Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som definierar sig som ickeheterosexuella och som tidigare behandlats för ätstörning beskriver en eventuell heteronorm samt andra normer inom den behandling de genomgått. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka hur tidigare patienter med en normbrytande sexuell identitet beskriver vårdpersonals bemötande kopplat till sexuell läggning. Materialinsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som definierar sig som icke-heterosexuella och som har behandlats för ätstörning. Materialet har analyserats med hjälp av Grounded theory. Studien belyser situationer där Heteronormen har synliggjorts samt tillfällen där andra normativa förväntningar varit märkbara under ätstörningsbehandling. I studien behandlas även behovet hos intervjupersonerna att i efterhand förstå sin egen situation och placera in sig själv i ett större sammanhang utifrån normer och samhälleliga förväntningar.

Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att Heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning.

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot Heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken.Samtliga nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot Heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor.

Studiens syfte är att, ur ett vardagligt perspektiv, undersöka hur några män i Göteborg upplever att de passerar som homosexuell och man genom att fråga vilka tankar och känslor dessa män har i mötet med omgivning och samhälle, och hur dessa upplever sig påverkas av detta. Undersökningen av detta fenomen rör sig därför kring hur individen påverkas av den specifika grupptillhörigheten (homosexuella män) i majoritetssamhället, främst bestående av heterosexuella individer. Homosexuella män beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhället, som ibland råkar ut för negativ uppmärksamhet. Den negativa uppmärksamheten kan ske genom olika typer av stigmatisering, exempelvis på grund av att inte följa Heteronormen. För undersökningen används de teoretiska perspektiven stigma, sexuella script och queer som analysredskap.

Detta är en kvalitativ undersökning av begreppet heteronormativitet utifrån livsvärldsintervjuer med kvinnor som omdefinierat sin sexuella läggning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur heteronormativitet tar sig uttryck, hur identitetsskapandet samverkar med normer, förebilder och stereotyper, samt hur olika sexualiteter kan utgöra ett hot mot Heteronormen. Studien baseras på fem intervjuer med kvinnor som tidigare levt som heterosexuella men som nu identifierar sig som homo- eller bisexuella. Det insamlade materialet har analyserats i fem teman; att vara sig själv, förebilder?, normalitet, hot mot Heteronormen? samt diskriminering och fördomar?.

Den feministiska serien Drift lanserades under våren 2007 av Kolik Förlag som en första del i ett projekt kallat Femisex. Det var en berättelse om sex och relationer och boken innehöll teman som till exempel objektifiering av män och alternativ till Heteronormen. Denna uppsats belyser bokens innehåll, format och kommunikationsutmaningarna i mötet med media. Målet med uppsatsen är att undersöka boken ur nämnda aspekter genom formen av en fallstudie för att sedan utveckla och förbättra den externa kommunikationen för framtida boklanseringar..

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus.Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls. .

Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att Heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik..

Ett projekt om bostäder som inte enbart utgår från den traditionella kärnfamiljens utseende.Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen.Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendensersom avviker från Heteronormen. Idag slutar 50% av alla äktenskap i skilsmässa, vilket resulterar i en stor andel ombildade familjer samt ensamstående föräldrar med barn. Vi ser även att invandringen ökar varje år och med den kommer en allt större andel storfamiljer som inte är lika vanligt bland svenskfödda invånare.Min uppgift har varit att rita 9st specifika lägenheter, för 9 specifika familjetyper .Lägenheterna skapar ett nytt bostadsområde i centrala Höganäs..

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större och tydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vi har besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för att kunna möta de nya riktlinjerna. Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandet och att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna. Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna och det upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till att utvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därför efterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll..

Studiens syfte har varit att undersöka hur transsexuella personer passerar som sitt upplevda kön och om det finns några skillnader mellan hur transsexuella män respektive transsexuella kvinnor passerar. Transsexuella personer beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhället som ibland råkar ut för negativ uppmärksamhet genom olika typer av stigmatiseringar, till exempel för att de inte följer Heteronormen. Därför valde jag stigma och queer som teoretiska begrepp för att analysera empirin. Materialet varvas även utifrån de centrala teman som vuxit fram genom tio kvalitativa intervjuer i en abduktiv analys. Resultatet ger sedan exempel av hur transsexuella personers vardag kan se ut genom kopplingar med hur väl de passerar som deras upplevda kön.

This paper describes a qualitative study of preschool teachers' beliefs about heteronormativity and its role in preschool. The purpose of this study was to examine preschool teachers' ideas and beliefs about heteronormativity and the ways in which it manifests itself in preschool, and to investigate how they perceive the possibility and the need to work on issues related to heteronormativity in preschool. The study is qualitative and is conducted through interviews with preschool teachers, and analysis of information letters from preschools sent to parents. The analysis of the letters was intended to critically examine how words and language could be linked to the heteronormative and also to determine which subjects was conveyed in these everyday texts. The study is based on queer theory and social constructivism.

Studiens syfte har varit att undersöka hur transsexuella personer passerar som sitt upplevda kön och om det finns några skillnader mellan hur transsexuella män respektive transsexuella kvinnor passerar. Transsexuella personer beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhället som ibland råkar ut för negativ uppmärksamhet genom olika typer av stigmatiseringar, till exempel för att de inte följer Heteronormen. Därför valde jag stigma och queer som teoretiska begrepp för att analysera empirin. Materialet varvas även utifrån de centrala teman som vuxit fram genom tio kvalitativa intervjuer i en abduktiv analys. Resultatet ger sedan exempel av hur transsexuella personers vardag kan se ut genom kopplingar med hur väl de passerar som deras upplevda kön.

Syftet med uppsatsen är att titta på hur stereotyper och intersektionalitet förekommer eller inte förekommer i Systembolagets samhällsinformerande reklamfilmer med antilangingsfokus. De fyra filmerna är Sanningen (2011), Likör (2013), Avdramatisering (2013), Antilangning (2014). Dessa filmer valdes ut för att en blandning utav manliga och kvinnliga huvudpersoner skulle finnas med. Dessa reklamfilmer har analyserats med hjälp utav en bildanalys av semiotisk karaktär. Analysen gjordes utifrån en transkribering utav de fyra filmerna.

I det offentliga stadsrummet finns en stor mängd reklam som visar avkläda kvinnokroppar och som ofta anspelar på sexualitet. Detta kallas för det offentliga rummets sexualisering och är en fråga som skär mellan områdena politik, juridik och näringsliv och frågan har debatterats under flera årtionden. Denna uppsats ämnar undersöka hur individer upplever och förhåller sig till reklamens framställning av kroppen, hur stadsrummet upplevs som en följd av reklamen och på vilket sätt det sexualiserade offentliga rummet förstås ur ett maktperspektiv. För att studera detta har metoderna livsvärldsintervju, promenadintervju och fotoelicitering kombinerats. Av undersökningens resultat framkom det att reklamen uppfattas framställa en synnerligen homogen kropp ? något som studiens respondenter upplevde som negativt då de ständigt behövde förhålla sig till detta ideal.