Electronic Data Interchange (EDI) utvecklades under 1960-talet eftersom det fanns ett behov av att snabba upp överföringen av dokument i samband med transporter. Men det dröjde Ànda till 1980-talet innan EDI började anvÀndas inom de större industrierna. Att anvÀnda sig av EDI innebÀr att affÀrssystem kan utbyta information direkt, med minimal eller ingen mÀnsklig inblandning. Genom att anvÀnda sig av EDI-teknik inom eller mellan organisationer kan man dra nytta av ett antal fördelar, dÀribland sÀnkta kostnader, höjd datakvalitet och höjd konkurrenskraft. Trots dessa fördelar har EDI haft sÀrskilt svÄrt att fÄ fotfÀste hos den stora majoriteten av de mindre och medelstora företagen.

I denna studie intervjuades fem gymnasielÀrare i naturvetenskapliga Àmnen kring att undervisa och lÀra utanför klassrummet. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr; Varför skall man undervisa och lÀra utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lÀrare var positiva till att anvÀnda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillrÀckligt mycket. Fördelar som dessa lÀrare kunde se med att vÀlja att ha undervisning pÄ en annan plats Àn klassrummet var att det gav en bÀttre verklighetsanknytning, var lÀttare att arbeta Àmnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lÀra, och slutligen att det förbÀttrar sociala interaktioner mellan sÄvÀl elever som mellan elever och lÀrare. De hinder eller nackdelar lÀrarna kunde se med att anvÀnda sig av undervisning pÄ en annan plats Àn i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmÀssiga och schemamÀssiga problem men de var Àven en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktÀren pÄ de naturvetenskapliga Àmnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lÀrarna inte kÀnde sig trygga och bekvÀma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska lÀge, vÀder, transport, riskbedömningar, saknat lÀrarsamarbete och saknad av lÀmpliga lÀromiljöer utanför klassrummet uttrycktes ocksÄ vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

Bakgrund: Diabetes Àr en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i vÀrlden och ökar i snabb takt. I Afrika förvÀntas prevalensen öka med nÀstan 90 % fram till 2030. Personer med diabetes i Tanzania stöter pÄ mÄnga problem i sin sjukdomshantering och egenvÄrd. Dessa kan relateras till en dÄlig tillgÄng pÄ insulin och material för blodsockerkontroller samt en dÄlig levnadsstandard och lÄg utbildningsnivÄ. Den som drabbas av diabetes genomgÄr olika transitionsfaser dÀr sjuksköterskan har en nyckelroll.

Sveriges missbruksproblematik Àr idag avsevÀrd och vÀxande. Studier och utredningar har visat att allt fler individer undviker att söka hjÀlp för missbruksproblem. Det uppfattas inte bara finnas hinder för att blir missbruksfri utan ocksÄ för att söka hjÀlp inom missbruksvÄrden. Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare inom olika verksamheter uppfattar att substansmissbruk utvecklas och vilka hinder som uppstÄr i behandlingsprocessen. Syftet var Àven att undersöka hur det i Sverige idag arbetas för att motverka substansmissbruk.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

SprÄkbarriÀrer i samband med den stora invandringen över hela vÀrlden har blivit ett problem i olika vÄrdkontexter dÀr sjuksköterskor och patienter inte kan tala och kommunicera med varandra, vilket kan leda till sÀmre vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor som inte behÀrskar samma sprÄk. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts. FrÄgestÀllningar var hur kommunikation beskrivs, vad kan underlÀtta kommunikation samt vilka hinder beskrivs i kommunikation. Totalt har 12 vetenskapliga artiklar ingÄtt i analysen.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder ?En studie om förskollÀrares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik.

Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lÀrande. Detta Àr ett omrÄde som Àr intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjÀlpa elever i lÀrandet. DÀrför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvÀrdera datorns prestanda som ett lÀrandeverktyg. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ gymnasieskolor, en i Halland och en i SmÄland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfÀllen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka lÀrares synsÀtt och erfarenheter av att anvÀnda IKT i undervisningen och hur lÀrarrollen pÄverkas. Eftersom vi ville veta lÀrarnas egna Äsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen nÀr den anvÀnds som pedagogiskt redskap. LÀrarna behöver dÀrför fÄ möjligheter att tillÀgna sig adekvata kunskaper i hur man anvÀnder sig av IKT i undervisningen. SamhÀllet Àr idag beroende av IKT i mÄnga olika sammanhang och det Àr dÀrför viktigt att skolan anpassas till detta faktum sÄ att eleverna Àr vÀl förberedda nÀr de kommer ut i yrkeslivet.

Uppsatsens Àr en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende pÄ vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats Àr att se skillnaden pÄ förskolornas sÀtt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende pÄ om förskolan ligger pÄ landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar pÄ att utomhuspedagogiken Àr ett verktyg till ett lÀrande i förskolan, forskningen tyder ocksÄ pÄ att utomhuspedagogiken Àr mycket viktig i förskolor och att nÀrhet till natur Àr en tillgÄng. Som metod anvÀnde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. DÀr vi intervjuade Ätta personer pÄ sex olika förskolor, tre förskolor pÄ landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen har ökat!i Sverige och Àr idag en del av det sociala livet. UpptÀckande och intervention vid alkoholproblem Àr viktigt bÄde för individen och samhÀllet. Dock Àr Àmnet alkohol personligt och kan anses vara ett kÀnsligt Àmne att prata om inte bara för patienten men Àven för vÄrdpersonalen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om lÀkare och sjuksköterskor upplevde att det fanns nÄgot som hindrade de frÄn att engagera sig i upptÀckande och intervention samt tala med patienter om deras alkoholvanor. Metod: Litteraturstudie som genomfördes genom granskningar av tio studier, 8 kvalitativa och 2 kvantitativa.

Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nÀtdejting. NÀtdejting Àr ett vÀxande fenomen med miljontals anvÀndare bara i Sverige och omsÀttningen Àr skyhög. Kommunikationen som sker via Internet bestÄr i stort sett bara av ord och medför hinder dÄ tvÄ personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara bestÄr av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat pÄ 38 % tonlÀge, 55 % ansiktsuttryck och kroppssprÄk samt endast 7 % ord.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om eleverna i Ärskurs 3 kan nÄmÄlen i matematik enbart genom att rÀkna i matematikboken.UtgÄngspunkt för analysen har varit de nya mÄlen i matematik som finnssom förslag frÄn Skolverket. För att nÄ syftet har en lÀromedelsanalyssamt en intervjustudie pÄ en skola i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3 genomförts.Resultatet av bÄde lÀromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nÄ samtliga mÄl för det tredje skolÄret enbart genom attrÀkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nÄ mÄlen. Med de nya mÄlen villregeringen ge alla elever en likvÀrdig utbildning. DÄ krÀvs att lÀrarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lÀrobok..