BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Jag har i detta arbetet undersökt hur man pÄ fritidshem i UmeÄ anvÀnder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ nÀr naturen anvÀnds och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man Àr ute i förhÄllande till var fritidshemmen Àr belÀgna samt om naturanvÀndandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att fÄ reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen anvÀnder naturen för rekreation, i inlÀrningssyfte samt för att ge barnen utevana.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀraren bör ta hÀnsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus pÄ arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbÀttra inlÀrningseffekterna hos eleverna pÄ det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus pÄ individuellt arbete (med lÀrobok) i matematikundervisning pÄ det svenska högstadiet med lÀrare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper pÄ högstadiet har försÀmrats till en genomsnittlig nivÄ (eller under) sedan dess vilket innebÀr att den svenska skolan mÄste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras pÄ rÀtt sÀtt, att mer undervisning i helklass ? utfört pÄ rÀtt sÀtt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet pÄ det sÀtt som det ofta utförts i Sverige, borde anvÀndas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform Àr tillrÀcklig för inlÀrningen och att arbetsformerna borde varieras beroende pÄ det matematiska omrÄdet som ska lÀras eller pÄ den förmÄga som ska utvecklas samt klassammansÀttningen.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilken vikt pedagoger inom förskoleverksamheten lÀgger vid höglÀsning. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers beskrivning kring syftet med höglÀsning och hur den tillÀmpas i verksamheten. Resultatet visade att alla pedagoger sÄg höglÀsning som nÄgot betydelsefullt och nödvÀndigt i verksamheten. Vidare framkom det i vÄr studie att det i förskolan och förskoleklassens organisation kunde uppstÄ vissa hinder som pÄverkade höglÀsningens prioritet.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, Àr dels en Àrftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill sÀga att det Àr levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som pÄ sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer lÀngre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvÄrdshandlingar. DÀr har sjuksköterskan stora möjligheter att vÀgleda patienten med kÀnnedom om vad som   underlÀttar och försvÄrar egenvÄrd.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av vad som underlÀttar respektive försvÄrar förmÄgan till egenvÄrd vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt dÀr tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanstÀlls.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och sjÀlvbestÀmmande som resurser för att utföra egenvÄrd samt att Älder, vÄrdmötet, patientens syn pÄ sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvÄrd. Dessa framstÀlls under tvÄ teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: UtifrÄn resultatet kan det konstateras att vÄrdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn pÄ sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och kÀnna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har Älder, kultur, sjÀlvbild och kunskap visats sig Àven i detta resultat ha en pÄverkan pÄ egenvÄrd.

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ en mÄngkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de sjÀlva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola för att fÄ en insyn i deras arbete. LÀrarna Àr elevernas lÀnk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhÀllet behövs ett sprÄk. Av vÄrt resultat framkom att eleverna mÄste fÄ stöd i bÄda sina sprÄk för att kunna fÄ ha kvar sin identitet och kultur.

LÀsning och skrivning Àr förmÄgor som Äterkommer i skolans alla Àmnen, inte bara i Àmnet svenska. DÀrför Àr det mycket viktigt att alla elever fÄr en god start pÄ sin lÀs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krÀvs fler Àn en utvecklingsmetod. Det innebÀr att en pedagog som enbart bedriver lÀs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nÄ fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever fÄr en anpassad undervisning hos speciallÀraren eller specialpedagogen pÄ skolan.

Purpose: The purpose of this study is to investigate the innovation process of companies, and to analyse how important success factors and obstacles are in their innovation process.Method: The investigation strategy used for this essay was to interview companies that work with innovations. The essay has a qualitative approach. Both primary ? in the form of interviews - and secondary data ? literature found in books, scientific articles and internet - have been used to achieve our results.Results: The result of this essay is: there is not just one inovation process that is applicable to all companies. On the other hand, there are some guidelines that could be followed in the process.

Syftet med vÄr studie var att undersöka allmÀnsjuksköterskans tankar, kÀnslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vÄr empiriska kvalitativa studie besvaras vÄra tre frÄgestÀllningar: "Hur upplever allmÀnsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmÀnsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgÄng eller som ett hinder?" och "Vad anser allmÀnsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter frÄn tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra kategorier. I vÄr första kategori presenteras allmÀnsjuksköterskans tankar och kÀnslor kring avvikelserapportering och i kategori tvÄ och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strÀvar idag efter att skapa jÀmlika arbetsplatser dÀr grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, bÄde pÄ nationell nivÄ och inom BorÄs Stad för att nÄ en större jÀmlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förÀndra sin struktur, och Àven om det Àr en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, Àr det hÀr man mÄste pÄbörja arbetet mot jÀmlikhet.Syftet med denna uppsats Àr att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus pÄ upplevda förutsÀttningar och hinder för jÀmlikhetsarbetet i denna process utifrÄn ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att fÄ ett kvalitativt djup men ÀndÄ ha kvar viss struktur pÄ intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vÄr uppsats Àr flera men bl.a. att den existerande normen i samhÀllet inom offentlig sektor dÀr yrken pÄ lÀgre positioner Àr kvinnodominerade och harlÄg status. Detta utgör ett grundlÀggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jÀmlikhetsperspektiv.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Vi vill med detta examensarbete visa pÄ möjligheter och hinder för elevers lÀrande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lÀgga fokus vid lÀrandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgÄngen vill vi ge en liten inblick i forskning inom fÀltet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. LitteraturgenomgÄngen ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstÄ undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lÀrares aktiva strÀvan att iscensÀtta styrdokumentens intentioner.