Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur verksamma förskollärare ser på relationen mellan lek och lärande samt hur förskollärare anser att innemiljön påverkar barns utveckling. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur uppfattar förskollärare relationen mellan lek och lärande? Hur ser förskollärare på den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns utveckling? Samt hur ser förskollärare på sin egen delaktighet i barns lek? I studien intervjuas sex verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Genom de kvalitativa intervjuer som gjorts med förskollärarna har vi fått en generell uppfattning av deras svar på våra frågeställningar. Arbetet har en hermeneutisk ansats vilket innebär att förskollärarnas resultat är en tolkningsfråga.

Varumärkespersonlighet blir en allt viktigare del i företagens strategiska marknadsföring. Studier visar att om man applicerar drag från mänskliga personligheter på ett varumärke kommer man att effektivare kunna marknadsföra sig mot sina målgrupper. Men inte bara mänsliga personlighetsdrag är ett verktyg i detta syfte, utan företagen kan även likna sitt varumärke vid arketyper, vilka kort kan sägas vara väsen som ofta förekommer i sagor och legender. Denna studie ämnar att studera hela fenomenet med varumärkespersonlighet från konsumenternas perspektiv. Det vill säga hur konsumenterna, som i dett fall är respondenterna, uppfattar ett visst varumärkes personlighet.

Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen?Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra samhällskunskapslärare agerar i situationer där åsikter som går i strid med värdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lärare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgångspunkt, vilket innebär att vi inte gör anspråk på att få fram några generella resultat i det här arbetet. De teorier som är centrala i arbetet är Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstå, kan och vill. Dessa begrepp används för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lärarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgång av värden i värdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar.

Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan.

Den största delen av forskningen inom projekthantering är koncentrerad till stora företag och projekt, däremot finns det mindre forskning utförd på små företag. I denna uppsats har vi studerat projekthanteringen i North Kingdom; en liten kreativ digital byrå med 17 anställda. Genom intervjuer med projektledaren har vi studerat hur deras projekt ?Get the Glass?, ett webbaserat spel, genomförts med fokus på dess tidsplanering och budgethantering utifrån följande problemställning:Hur inverkar ett litet svenskt kreativt företags tidsplanering och budgethantering på ett kort, komplicerat och kreativt projekt?Studiens huvudsyfte är att skapa förståelse för hur ett litet svenskt kreativt företag arbetar i ett kort komplicerat projektarbete med fokus på projektets tidsplanering och budgethantering. Som delsyfte ser studien över North Kingdoms arbete med budgethantering och tidsplanering med avsikten att undersöka på vilka sätt dessa delar av projektarbetet kan göras enklare och effektivare.Uppsatsen har genomförts med en hermeneutisk syn på kunskap och med en abduktiv vetenskapsteoretisk metod där förståelse för teori och empiri vuxit fram tillsammans.

Denna uppsats syftar till att undersöka likheterna mellan den populära klassikern Alice's adventures in Wonderland och Berger och Luckmanns teori om verkligheten som en social konstruktion, samt Anthony Giddens modernitetsbegrepp. För att besvara mitt syfte på ett tydligare sätt har jag definierat och fokuserat på sex teman som återkommer i boken, i den tidigare forskningen och i teorierna, nämligen: vardagsverkligheten, identitet, rationalitet, tid, språk, samt ordning.Efter en genomgång av de teoretiska aspekter uppsatsen stödjer sig på har materialet analyserats med hjälp av en hermeneutisk cirkel; hur delarna ska tolkas har varit beroende av hur helheten tolkas och hur helheten tolkats har varit beroende av hur delarna tolkats. Uppmärksamhet vid återkommande beskrivningar som liknar varandra i betydelse har varit en viktig del av arbetet för att kunna ge en mer tillförlitlig helhetsförståelse. Resultatet av analysen visar att, även om det finns delar som kan tolkas annorlunda, så finns det starka likheter mellan boken och teorierna och boken kan förstås med dessa perspektiv. Med detta vill jag också peka framåt mot en meningsfull användning av kulturprodukter i fortsatt sociologisk forskning och undervisning..

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen på den personliga imagen på de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i åldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgångspunkt i två vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och är baserad på fyra kvalitativa informantintervjuer och två fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har därefter transkriberats för att senare sammanställas med hjälp av ett kvalitativt analysschema. Tillämpad analysmetod är hermeneutisk meningstolkning som går ut på att analysera de separata delarna som skapar förutsättning för att förstå helheten. Analysschemat är därför uppdelat på fyra huvudteman: användarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen på sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet på sociala medier.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur nivån av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förändrat ledarskapet och de anställdas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde på undersökningens syfte att undersöka nivån av empowerment inom ett företag som genomgått en stor organisatorisk förändring. Metoden som användes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt, där den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar på hur empowerment påverkats i en organisation som gått från monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, då befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrån detta har sedan slutsatserna dragits.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit.