Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s vÀrdegrund och den kunskapssyn den bygger pÄ. Vidare berörs de filosofiska utgÄngspunkterna för ett relationellt synsÀtt, nÄgra utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ÀmneslÀrares professionalism definieras med en relationell syn pÄ lÀrande och utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstÄs i skolan. Efter observationer av klassrumsundervisning och intervjuer av ÀmneslÀrare pÄ en 7-9 skola, framtrÀder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget pÄ den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att nÀrma de specialpedagogiska strÀvandena med allmÀnpedagogikens, sÄ att arbetet för elever i svÄrighet genomsyrar all undervisning i skolan..

The title of this essay is ?Collaboration between social services and schools?. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

I vÄrt samhÀlle rÄder en maskuliniserad förestÀllning om företagare och entreprenörer. Kvinnor Àr ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att pÄverka vÄra attityder, vÄr tradition, vÄr samhÀllsstruktur samt den manliga prÀgel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger pÄ forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket pÄ forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhÀlle och medvetandet om hur viktigt det Àr ökar hela tiden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ kvinnors motiv och drivkrafter för att vÀlja företagande som karriÀr samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affÀrsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berÀttat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött pÄ vÀgen. Det har talats om att kvinnor och mÀn talar olika sprÄk och hur man som kvinna bör bete sig bland affÀrsmÀn för att nÄ framgÄng.

AnvÀndbarhet Àr nÄgot som blir allt mer viktigt inom den tekniska vÀrlden i samma takt som teknik blir större i mÀnniskans vardag. För att fÄ in anvÀndbarhet inom system sÄ behöver anvÀndarna vara delaktiga och dÀrmed fÄ uttrycka sina Äsikter om systemet som ska byggas eller göras om. Detta kallas för anvÀndarmedverkan. Inom systemutveckling ska det oftast gÄ fort och utvecklas i olika intervaller sÄ flexibelt som möjligt. Ett sÄdant arbetssÀtt kallas för Scrum, och Àr en agil metod.

Statistik visar att ungefÀr en Àldre individ begÄr suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med Àldre suicidala individer Àr goda sÄ lÀnge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, fÄr gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för Àldre individer utifrÄn riskfaktorer för suicid bland Àldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention.

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Jag har i detta arbetet undersökt hur man pÄ fritidshem i UmeÄ anvÀnder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ nÀr naturen anvÀnds och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man Àr ute i förhÄllande till var fritidshemmen Àr belÀgna samt om naturanvÀndandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att fÄ reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen anvÀnder naturen för rekreation, i inlÀrningssyfte samt för att ge barnen utevana.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilken vikt pedagoger inom förskoleverksamheten lÀgger vid höglÀsning. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers beskrivning kring syftet med höglÀsning och hur den tillÀmpas i verksamheten. Resultatet visade att alla pedagoger sÄg höglÀsning som nÄgot betydelsefullt och nödvÀndigt i verksamheten. Vidare framkom det i vÄr studie att det i förskolan och förskoleklassens organisation kunde uppstÄ vissa hinder som pÄverkade höglÀsningens prioritet.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, Àr dels en Àrftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill sÀga att det Àr levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som pÄ sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer lÀngre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvÄrdshandlingar. DÀr har sjuksköterskan stora möjligheter att vÀgleda patienten med kÀnnedom om vad som   underlÀttar och försvÄrar egenvÄrd.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av vad som underlÀttar respektive försvÄrar förmÄgan till egenvÄrd vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt dÀr tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanstÀlls.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och sjÀlvbestÀmmande som resurser för att utföra egenvÄrd samt att Älder, vÄrdmötet, patientens syn pÄ sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvÄrd. Dessa framstÀlls under tvÄ teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: UtifrÄn resultatet kan det konstateras att vÄrdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn pÄ sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och kÀnna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har Älder, kultur, sjÀlvbild och kunskap visats sig Àven i detta resultat ha en pÄverkan pÄ egenvÄrd.

VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ en mÄngkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de sjÀlva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola för att fÄ en insyn i deras arbete. LÀrarna Àr elevernas lÀnk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhÀllet behövs ett sprÄk. Av vÄrt resultat framkom att eleverna mÄste fÄ stöd i bÄda sina sprÄk för att kunna fÄ ha kvar sin identitet och kultur.

Purpose: The purpose of this study is to investigate the innovation process of companies, and to analyse how important success factors and obstacles are in their innovation process.Method: The investigation strategy used for this essay was to interview companies that work with innovations. The essay has a qualitative approach. Both primary ? in the form of interviews - and secondary data ? literature found in books, scientific articles and internet - have been used to achieve our results.Results: The result of this essay is: there is not just one inovation process that is applicable to all companies. On the other hand, there are some guidelines that could be followed in the process.

Syftet med vÄr studie var att undersöka allmÀnsjuksköterskans tankar, kÀnslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vÄr empiriska kvalitativa studie besvaras vÄra tre frÄgestÀllningar: "Hur upplever allmÀnsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmÀnsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgÄng eller som ett hinder?" och "Vad anser allmÀnsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter frÄn tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra kategorier. I vÄr första kategori presenteras allmÀnsjuksköterskans tankar och kÀnslor kring avvikelserapportering och i kategori tvÄ och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser.

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strÀvar idag efter att skapa jÀmlika arbetsplatser dÀr grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, bÄde pÄ nationell nivÄ och inom BorÄs Stad för att nÄ en större jÀmlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förÀndra sin struktur, och Àven om det Àr en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, Àr det hÀr man mÄste pÄbörja arbetet mot jÀmlikhet.Syftet med denna uppsats Àr att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus pÄ upplevda förutsÀttningar och hinder för jÀmlikhetsarbetet i denna process utifrÄn ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att fÄ ett kvalitativt djup men ÀndÄ ha kvar viss struktur pÄ intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vÄr uppsats Àr flera men bl.a. att den existerande normen i samhÀllet inom offentlig sektor dÀr yrken pÄ lÀgre positioner Àr kvinnodominerade och harlÄg status. Detta utgör ett grundlÀggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jÀmlikhetsperspektiv.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.