Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Vi vill med detta examensarbete visa pÄ möjligheter och hinder för elevers lÀrande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lÀgga fokus vid lÀrandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgÄngen vill vi ge en liten inblick i forskning inom fÀltet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. LitteraturgenomgÄngen ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstÄ undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lÀrares aktiva strÀvan att iscensÀtta styrdokumentens intentioner.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet Àr beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror pÄ individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, anvÀnds för att avgöra hur kunskapsmakten pÄverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsÀttningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och dÀrigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmÄga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter frÄn ett kunskapsintensivt företag.

Syftet med detta examensarbete var att studera och undersöka hur invandrarbarnens vÀg mot det svenska sprÄket kan se ut. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur man kan förbÀttra denna inlÀrning, vilka problem och hinder som Àr vanligt förekommande samt vilken roll som hemsprÄket har vid svenskinlÀrning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjuform som innefattat fem pedagoger under vÄr VFU-period. Denna del redovisar vi i vÄr resultatdel. Genom litteratur har vi kommit i kontakt med teorier rörande vÄra frÄgestÀllningar och dessa har samlats i vÄr litteraturgenomgÄng.

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

Bakgrund: Vi har i vÄr bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som bÄde kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrÄn olika sorters litteratur..Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad utomhuspedagogik innebÀr för vÄra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssÀtt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar pÄen förskola dÀr utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: VÄrt resultat föreslÄr att utomhusvistelsen trÀnar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmÄga. Barnen fÄr möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket frÀmjar deras inlÀrning..

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lÀrandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svÄrigheter i Àmnet, samt hur nÄgra pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklÀrare, speciallÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvÄrigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svÄrigheter beror pÄ en rad olika faktorer som visar pÄ framgÄngsrika respektive mindre framgÄngsrika arbetssÀtt som pÄverkar undervisningen för elever i matematiksvÄrigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse dÀr en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) Àr en kronisk sjukdom och ett globalt folkhÀlsoproblem. Sjukdomen innebÀr ett fysiskt och psykiskt lidande och individen fÄr en livslÄng uppgift att sköta sin hÀlsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvÄrdsteori kan individen sjÀlv förÀndra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hÀlsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvÄrd bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbÀttring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design.

Bakgrund: Forskning har visat att trÀning förbÀttrar den fysiska förmÄgan och höjer livskvaliteten hos personer med hjÀrtsvikt. Trots detta Àr det mÄnga personer med hjÀrtsvikt som inte deltar i grupptrÀning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som personer med hjÀrtsvikt, som inte deltar i hjÀrtsviktsgrupp, upplever som hinder respektive möjligheter nÀr de ska ta beslut om att delta i grupptrÀning.Design: Studien var en kvalitativ studie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter.Resultat och slutsats: Resultaten, som tolkades utifrÄn beteendeförÀndringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA), av denna studie visade att informanterna upplever olika hinder för trÀningen som har med prioritet, otrygghet, psykisk ohÀlsa, transportproblem och bristande information att göra. I vissa fall vÀljs trÀningen ocksÄ bort pÄ grund av att informanterna istÀllet trÀnar i hemmet. Det största hindret enligt studiens resultat var bristen pÄ information. Framförallt har informanterna bristande kunskap om trÀning som en del av behandlingen vid hjÀrtsvikt, NYHA II-III, och de effekter som trÀningen ger.

Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.

Vi ville med denna undersökning ta reda pÄ hur lÀrare i de tidigare Ären arbetar med estetiska Àmnen i undervisningen. De frÄgestÀllningarna vi sökte svar pÄ var: Vilka aspekter utgÄr lÀraren ifrÄn i de estetiska Àmnena? Vad har lÀraren för mÄl med sin undervisning i de estetiska Àmnena? Tycker lÀraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska Àmnen? För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lÀrare som arbetar i Är 1-3. I vÄr undersökning kom vi fram till att merparten av lÀrarna ansÄg att det finns estetiska inslag i alla skolÀmnen och alla lÀrare tyckte att de estetiska Àmnena var ett bra hjÀlpmedel till de mer teoretiska Àmnena. De estetiska Àmnen som dessa lÀrare arbetade med Àr bild och musik.

Det Ă€r viktigt att alla kan kĂ€nna sig fria att anvĂ€nda den fysiska miljön. För det krĂ€vs bl.a. en god tillgĂ€nglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgĂ€nglighet bl.a. ska enkelt avhjĂ€lpta hinder Ă„tgĂ€rdas senast Ă„r 2010.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgÄng. Syftet Àr ocksÄ att kartlÀgga vilka omkringliggande faktorer pÄ olika nivÄer som pÄverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar Àven att ta upp nÀrmiljöns och samhÀllets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lÀrare samt yrkesvalslÀraren pÄ en gymnasiesÀrskola. För att fÄ en vidgad syn pÄ elevens situation har vi Àven genomfört observationer.

Enligt ICN har sjuksköterskan ett ansvar för att frÀmja hÀlsan hos patienter. Patienterna vill ocksÄ ha mer hÀlsofrÀmjande information nÀr de trÀffar sjuksköterskor. Det blir ett problem nÀr patienter inte fÄr chans att fÄ hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad eftersom deras hÀlsa riskerar att hotas. De gÄr dÄ miste om viktig information som kan spela roll för deras hÀlsa. Syftet Àr att belysa vad sjuksköterskor tycker krÀvs för att fÄ till stÄnd hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad.

Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nÀtdejting. NÀtdejting Àr ett vÀxande fenomen med miljontals anvÀndare bara i Sverige och omsÀttningen Àr skyhög. Kommunikationen som sker via Internet bestÄr i stort sett bara av ord och medför hinder dÄ tvÄ personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara bestÄr av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat pÄ 38 % tonlÀge, 55 % ansiktsuttryck och kroppssprÄk samt endast 7 % ord.