Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek.

Analysis of the piece Pygmalion in set at the Gothenburg City Theatrefrom a gender perspective with the purpose to investigate which genders that arepresented and how the piece relates to the heterosexual norm. The method consists inthe analysis and discussion of how the pieces portrays females and males (with focuson feminine and masculine coded expression and presentation of desire) and whatconsequences it brings. This based on various method books of norm-breaking designwork for Aesthetic staff, and a theory based on Judith Butler's research. Primarymaterial consists in a piece analysis of Pygmalion, from a spectator's perspective.Main Results: The designing is consciously working with a set of norm-breakinggender expression, particularly female genders. The set translates socially criticalviews against patriarchal hierarchies.

Uppsatsen Män med män handlar om hur par bestående av män bildas i två svenska romaner, Jonas Gardells Präriehundarna (1987) och Bengt Martins Sodomsäpplet (1968). Det som studeras är gestaltningen av hur förhållandet mellan männen påverkas av Heteronormen och hur heterosexuella förhållanden står som en motpol för parbildandet. Identitet och maskulinitet är andra ämnen som behandlas i uppsatsen som tittar på hur romanpersonernas identitetssökande gestaltas. Uppsatsen finner hur paret i Präriehundarna gestaltas att de starkt är påverkade av den heteronormativa och väljer att använda detta som ett sätt att utgå ifrån och ta avstånd från detta, men samtidigt har paret svårt att finna sig själva och vara bekväma i sin maskulinitet i en samkönad relation. I Sodomsäpplet finner uppsatsen tydliga bevis på att den kulturella kontexten påverkar stort i identifikation hos huvudpersonen och att Martins gestaltning är grundad i den samma.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Literature is an important part of the daily activity in preschool and it is also a powerful tool for reinforcing different norms.The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, for what purpose pedagogues in preschool use literature in their daily activity and what needs these pedagogues see for non-heteronormativity literature. The study also relates the needs that pedagogues see with the basic values presented in the Swedish National Curriculum for preschool.Literature is used in preschool for a wide range of purposes including; enriching the language, getting familiarized with the written language, show diversity, reinforce norms on how to be a good friend, as a starting-point for discussion, working with a theme or to have a fun time.The needs that the pedagogues see for non-heteronormativity literature can be divided in to three categories namely there is always a need, there is only a need when somebody requires that kind of literature to identify themselves with or there is only a need when somebody is being discriminated because of not belonging to the heteronorm.The need for non-heteronormativity literature being there always corresponds with the basic values in the Swedish National Curriculum for preschool and the recommendation that the basic values are visible in the daily activity of the preschool. The other needs doesn?t correspond with this, but it matches other parts of the Swedish National Curriculum for preschool..

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ?taket? för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children?s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier.

I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana Heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt läromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika läromedel i biologi för årskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrån begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, begrepp som ska täckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell läroplan, LGR11. Analysen görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhållningssätt.Forskningsfrågorna för studien är- Hur har läromedelsförfattarna avgränsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar? - Går det att identifiera tydliga mönster i hur innehållet presenteras mellan läromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i läromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jämställdhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprätthålls föreställningar om två tydligt separerade och motsatta kön, Heteronormen och cis-normen i läromedlen. .

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas.Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av Heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.