Syfte: Ta reda pÄ vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur anvÀndarsynpunkt jÀmfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut stÄr sig jÀmfört med pappersbokens. Ta reda pÄ vilka faktorer som kommer att pÄverka e-bokens spridning. Se om det finns nÄgra faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. NÀr allt ovanstÄende Àr genomgÄnget vill vi ha ett svar pÄ frÄgan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bÀttre lÀromedel under akademiska studier Àn pappersboken.

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt uppfattar förskollÀrare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollÀrare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollÀrare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen Àr samtalsintervju, dÀr sex förskollÀrare och Ätta barn Àr informanter. Intervjuerna har analyserats utifrÄn George H.

Titel:Hinder och konflikter ? En fallstudie om ett förĂ€ndringsarbete pĂ„ Akademiska sjukhuset.NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Joakim Lundin, Lars ÖkvistHandledare: Tomas KĂ€llqvistDatum: 2011 ? majSyfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlĂ€gga hinder och konflikter i en organisationsförĂ€ndring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen Ă€r att försöka identifiera motsĂ€ttningar som pĂ„verkar fortlöpandet av förĂ€ndringen. Metod: I studien har vi med hjĂ€lp av utvecklingsenheten pĂ„ sjukhuset fĂ„tt fram ett undersökningsomrĂ„de som lĂ€mpar sig för arbetets syfte. DĂ€refter har vi fördjupat oss i det utvalda omrĂ„det genom personliga intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) arbetar med nystartade företag. För att uppnÄ detta har företagens etableringsprocesser och de hinder de stöter pÄ under denna process studerats, för att sedan analysera hur UIC arbetar för att överbrygga dessa hinder. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och en enkÀtundersökning med företag som samarbetat med UIC, samt en kvalitativ intervju med UIC:s VD Per Bengtsson. Slutsatsen Àr att UIC Àr en vÀlfungerande och uppskattad inkubator, deras största förtjÀnst Àr att de med sitt affÀrscoachprogram lyckats hÄlla en hög flexibilitet som ger dem möjlighet att anpassa sig efter de olika företagens behov..

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger pÄ huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhÄllningssÀtt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn pÄ bedömning dÀr betygsskalan Àr central. De möjligheter som ses i formativa metoder Àr ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gÀllande kursmÄl. De hinder som tas upp gÀller elevernas mognad, lÀrarens osÀkerhet och otillrÀckliga kunskap samt tidsÄtgÄngen..

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

SmÀrta Àr förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smÀrtbedömning och smÀrtbehandling av patienter. Trots dagens vÀl utvecklade metoder och preparat för smÀrtlindring behandlas inte patienters smÀrta pÄ ett adekvat sÀtt, bland annat pÄ grund av negativa attityder hos sjuksköterskan nÀr det gÀller narkotikaklassade lÀkemedel. För att ÄskÄdliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smÀrta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad pÄ 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos bÄde patient och sjuksköterska kunde verka som en barriÀr. Bristande kunskaper angÄende smÀrtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillrÀcklig smÀrtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och lÀkare var av stor vikt för att uppnÄ goda resultat vid smÀrtbehandling.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgrÀnser av den svÄruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som anvÀnds i empirin samlades in genom intervjuer med anstÀllda pÄ fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell dÀr konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans pÄ olika projekt. Erfarenheter frÄn projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process dÀr den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgÀnglig för hela företaget.

Mexiko har under de senaste decennierna gÄtt frÄn ett auktoritÀrt styre mot ett mer demokratiskt samhÀlle. Detta Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi studerar vilka hinder och möjligheter det finns för Mexikos civilsamhÀlle att bidra till demokratisk fördjupning. Vi finner att civilsamhÀllet varit drivande i Mexikos demokratiseringsprocess, och fortfarande spelar en viktig roll för demokratins fördjupning. CivilsamhÀllet verkar dock i ett samhÀlle som fortfarande prÀglas av de strukturer som skapats av den tidigare auktoritÀra regimen. Detta medför hinder för att denna demokratiska fördjupning ska Àga rum.

I denna studie Àr syftet att ta reda pÄ hur förskolepedagoger utformar innemiljön för lek, sÄ attden blir en bra lÀrandemiljö oberoende av barngruppens storlek. En kvalitativforskningsmetod har anvÀnts i form av enkÀter med öppna frÄgor. Pedagoger pÄ traditionellaförskolor samt ute-förskolor i södra Sverige har fÄtt svara pÄ enkÀterna. Resultatet visar pÄ attdet finns bÄde möjligheter och hinder i pedagogernas arbete med att utforma en lÀrandemiljöutefter att barngruppens storlek varierar. Det som framkommer i undersökningen Àr attpedagogernas Äsikter varierar, samt bristen pÄ tid till gemensamma djupgÄende reflektioner.Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att pedagogerna har en strÀvan i att fullföljasitt uppdrag utifrÄn förskolans styrdokument.

FÄ studier har studerat personalens roll i att frÀmja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. SÀrskilt fokus fanns pÄ vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att frÀmja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde pÄ sex semi-strukturerade intervjuer med personal pÄ gruppbostÀder för vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning.

Inom det privata nÀringslivet Àr kvinnor underrepresenterade pÄ högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbÀttra möjligheterna för kvinnor att nÄ chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning pÄ mÄlgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriÀren. Dessa hinder Àr framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebÀr att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omÀrkligt och nÄr inte de högsta positionerna.

Bristen av kvinnor pÄ de högre positionerna inom ICA som i övrigt Àr en kvinnodominerad bransch utgör intresseomrÄdet för denna uppsats. Vi vill med uppsatsen undersöka och belysa de erfarenheter som kvinnor pÄ olika positioner inom organisationen har gÀllande deras möjligheter till karriÀr. Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk teoretisk ansats som Àven stödjs av andra teorier gÀllande organisation och kön. Empirin som studiens resultat bygger pÄ kommer frÄn intervjuer med sju kvinnor pÄ olika nivÄer inom ICA. Resultatet i sin tur presenteras utifrÄn fem olika teman vilka belyser kvinnornas upplevelser gÀllande: Uppfattningar om organisationen, JÀmstÀlldhet, Rekrytering, Kompetensutveckling och karriÀr samt Hinder och möjligheter till karriÀr.

Sekretesslagen Àr en förutsÀttning för att socialt arbete ska fungera men mÄnga av de som dagligen anvÀnder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svÄrtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 Är, hur lagen pÄverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsÀttningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhÀllets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer Àn ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förÀndringar i lagstiftningen?UtifrÄn kvantitativ metod utformades en enkÀt som personal inom förskola och skola, socialtjÀnst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar pÄ bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn pÄ chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriÀr/yrkesbana. Med utgÄngspunkt i syftet valde vi att formulera tre frÄgestÀllningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött pÄ, hur stödet frÄn arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnors och mÀns upplevelser av karriÀr och hur dessa i sÄ fall ser ut.Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre mÀn.VÄrt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriÀr var övervÀgande positiva och att vÀgen till chefskap kan se olika ut. VÄra respondenter hade stött pÄ bÄde möjligheter och hinder under sin karriÀr. De möjligheter som framkom var av liknande karaktÀr, de hinder som framkom sÄg dÀremot olika ut.