Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

The aim of this paper is to investigate to what degree the groups in our inquiry work independently. It is a qualitative research, which points to a well?functioning unit, that by definition is not self-governing, but has many traits of self- government. We have reached to the conclusion, that complete self?government does not have to be the best solution, if you want both quality and efficiency.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Med hjälp av filosofen John Rawls definition av rättvisa och David Beetham finner uppsatsen att dagens system med tv-licens dels skapar ett rättviseproblem och ett legitimitetsunderskott inom vissa grupper i samhället. Dessa grupper är vad Rawls skulle kategorisera som de sämst ställd. Rättviseproblemet uppstår p.g.a. det nuvarande systemet med en tvångsfinansierad avgift som inte tar hänsyn till människors inkomster. För att göra systemet rättvisare i Rawls mening finns det tre alternativ, 1) avskaffa public service, 2) finansiera public service via skattesedeln och 3) införa en frivillig avgift i den mening att de som använder public service är de som betalar..

Syftet med vår uppsats var att undersöka om medarbetarna på Kappa Kraftliner i Piteå är tillfredställda med att arbeta i målstyrda grupper samt undersöka hur arbetet och arbetsförhållanden i målstyrda grupper kan tänkas påverka motivationen och arbetstillfredsställelsen. Att arbeta i en målstyrd grupp innebär att gruppen styrs av mål och en förändring av arbetsorganisationen till målstyrda grupper innebär generellt en förändrad företagskultur där medarbetarna är mer involverade i verksamheten och tar ett större ansvar. Vår kvalitativa studie av Kappa Kraftliner genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från företaget. Medarbetarna fick i sin tur möjlighet att ge sin bild av arbetet i de målstyrda grupperna i en enkätundersökning. Vi fann att de faktorer som medarbetarna är mest tillfredställda med är sammanhållningen i gruppen och relationerna till arbetskamraterna.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om medarbetarna på Kappa Kraftliner i Piteå är tillfredställda med att arbeta i målstyrda grupper samt undersöka hur arbetet och arbetsförhållanden i målstyrda grupper kan tänkas påverka motivationen och arbetstillfredsställelsen. Att arbeta i en målstyrd grupp innebär att gruppen styrs av mål och en förändring av arbetsorganisationen till målstyrda grupper innebär generellt en förändrad företagskultur där medarbetarna är mer involverade i verksamheten och tar ett större ansvar. Vår kvalitativa studie av Kappa Kraftliner genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från företaget. Medarbetarna fick i sin tur möjlighet att ge sin bild av arbetet i de målstyrda grupperna i en enkätundersökning. Vi fann att de faktorer som medarbetarna är mest tillfredställda med är sammanhållningen i gruppen och relationerna till arbetskamraterna.

Syftet med det här examensarbetet är att ge en inblick i elevers uppfattningar av bråkbegreppet. Vi har kartlagt två klasser med elever i årskurs åtta med hjälp av en enkät. Intervjuerna har vi gjort utifrån de två grupper som visade sig när vi sammanställde enkäterna. En grupp som räknar med bråk och en grupp där eleverna omvandlar bråken till decimaltal. De skillnader vi främst såg i dessa två grupper var att grupp 1, som räknade med decimaltal, såg bråkuttryck som en operation.

Vi presenterar bevis av b?de den starka och svaga formuleringen av Banach-Tarskis para dox. Specifikt visar vi att alla klot i R3 ?r E(3)-paradoxala (svaga formuleringen), och att alla begr?nsade delm?ngder av R3 med icke-tom interi?r ?r E(3)-ekvidekomponerbara (starka formuleringen). Vi presenterar relevant teori g?llande ekvidekomponerbarhet och paradoxalitetsom kr?vs f?r att genomf?ra bevisen.

Detta projekt undersöker en praktisk lösning av virtualisering i Ubuntu-server med kvm och virt-manager för användning i en moln- eller Network-as-a-service-miljö. Projektet inkluderar även en jämförelse mellan webbservermjukvaran NginX och Apache2 och en jämförelse mellan videokonferensmjukvaran BigBlueButton och OpenMeetings genom att mäta CPU, Minnes och Nätverksbelastning till de virtuella servrarna vid 1 till 20 uppkopplingar från en klientmaskin.Utifrån projektets resultat rekommenderas Apache2 som webbserver då installationen är enklare och skillnaden i resursanvädning är försummbar och Openmeetings som videokonferesserver då detta alternativ är det mer kompletta..

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen..

I detta examensarbete tittas det närmare på taktiska beslut för större grupper av autonoma agenter. Arbetet ska försöka besvara följande frågeställning: Hur effektivt kan svärm-AI användas för att utföra taktiska beslut när det appliceras till ett spel med grupper av fiender? För att kunna besvara frågeställningen skapades en applikation där fyra kombinationer av styrbeteenden och beräkningsmodeller inom tekniken ?boids? användes. Inom två av kombinationerna användes traditionella styrbeteenden inom boids, och inom de andra introducerades ett styrbeteende för att flankera spelaren för att ge bättre resultat. Resultatet av arbetet visar att kombinationerna med de taktiska besluten fick överlägset bättre resultat och gav därmed goda förhoppningar för att besvara frågeställningen, men för att kunna ge ett definitivt svar på hur effektivt det är visade det sig att en större bredd av experiment hade behövts användas.

Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 åren blivit ett populärt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras även flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper på Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor på Facebook måste de förstå facebookanvändarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett användarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvändare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor på Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nätverk.

Syftet med detta arbete är att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas så mycket om social kompetens idag vill jag dels få det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat på hur barnen förhåller sig till varandra, om de visar hänsyn, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehåller en jämförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nästan aldrig jobbar i grupp. Jag ser på hur deras sätt att samarbeta skiljer sig åt.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever på mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina åsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjälp de får/har fått samt vilken hjälp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgår från Vygotskijs tankar om utveckling och lärande. En genomgång har gjorts av aktuell forskning inom områdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om särskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i årskurs 5 och 6. Därefter har åtta elever som får särskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvärldsberättelser samt i en sammanfattande analys utifrån frågeställningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att få undervisning i liten grupp.

I det här examensarbetet försöker jag visa hur man kan använda forskning kring gruppkreativitet för att analysera samarbetet i grupper som löser geometriska problem. Gruppdeltagarna är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 på en skola i södra Sverige. Vetenskapen om gruppkreativitet har uppstått till stor del från studier av brainstorming. Brainstorming syftar till att öka kreativiteten i en grupp genom att låta dem ta fram idéer tillsammans enligt vissa regler. Fyra grupper har filmats och analyserats och jag har funnit att det överlag verkar finns en positiv inställning till matematisk problemlösning i grupp. Grupperna har haft problem med passiviseringar, blockeringar och starka ledare..