Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Syftet med studien Àr att söka förklaringar till varför svenska organisationer inte har inrÀttat heltÀckande konflikthanteringssystem och/eller uttalade strategier för konfliktförebyggande. Jag har sökt förklaringarna genom HR-chefers synsÀtt pÄ konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande arbete. Jag ville ocksÄ försöka finna vilka eventuella hinder som kan finnas och vilka nödvÀndiga förutsÀttningar som Àr förknippade med utvecklingen av konflikthanteringssystem. Hur resonerar HR-chefer kring frÄgan om det Àr möjligt eller önskvÀrt att ha ett konflikthanteringssystem?Jag har valt att studera synsÀtt hos HR-chefer/strateger pÄ olika typer av arbetsplatser, sÄvÀl privata som offentliga.

Att kunna kommunicera med andra mÀnniskor Àr inte alltid nÄgot som Àr sjÀlvklart. Patienter med cerebral pares (cp) lider ofta av talsvÄrigheter och det medför problem hur de ska kunna göra sig förstÄdda. I kontakt med sjuksköterskor blir dessa mÀnniskor sÀrskilt utsatta dÄ de kan behandlas som förstÄndshandikappade trots att cp i regel endast orsakar fysiologiska handikapp. Detta kan genom förlust av medbestÀmmande och hög förekomst av missförstÄnd leda till en mindre god och sÀker vÄrd. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva möjligheter och hinder vid kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter med cp.

Syftet med denna studie har varit att undersöka ett specifikt företag i Göteborg och deras jÀmstÀlldhetsmÄl. Ett mÄl som kallas 30/70 mÄlet. Detta mÄl innebÀr att man vill ha 30 procent kvinnliga lönesÀttande chefer pÄ företaget. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllning:? Hur ser arenan ut för att uppnÄ 30/70 mÄlet i jÀmstÀlldhetsplanen?? Vilka faktiska hinder finns det för att man inte skulle kunna uppnÄ 30/70 mÄlet?? Vilka insatser kan tÀnkas vara nödvÀndiga frÄn organisationen för att uppnÄ 30/70 mÄlet?Undersökningen genomfördes genom intervjuer med sju respondenter som jobbar pÄ företaget.

SAMMANFATTNING Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om nÀrstÄendes behov i vÄrdsituationen inte uppmÀrksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstÄ. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med nÀrstÄende för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en ökad insikt om faktorer som kan pÄverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade pÄ olika medicinska avdelningar intervjuades.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kunskapsnivÄ och attityder hos yrkesverksamma sjuksköterskor om trycksÄrsprevention, behandling och omvÄrdnad.Bakgrund: Studier visar pÄ att trycksÄr förekommer inom alla omrÄden i HÀlso- och sjukvÄrden och att det krÀvs ett mÄngdisciplinÀrt synsÀtt för att komma tillrÀtta med problematiken kring trycksÄr. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr elva vetenskapliga artiklars innehÄll har analyserats. Resultat: UtifrÄn litteraturgranskningen har tre teman identifierats; attityder, kunskap/kunskapsnivÄer samt hinder/barriÀrer. Attityder avseende trycksÄr och trycksÄrsprevention Àr god men av mindre intresse. Kunskap/KunskapsnivÄer Àr bristfÀlliga.

I gymnasieskolans matematikundervisning anvÀnds frÀmst en metod. Först gemensam genomgÄng, sedan enskild rÀkning i lÀroboken som Àr uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag lÀste en uppsats som handlar om hur man kan anvÀnda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. AlltsÄ finns det lÀrare som arbetar Àven med andra metoder. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som aktivt anvÀnder andra arbetssÀtt Àn det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött pÄ i planering och genomförande.

 I hÀlso- och sjukvÄrden finns stora möjligheter att arbeta hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande. FrÄgeformulÀret ?Fem frÄgor om din hÀlsa? vÀnde sig till patienter och innehöll frÄgor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmÀn och psykisk hÀlsa. FormulÀret hade tvÄ syften; dels för patienten för att fÄ stöd att behÄlla eller hitta en hÀlsofrÀmjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hÀlsotillstÄnd samt fÄ underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgÄngsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och anvÀnda detta livsstilsformulÀr i det dagliga arbetet pÄ en vÄrdcentral.

För kunskapsintensiva företag Àr det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga pÄ dagens förÀnderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat pÄ existerande hinder för kunskapsdelning, anvÀndning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning pÄverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket dÀrför mÄste tas hÀnsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnÄ högsta möjliga vÀrde för organisationen. För att företag ska fÄ största möjliga vÀrde av sitt KM-arbete, Àr det viktigt att det blir en naturlig del av de anstÀlldas vardag. DÀrför Àr det viktigt att skapa en inre lÄngsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsÀttningar.UtifrÄn problemdiskussionen ovan stÀller vi oss frÄgorna ?vilka hinder finns??, ?hur anvÀnds befintlig IT som stöd?? och ?vilken pÄverkan har motivation, belöning och bestraffning pÄ kunskapsdelning??.

Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras Ă€r att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller Ă€ndtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast pĂ„ huden. Öppningen tĂ€cks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

BAKGRUND: Valet av undersökningsomrÄde bygger pÄ att den forskning som harrefererats i den kurslitteratur som anvÀnts under min utbildningtrycker pÄ att samarbete Àr bra för kunskapsinlÀrning. Ytterligareforskning inom omrÄdet visar att det finns hinder för att genomföraundervisning byggd pÄ samarbete mellan eleverna. Tidigare genomfördastudier visar att enskilt arbete och kommunikation styrd av pedagogenÀr vanligare förekommande Àn samarbete elever emellan iundervisningen.SYFTE: Syftet med min undersökning Àr att se pÄ vilket sÀtt pedagoger anseratt samarbete elever emellan pÄverkar elevers inlÀrning i matematik.METOD: Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr pedagogers tankar omelevsamarbete har indelats i olika kategorier. Tidigare forskninginom omrÄdet ligger till grund för undersökningen som bygger pÄintervjuer med fem pedagoger som undervisar matematik för Ärskurstre.RESULTAT: Resultatet visar att de integrerade pedagogerna anser att samarbetemellan elever Àr bra för kunskapsinlÀrningen i matematik. Flera avpedagogernas tankar om varför samarbete Àr bra för eleverna överensstÀmmermed den tidigare forskningen.

Det Ă€r viktigt att alla kan kĂ€nna sig fria att anvĂ€nda den fysiska miljön. För det krĂ€vs bl.a. en god tillgĂ€nglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgĂ€nglighet bl.a. ska enkelt avhjĂ€lpta hinder Ă„tgĂ€rdas senast Ă„r 2010.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra elever i skolÄr 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jÀmföra det med inomhus. Vi ville Àven se hur deras agerande skiljer sig Ät i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i nÀrmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna bÄde före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus Àn inomhus och samarbetet fungerade bÀttre utomhus.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Ämnesintegration Ă€r ett sĂ€tt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn pĂ„ kunskaper, i ett effektivare lĂ€rande. Meningen Ă€r att elevernas motivation ska öka liksom mĂ„luppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet uppfattar Ă€mnesintegration. Det som undersöks Ă€r vilka möjligheter och hinder för Ă€mnesintegration karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras ocksĂ„ med en jĂ€mförelse av kĂ€rnĂ€mneslĂ€rares uppfattning om infĂ€rgning i en annan studie.