HuvudÀmne: Att studera operativa chefers förmÄga att samverka med sina medarbetare och anstÀllda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstÄ hanteras för att fÄ denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par Är tillbaks har vi bÄda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsÀttningar för att fÄ till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstÄ chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer av frÀmst operativa chefer pÄ olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vÄrt syfte.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att undersöka huruvida förÀldrars förestÀllningar gÀllande förÀldraledighet stÀmmer överens med verkliga förutsÀttningar, eller om det finns en skillnad dÀremellan. Mer specifikt har det undersökts om det Àr de allmÀnna förestÀllningarna gÀllande hindren för mÀns förÀldraledighet som styr eller om det Àr de faktiska förhÄllandena som styr uttaget. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ empiri dÀr datainsamlingen skett genom ett tillgÀnglighetsurval med enkÀt som mÀtinstrumentet.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har teori inom omrÄdet förÀldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehÄller en presentation av förÀldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vÄr förstÄelse och har Àven varit den ram utifrÄn vilken enkÀtfrÄgorna konstruerats.Resultaten frÄn empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar pÄ frÄgestÀllningen ska kunna ges.

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmÄga att tillgodose patientens basala och specifika omvÄrdnadsbehov, sÄvÀl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vÄrden har en för endimensionell syn pÄ patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvÄrdnad. Studiens resultat baseras pÄ 11 artiklar.

Syftet med vÄr uppsats har varit att utifrÄn en kvalitativ studie belysa hinder och möjligheter i SkolvÀgen hos tolv gymnasieelever med hög frÄnvaro, frÄn förskoleklass till gymnasiet, samt hur dessa faktorer har pÄverkat elevernas nÀrvaro i skolan. Metoden vi anvÀnt oss av har varit intervjuer utifrÄn begreppet SkolvÀgen, dÀr vi berört elevernas erfarenheter och upplevelser av trivsel, lÀrare, kamrater, skolÀmnen, eventuella stödbehov, nÀrvaro och gymnasieval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys i tre steg och placerats in i ett utvecklingsekologiskt perspektiv utifrÄn Bronfenbrenners modell.Resultatet visar att elevernas SkolvÀg varit kantad av betydligt fler hinder Àn möjligheter, dÀr eleven sjÀlv haft mycket liten pÄverkan i olika beslut. Vi kan Àven utlÀsa att vissa av besluten har resulterat i en brist i inkluderingstanken vilka kan hÀrledas till den frÄnvaro de har pÄ gymnasiet idag.VÄr slutsats Àr att de faktorer som har allra störst betydelse för elevernas frÄnvaro Àr beslut tagna utan deras medverkan, oförberedda övergÄngar mellan grupper, klasser och skolor, bristande relationer till lÀrare och kamrater samt frÄnvaro av ett inkluderande synsÀtt i undervisningen..

I bÄde nationella och internationella styrdokument uppmÀrksammas vikten av individanpassning och möjligheten att fÄ tillgÄng till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmÀssigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att fÄ tillgÄng till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svÄrigheter nÀr det gÀller att lÀsa, skriva och att rÀkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, bÄde en webbaserad enkÀt och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn grundskolan. EnkÀten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svÄrigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rÀttstavningsprogram samt minirÀknare.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Denna C-uppsats syftar till att nÄ en större förstÄelse för vilka krafter det Àr som pÄverkar individers engagemang i ett livslÄngt lÀrande. BÄde lÀrandets livsvida och dess livslÄnga dimension behandlas. Dessa dimensioner Àr ett försök att inom ramen för ett livslÄngt lÀrande beskriva hela det universum inom vilket lÀrande kan ske. Studien har genomförts med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och sex informanter, som alla har anknytning till ÀmnesomrÄdet pedagogik. Resultatet visar att den starkaste drivkraften utgörs av individernas egen inneboende lÀngtan och vilja till lÀrande och utveckling.

Syftet med vÄr uppsats var att studera hur samverkan fungerar mellan skolan och socialtjÀnsten i stadsdelen Centrum i Göteborg. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat rektorer samt personal frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie undersökt vad vÄra informanter upplever för hinder och förutsÀttningar för samverkan, samt vad de har för förvÀntningar och förestÀllningar om varandra. Vi har i vÄr analys av vÄr empiri haft en organisationsteoretisk och en samverkansteoretisk utgÄngspunkt. I vÄrt resultat kan vi utröna hur det finns hinder som blir centrala i relation till hur samverkan fungerar gentemot vÄra informanter.

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje Är insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes Àr en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslÀngd pÄ grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mÄr bÀttre dÄ motion ger bÀttre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av ÄtgÀrder för att frÀmja fysisk aktivitet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur mÀnniskor dÀr den kreativa processen Àr central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det gÄr att hitta ett mönster. Vi bestÀmde oss för att ta reda pÄ vad som hÀnder inuti mÀnniskan runt det kreativa ögonblicket. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: Vad Àr den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjÀlp av DV-kamera. VÄrt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor pÄ förskolor. Vi har ocksÄ velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor skiljer sig Ät pÄ olika förskolor beroende pÄ var de Àr geografiskt placerade. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi gjort en kvalitativ undersökning pÄ kommunala förskolor belÀgna i storstad och pÄ landsbygd utan nÄgon uttalad miljöprofilering. UtifrÄn vÄr empiri som vi har analyserat i relation med vÄr teori har vi diskuterat och lyft fram vÄr frÄgestÀllning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsÀtt och arbetsmetoder dÄ de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frÄgan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svÄrigheter bÄde i storstad och pÄ landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avstÄndet till skogen utgör ett hinder.

Denna studie söker förstÄelse för hur professionen i sig kan verka för sÄvÀl ett effektivt som ett ineffektivt samarbete mellan professioner. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur sjuksköterskorna upplever att professionen i sig pÄverkar deras arbetssituation, inte minst i deras samarbete med lÀkare dÄ sjuksköterskornas arbetssituation till stor del Àr beroende av samverkan med andra professioner. Undersökningens resultat bygger pÄ kvalitativa data som jÀmförts med sociologiska professionsteorier. Resultatet visar att den stÀllning som de olika professionerna besitter frÀmst sÀtter hinder för en effektiv kommunikation dem emellan. I en god relation upplevs de skilda professionerna som en möjlighet för samarbetet dÄ dessa kompletterar varandra och tillsammans ger en bÀttre helhetsbild av patienten..