Detta Àr ett examensarbete som Àmnar undersöka hur svensklÀrare ser pÄ genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie dÀr fem svensklÀrare bidragit genom intervjuer. Syftet Àr att undersöka hur svensklÀrare ser pÄ att jobba utifrÄn ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgÄr jag ifrÄn tre essentiella frÄgor: Hur ser svensklÀrarnas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet ut i förhÄllande till vÀrdegrunden?, Vilka hinder möter svensklÀrarna som efterstrÀvar att arbeta utifrÄn ett genusperspektiv?, Vad anser svensklÀrarna om att arbeta utifrÄn ett genusperspektiv i en mÄngkulturell skola? UtifrÄn styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna vÀljer att definierar begreppet ?jÀmstÀlldhet?. DÀrefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrÄn fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och LÀraren.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lĂ€rares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar pĂ„ deras verksamhet utifrĂ„n de didaktiska frĂ„gorna vad?, varför? och hur? För att nĂ„ fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju anvĂ€nts.Resultatet tyder pĂ„ att lĂ€rarnas arbetsbörda Ă€r enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svĂ„rt att genomföra under rĂ„dande omstĂ€ndigheter inom sfi. Graden av individualisering stĂ„r Ă€ven i beroende av lĂ€rarens engagemang, likasom variationen av tillĂ€mpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens upplĂ€ggning sĂ€llan möter individuella behov, samt i att deltagarna Ă€r tvungna att studera mycket pĂ„ egen hand, vilket negativt pĂ„verkar utbildningens kvalitĂ©.Överlag stĂ€mmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare Àr trovÀrdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och nÀrvaro. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förutsÀttningar och hinder för att förtroende skapas mellan vÄrdare och patient med lÄngvarig smÀrta. Metod: Författarna har anvÀnt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien Àr baserad pÄ fyra vetenskapliga artiklar och tvÄ avhandlingar.

Föreliggande studie syftar till att studera hur nÄgra lÀrare individualiserar matematikundervisningen till varje enskild individ för att utveckla deras matematiska kunskaper i grundskolans tidigare Är. Detta görs genom att observera och intervjua tre lÀrare i Ärskurs tvÄ och Ärskurs tre. Resultatet visar att den huvudsakliga individualiseringen frÀmst sker till elever som finner matematiken svÄr och till elever som arbetar med snabbt tempo och med stor förstÄelse till det matematiska innehÄll som behandlas. LÀrarna individualiserar matematikundervisningen genom att variera material och att anpassa Äterkoppling till den enskilda eleven..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som innebÀr brott mot mÀnskliga och demokratiska rÀttigheter och som har sin utgÄngspunkt i genusordningen, det vill sÀga att kvinnor och mÀn lever under olika förutsÀttningar i samhÀllet. Kvinnor med funktionsnedsÀttning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för vÄld, dels för att de Àr kvinnor och dels pÄ grund av deras funktionsnedsÀttning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svÄr situation om de misstÀnker eller upptÀcker att deras kund Àr utsatt för vÄld. För att veta hur de ska agera i en sÄdan situation krÀvs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmÀla en förövare. För att fÄ en förstÄelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i frÄga om vÄld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Diabetes Mellitus typ 2 förutspÄs vara fördubblad fram till Är 2030 (WHO 2015). För att minska riskfaktorer och framtida diabetes relaterade komplikationer Àr det viktigt att egenvÄrdsbehandlingen Àr optimal för att förbÀttra individens livskvalité samt frÀmja dennes hÀlsa. Syfte: Att belysa och identifiera vad som hindrar patienter med diabetes mellitus typ 2 att följa de rÄd om egenvÄrd som sjuksköterskan ger. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som följt Polit och Beck (2010) flödesschema, nio steg. Databaser som anvÀndes var CINAHL samt PubMed dÀr Ätta artiklar valdes ut.

VÄr studie handlar om hur lÀs- och skrivsvÄrigheter kan förebyggas utifrÄn ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ fram sÄ mycket information som möjligt inom omrÄdet. UtifrÄn ett klassrumsperspektiv undersöks först och frÀmst elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur svÄrigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser Àr en vÀsentlig ÄtgÀrd för att förhindra att elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istÀllet för att fÄ erfara ?Jag- kan- upplevelser?.

HÀlso- och sjukvÄrdens organisation prÀglas i de flesta lÀnder av en hierarkisk organisationsstruktur dÀr klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivÄer för att legitimera och underlÀtta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vÄrdorganisationens effekter pÄ sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete inom sluten vÄrd. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning Äterstod 17 artiklar somutgjorde underlag för resultatet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rÀtt till information, delaktighet och inflytande i vÄrden har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient Àr viktigt för att en bra vÄrd ska kunna uppnÄs. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjÀlp av ett granskningsprotokoll.

Uppsatsen Ă€r en fallstudie med fokus pĂ„ myndigheterna i rĂ€ttskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten DomstolsvĂ€sendet samt KriminalvĂ„rden Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rĂ€ttskedjan och sĂ€rskilt utifrĂ„n fyra problem: mĂ„l- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begrĂ€nsningar samt krav pĂ„ förĂ€ndring. Vidare syftar studien till att utifrĂ„n de identifierade hindren föreslĂ„ en tĂ€nkbar framtida modell för samverkan i rĂ€ttskedjan. En kvalitativ metod har anvĂ€nts genom bl.a. intervjuer med representanter frĂ„n de fyra myndigheterna. Slutsatsen Ă€r att det finns bĂ„de horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rĂ€ttskedjan.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vad ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestÄ i och utifrÄn detta bana vÀg för ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt med elever pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan Àmnena, men framförallt att undersöka pÄ vilka omrÄden de tvÄ Àmnena nÀrmar sig varandra, dÀr nÀrhet skulle kunna skapa förutsÀttningar för integrering. HÀr vill jag betona att det Àr Àmnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhÀngt utbildningsnivÄ och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgÄngspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa omrÄden. En kvalitativ metod, dÀr samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat pÄ att ett möjligt hinder till Àmnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom Àmnena. Dessa bÀrs och befÀsts av lÀrarna, men Äterfinns ocksÄ i elevernas förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om Àmnena.

Personer med funktionsnedsÀttningar stöter ofta pÄ hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dÄlig skyltning eller belysning. Detta i sin tur pÄverkar individens förmÄga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhÀllet. En pilotversion av ett kartlÀggningsinstrument anvÀndes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skÄnsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes pÄtrÀffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta pÄ relativt fÄ miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgÀnglighet och dÀrmed Àven pÄverka aktivitet och delaktighet positivt.