Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap om och förståelse för sömnstörningar bland gymnasieelever. De forskningsfrågor som varit centrala i studien är; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever? Vad nämner intervjupersonerna som tänkbara orsaker till sömnstörningarna?Vilka eventuella konsekvenser nämner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rätta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och självbild. Tre elever, en skolkurator, en studievägledare och en lärare har berättat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk position.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur tre svensklärare använder och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk-fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanterna i studien har varierande erfarenhet av läraryrket. Tematiseringsarbetet mynnade ut i tre teman som karaktäriserar lärarnas upplevelser av att använda vidgade texttyper i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var ett vidgat sätt att presentera information, den nya textuella interaktionen och auditiva och visuella texter.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter medpsykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande ideras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck ochvarför.Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende.Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutiskfenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördesmed hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien.Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektivstrategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjortontillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär,Kommunikation, Att vara aktiv ochHopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt somgenomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade ibegreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Det saknas vetenskaplig kunskap om betydelsen av uppföljning av närstående som mist någon genom dödsfall inom intensivvården. Det saknas också rutiner för denna uppföljning på de flesta intensivvårdsavdelningar, trots att kliniska riktlinjer pekar på vikten av dessa samtal. En del intensivvårdsavdelningar har rutiner för detta men långt ifrån alla. Syftet med studien är att undersöka uppföljningssamtalets betydelse och mening för närstående efter ett dödsfall på en intensivvårdsavdelning. Data kommer att insamlas med tjugo intervjuer och analyseras med en fenomenologisk hermeneutisk ansats.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Syftet med denna undersökning är att förstå hur två individer motiverar och förklarar sina val att studera svenska på Sfi och/eller Komvux samt att genom fenomenografisk analys söka förstå vilka antaganden som kan tänkas ligga bakom beslutet. Studien är kvalitativ till sin karaktär och har inga generaliseringsmotiv. Frågeställningar för undersökningen är: På vilket sätt väljer informanterna att motivera varför de valt att studera svenska och vilka antaganden kan tänkas ligga bakom dessa motiveringar? Som metod används semistrukturerade intervjuer med två informanter och fenomenologisk analys. Resultatet visar att båda informanterna valt att studera svenska som ett sätt att lära sig språket och därigenom bli delaktiga i det svenska samhället och skapa sig goda möjligheter till vidare studier och ett gott liv.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.