I denna studie Àr syftet att ta reda pÄ hur förskolepedagoger utformar innemiljön för lek, sÄ attden blir en bra lÀrandemiljö oberoende av barngruppens storlek. En kvalitativforskningsmetod har anvÀnts i form av enkÀter med öppna frÄgor. Pedagoger pÄ traditionellaförskolor samt ute-förskolor i södra Sverige har fÄtt svara pÄ enkÀterna. Resultatet visar pÄ attdet finns bÄde möjligheter och hinder i pedagogernas arbete med att utforma en lÀrandemiljöutefter att barngruppens storlek varierar. Det som framkommer i undersökningen Àr attpedagogernas Äsikter varierar, samt bristen pÄ tid till gemensamma djupgÄende reflektioner.Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att pedagogerna har en strÀvan i att fullföljasitt uppdrag utifrÄn förskolans styrdokument.

FÄ studier har studerat personalens roll i att frÀmja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. SÀrskilt fokus fanns pÄ vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att frÀmja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde pÄ sex semi-strukturerade intervjuer med personal pÄ gruppbostÀder för vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning.

Inom det privata nÀringslivet Àr kvinnor underrepresenterade pÄ högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbÀttra möjligheterna för kvinnor att nÄ chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning pÄ mÄlgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriÀren. Dessa hinder Àr framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebÀr att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omÀrkligt och nÄr inte de högsta positionerna.

Bristen av kvinnor pÄ de högre positionerna inom ICA som i övrigt Àr en kvinnodominerad bransch utgör intresseomrÄdet för denna uppsats. Vi vill med uppsatsen undersöka och belysa de erfarenheter som kvinnor pÄ olika positioner inom organisationen har gÀllande deras möjligheter till karriÀr. Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk teoretisk ansats som Àven stödjs av andra teorier gÀllande organisation och kön. Empirin som studiens resultat bygger pÄ kommer frÄn intervjuer med sju kvinnor pÄ olika nivÄer inom ICA. Resultatet i sin tur presenteras utifrÄn fem olika teman vilka belyser kvinnornas upplevelser gÀllande: Uppfattningar om organisationen, JÀmstÀlldhet, Rekrytering, Kompetensutveckling och karriÀr samt Hinder och möjligheter till karriÀr.

Hur skapar man som kommunikationsbyrÄ ett framgÄngsrikt varumÀrke? Det finns inget givet framgÄngsrecept men vi har sökt svaret pÄ frÄgan inom populÀrkultur och litteratur. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos nÄgra av de bÀsta byrÄerna i Stockholm och SkellefteÄ. Resultatet Àr en rapport om hur man kan lyckas i den grafiska branschen. Vi har sammanfattat en lista med 20 tips för en nystartad kommunikationsbyrÄ, utarbetat en guide pÄ 15 steg till hur du kan lyckas och delat med oss av vÄra reflektioner under resans gÄng.

Sekretesslagen Àr en förutsÀttning för att socialt arbete ska fungera men mÄnga av de som dagligen anvÀnder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svÄrtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 Är, hur lagen pÄverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsÀttningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhÀllets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer Àn ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förÀndringar i lagstiftningen?UtifrÄn kvantitativ metod utformades en enkÀt som personal inom förskola och skola, socialtjÀnst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar pÄ bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Syftet med denna undersökning var att pröva och utvÀrdera ett arbetssÀtt dÀr eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner pÄ skolarbetet, i skolan och hemma. Med det Àndrade arbetssÀttet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssÀttet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnÄtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvÀrdera elevernas arbete samt genom lÀrarens iakttagelser..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn pÄ chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriÀr/yrkesbana. Med utgÄngspunkt i syftet valde vi att formulera tre frÄgestÀllningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött pÄ, hur stödet frÄn arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnors och mÀns upplevelser av karriÀr och hur dessa i sÄ fall ser ut.Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre mÀn.VÄrt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriÀr var övervÀgande positiva och att vÀgen till chefskap kan se olika ut. VÄra respondenter hade stött pÄ bÄde möjligheter och hinder under sin karriÀr. De möjligheter som framkom var av liknande karaktÀr, de hinder som framkom sÄg dÀremot olika ut.

Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s vÀrdegrund och den kunskapssyn den bygger pÄ. Vidare berörs de filosofiska utgÄngspunkterna för ett relationellt synsÀtt, nÄgra utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ÀmneslÀrares professionalism definieras med en relationell syn pÄ lÀrande och utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstÄs i skolan. Efter observationer av klassrumsundervisning och intervjuer av ÀmneslÀrare pÄ en 7-9 skola, framtrÀder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget pÄ den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att nÀrma de specialpedagogiska strÀvandena med allmÀnpedagogikens, sÄ att arbetet för elever i svÄrighet genomsyrar all undervisning i skolan..

The title of this essay is ?Collaboration between social services and schools?. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

I vÄrt samhÀlle rÄder en maskuliniserad förestÀllning om företagare och entreprenörer. Kvinnor Àr ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att pÄverka vÄra attityder, vÄr tradition, vÄr samhÀllsstruktur samt den manliga prÀgel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger pÄ forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket pÄ forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhÀlle och medvetandet om hur viktigt det Àr ökar hela tiden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ kvinnors motiv och drivkrafter för att vÀlja företagande som karriÀr samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affÀrsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berÀttat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött pÄ vÀgen. Det har talats om att kvinnor och mÀn talar olika sprÄk och hur man som kvinna bör bete sig bland affÀrsmÀn för att nÄ framgÄng.

Syftet med mitt arbete var att undersöka nÄgra erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par Är i skolan och pedagogernas syn pÄ hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i Är 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att lÀraren Àr den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lÀra matematik..

AnvÀndbarhet Àr nÄgot som blir allt mer viktigt inom den tekniska vÀrlden i samma takt som teknik blir större i mÀnniskans vardag. För att fÄ in anvÀndbarhet inom system sÄ behöver anvÀndarna vara delaktiga och dÀrmed fÄ uttrycka sina Äsikter om systemet som ska byggas eller göras om. Detta kallas för anvÀndarmedverkan. Inom systemutveckling ska det oftast gÄ fort och utvecklas i olika intervaller sÄ flexibelt som möjligt. Ett sÄdant arbetssÀtt kallas för Scrum, och Àr en agil metod.

Statistik visar att ungefÀr en Àldre individ begÄr suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med Àldre suicidala individer Àr goda sÄ lÀnge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, fÄr gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för Àldre individer utifrÄn riskfaktorer för suicid bland Àldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention.