interchange (EDI) utvecklades under 1960-talet eftersom det fanns ett behov av att snabba upp överföringen av dokument i samband med transporter. Men det dröjde Ànda till 1980-talet innan EDI började anvÀndas inom de större industrierna. Att anvÀnda sig av EDI innebÀr att affÀrssystem kan utbyta information direkt, med minimal eller ingen mÀnsklig inblandning. Genom att anvÀnda sig av EDI-teknik inom eller mellan organisationer kan man dra nytta av ett antal fördelar, dÀribland sÀnkta kostnader, höjd datakvalitet och höjd konkurrenskraft. Trots dessa fördelar har EDI haft sÀrskilt svÄrt att fÄ fotfÀste hos den stora majoriteten av de mindre och medelstora företagen.

I denna studie intervjuades fem gymnasielÀrare i naturvetenskapliga Àmnen kring att undervisa och lÀra utanför klassrummet. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr; Varför skall man undervisa och lÀra utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lÀrare var positiva till att anvÀnda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillrÀckligt mycket. Fördelar som dessa lÀrare kunde se med att vÀlja att ha undervisning pÄ en annan plats Àn klassrummet var att det gav en bÀttre verklighetsanknytning, var lÀttare att arbeta Àmnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lÀra, och slutligen att det förbÀttrar sociala interaktioner mellan sÄvÀl elever som mellan elever och lÀrare. De hinder eller nackdelar lÀrarna kunde se med att anvÀnda sig av undervisning pÄ en annan plats Àn i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmÀssiga och schemamÀssiga problem men de var Àven en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktÀren pÄ de naturvetenskapliga Àmnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lÀrarna inte kÀnde sig trygga och bekvÀma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska lÀge, vÀder, transport, riskbedömningar, saknat lÀrarsamarbete och saknad av lÀmpliga lÀromiljöer utanför klassrummet uttrycktes ocksÄ vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

Bakgrund: Diabetes Àr en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i vÀrlden och ökar i snabb takt. I Afrika förvÀntas prevalensen öka med nÀstan 90 % fram till 2030. Personer med diabetes i Tanzania stöter pÄ mÄnga problem i sin sjukdomshantering och egenvÄrd. Dessa kan relateras till en dÄlig tillgÄng pÄ insulin och material för blodsockerkontroller samt en dÄlig levnadsstandard och lÄg utbildningsnivÄ. Den som drabbas av diabetes genomgÄr olika transitionsfaser dÀr sjuksköterskan har en nyckelroll.

Sveriges missbruksproblematik Àr idag avsevÀrd och vÀxande. Studier och utredningar har visat att allt fler individer undviker att söka hjÀlp för missbruksproblem. Det uppfattas inte bara finnas hinder för att blir missbruksfri utan ocksÄ för att söka hjÀlp inom missbruksvÄrden. Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare inom olika verksamheter uppfattar att substansmissbruk utvecklas och vilka hinder som uppstÄr i behandlingsprocessen. Syftet var Àven att undersöka hur det i Sverige idag arbetas för att motverka substansmissbruk.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

SprÄkbarriÀrer i samband med den stora invandringen över hela vÀrlden har blivit ett problem i olika vÄrdkontexter dÀr sjuksköterskor och patienter inte kan tala och kommunicera med varandra, vilket kan leda till sÀmre vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor som inte behÀrskar samma sprÄk. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts. FrÄgestÀllningar var hur kommunikation beskrivs, vad kan underlÀtta kommunikation samt vilka hinder beskrivs i kommunikation. Totalt har 12 vetenskapliga artiklar ingÄtt i analysen.