Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra elever i skolÄr 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jÀmföra det med inomhus. Vi ville Àven se hur deras agerande skiljer sig Ät i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i nÀrmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna bÄde före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus Àn inomhus och samarbetet fungerade bÀttre utomhus.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

1 juli 2011 förÀndrades den svenska skollagen nÀr det i 3 kap 3 § blev inskrivet för att alla barn har rÀtt till sÀrskilt stöd. Det blev skolans skyldighet att Àven erbjuda de elever som Àr extremt begÄvade s.k. sÀrbegÄvade anpassad undervisning pÄ deras nivÄ.Tidigare har man tÀnkt att genom att sortera ut de svagaste eleverna sÄ skulle man bereda möjlighet för pedagogerna att undervisa de duktigare genom att de svagaste eleverna fÄtt gÄ i specialklasser av olika slag. Idag tÀnker man sig istÀllet att man genom individualisering i undervisningen kan inkludera alla elever i klassrummet. Men individualisering krÀver att man som lÀrare har ett adekvat sprÄk för att beskriva det som man ser och förstÄr av en elevs förmÄga.

Ämnesintegration Ă€r ett sĂ€tt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn pĂ„ kunskaper, i ett effektivare lĂ€rande. Meningen Ă€r att elevernas motivation ska öka liksom mĂ„luppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet uppfattar Ă€mnesintegration. Det som undersöks Ă€r vilka möjligheter och hinder för Ă€mnesintegration karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras ocksĂ„ med en jĂ€mförelse av kĂ€rnĂ€mneslĂ€rares uppfattning om infĂ€rgning i en annan studie.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger verksamma inom sÀrskolan arbetar sprÄkutvecklande i undervisningen. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom sÀrskolan. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag Àr mer intresserad av djupet Àn av bredden. Resultatet visar att i arbetet med sÀrskoleelever Àr det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus pÄ det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig pÄ olika nivÄer och har olika behov..

Syfte: Ta reda pÄ vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur anvÀndarsynpunkt jÀmfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut stÄr sig jÀmfört med pappersbokens. Ta reda pÄ vilka faktorer som kommer att pÄverka e-bokens spridning. Se om det finns nÄgra faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. NÀr allt ovanstÄende Àr genomgÄnget vill vi ha ett svar pÄ frÄgan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bÀttre lÀromedel under akademiska studier Àn pappersboken.

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt uppfattar förskollÀrare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollÀrare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollÀrare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen Àr samtalsintervju, dÀr sex förskollÀrare och Ätta barn Àr informanter. Intervjuerna har analyserats utifrÄn George H.

Titel:Hinder och konflikter ? En fallstudie om ett förĂ€ndringsarbete pĂ„ Akademiska sjukhuset.NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Joakim Lundin, Lars ÖkvistHandledare: Tomas KĂ€llqvistDatum: 2011 ? majSyfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlĂ€gga hinder och konflikter i en organisationsförĂ€ndring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen Ă€r att försöka identifiera motsĂ€ttningar som pĂ„verkar fortlöpandet av förĂ€ndringen. Metod: I studien har vi med hjĂ€lp av utvecklingsenheten pĂ„ sjukhuset fĂ„tt fram ett undersökningsomrĂ„de som lĂ€mpar sig för arbetets syfte. DĂ€refter har vi fördjupat oss i det utvalda omrĂ„det genom personliga intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) arbetar med nystartade företag. För att uppnÄ detta har företagens etableringsprocesser och de hinder de stöter pÄ under denna process studerats, för att sedan analysera hur UIC arbetar för att överbrygga dessa hinder. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och en enkÀtundersökning med företag som samarbetat med UIC, samt en kvalitativ intervju med UIC:s VD Per Bengtsson. Slutsatsen Àr att UIC Àr en vÀlfungerande och uppskattad inkubator, deras största förtjÀnst Àr att de med sitt affÀrscoachprogram lyckats hÄlla en hög flexibilitet som ger dem möjlighet att anpassa sig efter de olika företagens behov..

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger pÄ huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhÄllningssÀtt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn pÄ bedömning dÀr betygsskalan Àr central. De möjligheter som ses i formativa metoder Àr ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gÀllande kursmÄl. De hinder som tas upp gÀller elevernas mognad, lÀrarens osÀkerhet och otillrÀckliga kunskap samt tidsÄtgÄngen..

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

SmÀrta Àr förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smÀrtbedömning och smÀrtbehandling av patienter. Trots dagens vÀl utvecklade metoder och preparat för smÀrtlindring behandlas inte patienters smÀrta pÄ ett adekvat sÀtt, bland annat pÄ grund av negativa attityder hos sjuksköterskan nÀr det gÀller narkotikaklassade lÀkemedel. För att ÄskÄdliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smÀrta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad pÄ 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos bÄde patient och sjuksköterska kunde verka som en barriÀr. Bristande kunskaper angÄende smÀrtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillrÀcklig smÀrtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och lÀkare var av stor vikt för att uppnÄ goda resultat vid smÀrtbehandling.

Vi upplever att mÀnnen uppvisar ett förÀndrat shoppingbeteende, vilket bland annat visar sig genom ett större intresse för sÄvÀl modemagasin som modebloggar. Detta kan vara ett tecken pÄ ökad individualisering, genom vilken mannen vill uttrycka sin identitet och sjÀlvbild. Det blir dÀrför viktigt för företagen att nÄ denna grupp.Uppsatsen syftar till att ge en mÄngdimensionell beskrivning av vad forskningen behandlat inom mannens, respektive kvinnans shoppingbeteende och hur det vÀxt fram. Uppsatsen syftar dessutom till att, dels genom litteraturstudie, dels empirisk studie, undersöka, diskutera och tolka vad som utmÀrker mÀns shoppingbeteende i Generation Y. Vidare syftar uppsatsen till att förutsÀga vad som kommer att kÀnneteckna det manliga shoppingbeteendet i framtiden. Vi har arbetat utifrÄn en kvalitativ metod för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ ett djup i uppsatsen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgrÀnser av den svÄruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som anvÀnds i empirin samlades in genom intervjuer med anstÀllda pÄ fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell dÀr konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans pÄ olika projekt. Erfarenheter frÄn projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process dÀr den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgÀnglig för hela företaget.

Mexiko har under de senaste decennierna gÄtt frÄn ett auktoritÀrt styre mot ett mer demokratiskt samhÀlle. Detta Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi studerar vilka hinder och möjligheter det finns för Mexikos civilsamhÀlle att bidra till demokratisk fördjupning. Vi finner att civilsamhÀllet varit drivande i Mexikos demokratiseringsprocess, och fortfarande spelar en viktig roll för demokratins fördjupning. CivilsamhÀllet verkar dock i ett samhÀlle som fortfarande prÀglas av de strukturer som skapats av den tidigare auktoritÀra regimen. Detta medför hinder för att denna demokratiska fördjupning ska Àga rum.