Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan.

Denna uppsats syftar till att undersöka likheterna mellan den populära klassikern Alice's adventures in Wonderland och Berger och Luckmanns teori om verkligheten som en social konstruktion, samt Anthony Giddens modernitetsbegrepp. För att besvara mitt syfte på ett tydligare sätt har jag definierat och fokuserat på sex teman som återkommer i boken, i den tidigare forskningen och i teorierna, nämligen: vardagsverkligheten, identitet, rationalitet, tid, språk, samt ordning.Efter en genomgång av de teoretiska aspekter uppsatsen stödjer sig på har materialet analyserats med hjälp av en hermeneutisk cirkel; hur delarna ska tolkas har varit beroende av hur helheten tolkas och hur helheten tolkats har varit beroende av hur delarna tolkats. Uppmärksamhet vid återkommande beskrivningar som liknar varandra i betydelse har varit en viktig del av arbetet för att kunna ge en mer tillförlitlig helhetsförståelse. Resultatet av analysen visar att, även om det finns delar som kan tolkas annorlunda, så finns det starka likheter mellan boken och teorierna och boken kan förstås med dessa perspektiv. Med detta vill jag också peka framåt mot en meningsfull användning av kulturprodukter i fortsatt sociologisk forskning och undervisning..

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen på den personliga imagen på de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i åldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgångspunkt i två vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och är baserad på fyra kvalitativa informantintervjuer och två fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har därefter transkriberats för att senare sammanställas med hjälp av ett kvalitativt analysschema. Tillämpad analysmetod är hermeneutisk meningstolkning som går ut på att analysera de separata delarna som skapar förutsättning för att förstå helheten. Analysschemat är därför uppdelat på fyra huvudteman: användarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen på sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet på sociala medier.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå.

I egenskap av speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling har vi ett särskilt ansvar när det gäller elevers läs- och skrivförmåga eftersom merparten av uppgifterna i skolan kräver en åldersadekvat läs- och skrivförmåga. När vi som speciallärare möter elever med långvariga svårigheter inom läs- och skrivområdet med en icke kontinuerlig skolnärvaro kan det vara svårt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sätta in effektiva åtgärder. Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgångsfaktorer som har positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter och deras skolnärvaro utifrån ett professionellt bemötande. Därför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallärare i två olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med låg skolnärvaro och läs- och skrivsvårigheter. Slutsatsen utifrån intervjuerna är samlade under rubrikerna professionellt förhållningssätt, läs- och skrivsvårigheter och låg skolnärvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgångsfaktorer i syfte att öka skolnärvaron.

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade läroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att påverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvärdering kan se ut. Teori: Studien utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). Utvärdering ses som ett slags lärande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förändringar i förskolornas kvalitetsarbete på grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling?. Förändringarna kommer att bli tydligast på avdelningsnivå där den största utmaningen tycks vara att uppnå en likvärdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling mellan avdelningarna.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstå hur elever som är nya på en skola kan uppleva trygghet i både fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och råd och genom litteraturstudier i ämnena trygghet, lärande, grupprocesser och människans grundläggande behov, lades en förförståelse för ämnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade åldrar i åk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jämnåriga kompisar.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.

Fornföreningen Fibula on the Aland Islands contacts the author because its members want to create a museum.The purpose of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies is to shed light on what a museum really is. The research question I have answered is ?what is a museum and is this what Fibula really wants in their reconstructed Viking village??. Based on interview material, ethnographic field studies, relevant research in the subject and documents from Fibula, I have answered the research question.

Undersökningens syfte var att utreda hur yrkesverksamma i förskolan uppfattar, förhåller sig till och arbetar med teknik i verksamheten, därav genomfördes kvalitativa intervjuer. Vi ville undersöka om det skapas medvetna didaktiska inlärningstillfällen för barnen i förskolan med fokusering på teknik. Det betraktades som betydelsefullt att förekommande yrkeskategorier i verksamheten deltog i undersökningen eftersom alla verksamma med direkt anknytning till arbetet med barnen ska sträva efter ett arbete med teknik. Skiftande befattningar och studiebakgrund som barnskötare, förskollärare och fritidspedagog ansågs därför av värde för undersökningens generalisering. Detta medförde en sammantagen benämning på respondenterna som yrkesverksamma.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden.

Inom vården är kommunikation mellan vårdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvåras då man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vården tidigare, men studier med hörselvårdsperspektiv har inte påträffats. Denna studie vill därför undersöka hur audionomer ser på kommunikation och de svårigheter som kan uppstå i ett patientmöte.Syftet med intervjustudien är att undersöka vilka kommunikationssvårigheter som kan uppståpå grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas även på hur detta påverkar audionomens arbete och vilka strategier som används för att hantera de svårigheter som uppstår.Intervjustudien är av kvalitativ karaktär och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats.