Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anställdas kompetens på ett tillfredställande sätt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som är en filosofi men främst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsätt och arbetssätt i verksamheten som skapar värde för kunden. Man ska fokusera på det värdeskapande och optimera detta, medan det icke värdeskapande ska ifrågasättas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lärande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen påverkas när Lean förbättringstavla används som hjälpmedel. Jag har utgått från Senges modell för förändring där fem discipliner, kunskapsområden, blir medarbetarens bästa guide på en framgångsrik väg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt.

Sammanfattning?God kvalitet i äldreomsorg, fina ord på ett papper eller verklighet?? ? av Eva Birgersson och Marielle Holmgren Syftet med denna uppsats var att utifrån två kommunala äldreboenden studera hur kvalitetskraven enligt Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens rekommendationer uppnåddes i det dagliga arbetet runt omsorgstagaren. Som underlag för uppsatsen gjordes kvalitativa intervjuer med tio omsorgsgivare. Den vetenskapsfilosofiska dispositionen var hermeneutisk, vilket innebär att man som forskare försöker tolka och förstå innebörden av ett svar på en fråga. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning samt med hjälp av Antonovskys teori, känsla av sammanhang, (KASAM).         Resultatet från intervjuerna visade att det fanns skillnader mellan hur enhetscheferna och medarbetarna var medvetna om Socialstyrelsens rekommendationer samt vad som ska uppnås enligt Socialtjänstlagen kring arbetet runt omsorgstagaren för en god kvalitet.

I denna uppsats utvärderar författarna den metod Statistiska Centralbyrån använder sig av vid befolkningsframskrivningar. Metoden fungerar relativt bra vid prognoser över totalbefolkningen, men det visade sig att det blev problem med prognosen av individer i mycket unga och mycket äldre åldrar..

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lärare i idrott och hälsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder när det gäller såväl inkludering som måluppfyllelse, samt hur idrottslärare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstående mål.Teori: Som teoretisk utgångspunkt användes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har såväl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla människor är trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever världen på olika sätt. Därför är det viktigt att se på människan utifrån den kontext hon ingår i. Delaktighet, kommunikation och lärande är centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien är en kvalitativ studie där empirin är byggd på intervjuer och observationer.

Syfte: Läraren är den som möter eleverna dagligen och den som behöver kunskaper för att kunna identifiera och hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att försöka belysa lärares arbete och kompetens inom läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3 genom deras egna beskrivningar av sitt arbete.Frågeställningar:? Hur upptäcker lärare elever med läs- och skrivsvårigheter?? Hur arbetar lärare med elever som inte kommer igång med läsning?Teori och metod: Val av ansats i denna studie är den kvalitativa då den lämpar sig bra när man söker förstå och tolka resultat. Kvalitativ forskning är också lämplig när man har en mindre undersökningsgrupp. Åtta verksamma lärare inom årskurserna 1-3 på två F- 6 skolor har intervjuats.

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.  Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel.

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplever mötet med den psykiatriska vården. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats och byggde på fem intervjuer med personer från fyra olika sekter som i samband med processen att lämna sekten kommit i kontakt med den psykiatriska vården. Resultatet beskrivs på tre tolkningsnivåer; naiv förståelse, strukturanalys och tolkad helhet. Den naiva analysen visade att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplevde att mötet med den psykiatriska vården präglades av missförstånd och brist på kunskap om problematiken och vilka konsekvenserna blev när en person valde att lämna en sekt. Strukturanalysen resulterade i elva subteman, tre teman och ett huvudtema.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Den övergripande frågeställningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremål för kriminalvård sina tankar och känslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktär. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Tre teman var grundläggande i intervjuerna; Tankar, känslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter.Studien visar på olika förutsättningar för inflytande.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit.

Underhållningsbranschen är en bransch som alltid arbetat i projektform. Trots det finns det inte tillräckligt med empiriska studier på projektledning inom underhållningsbranschen, speciellt inte i Sverige. Många författare menar att de teorier som finns kring projektledning är för ensidiga och inte kan tillämpas på alla former av projekt. För att öka kunskapen inom projektledning behövs därför fler empiriska studier inom olika typer av branscher. Projekt i underhållningsbranschen är intressanta, mycket på grund av att de till skillnad från andra branscher oftast lyckas hålla tiden.

Abstrakt Detta är en hermeneutisk studie där vi använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lärarperspektiv i distansundervisning på Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lärarna och deras kollegor efterfrågade ett mer organiserat samarbete dem emellan. Två former för ett ökat samarbete är, samarbete i team och i distansnätverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nätverket ingår alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrån lärare till tekniker.