Den här kvalitativa studien undersöker hur det är att vara förälder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen påverkas. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen är ett  mänskligt system, därför tolkas resultatet utifrån systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förändrades då de fick utstå påfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försämrades.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolämne. Bakgrunden behandlar olika aspekter på kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser såväl kunskapssyn och skola generellt som estetiska ämnen i allmänhet och dans i synnerhet. Vad som står om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

SammanfattningProblemområde:Inom NIU-fotboll finns det olika sätt att organisera sig. Vilken påverkan har de olika organisationsformerna på identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats på utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva och analysera på vilka grunder som pojkar respektive flickor väljs ut till två olika Nationellt godkända idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer påverkar dessa talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sätt att organisera sin NIU-utbildning och att detta påverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver hur de ser på och använder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i ämnet och hur de resonerar runt ordet missförhållande. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer.Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom äldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de använder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser på missförhållanden. Resultatet från studien visar på kunskapen inom ämnet Lex Sarah behöver bli bättre både bland enhetschefer och bland personal.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Trots att många menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förändringsprocesser råder det brist på studier som undersöker på vilket sätt de i sitt dagliga arbete är involverade i förändringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie är att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförändringar. Undersökningens frågeställning inriktades på vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförändringar samt vilka faktorer som påverkar HR´s delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare på två olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar på att HR framförallt tar två olika typer av roller som vi har benämnt supportrollen och den självständiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till två övergripande roller som HR kan utgå ifrån i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vår studie som påverkar HR´s delaktighet i förändringsprocesser är brist på tid, stort avstånd till kärnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förändring det handlar om..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.Frågeställningar: Mina frågeställningar är:- Vad är lycka och vilka är dess bestämningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestämningsfaktorer förstås i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en så kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstå och finna skärningspunkter mellande två vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste källorna till denindividuella lyckan är få till antalet och att det som gör oss människor lyckliga är ganska självklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skärningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lärdomar och vägledning iarbetet med människor..

Denna uppsats avser att analysera bokomslagens retoriska argumentation. Genom att studera vilka argument som förekommer på omslagen, är arbetets syfte att undersöka hur en potentiell läsare lockas till att köpa just den boken. Totalt tolv titlar, sex från Albert Bonniers förlag och sex från Norstedts, utgör analysmaterialet. Detta analyseras med hjälp av en hermeneutisk retorisk metod, tillsammans med teorier från den klassiska såväl som den visuella retoriken. Även litteraturvetenskaplig teori rörande bokomslagets uppbyggnad används.

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande föräldrars upplevelser av projektet ?Aktiv Förälder?. Studiens frågeställning var: Hur upplever deltagande föräldrar i projektet ?Aktiv Förälder? dess innehåll och mening? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med fem deltagande föräldrar och projektledaren. Gemensamt för föräldrarna var upplevelsen av att nätverket kring dem hade påverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för föräldrarna.

Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang.

Forensic psychiatric care is a complex business. Patients who are cared for in forensic psychiatry are usually in need of care for a long time. The forensic care is a major intrusion into a person's life and the nurses and caregivers are the people who spend the most time with patients. They have a difficult mission providing a good and personalized care while patients are deprived of their liberty. Previous research demonstrates that patients experience forensic care as uncertain, insecure and punitive but that there are also glimpses of "good care".

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolåren och knyter an till både kvalitetsarbetet och den pågående utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete är tudelat, dels att få och skapa förståelse för hur pedagoger skapar lärmiljöer där en positiv känsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvårigheter. Jag har utgått från en hermeneutisk ansats där sociokulturell teoribildning fick utgöra förståelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktäristiska villkoren för att skapa en positiv känsla och intresse för matematik. Lärarna arbetade utifrån tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjälp av olika material.