Sök:

Sökresultat:

11 Uppsatser om Hereford - Sida 1 av 1

Kalvningsintervall hos svenska köttkor : finns det genetisk variation som kan användas i avelsarbetet?

The Swedish beef cattle population is growing when the dairy cattle become fewer. The fertility of the beef cows is important for the profitability in beef cattle production. Today there is no genetic evaluation for female fertility in Swedish beef cows. The purpose of this study was to see if calving interval can be used in the genetic evaluation as a measure of female fertility in beef cows. For this purpose the variation in calving interval for beef cows of different breeds and ages registred in KAP was studied.

Kreatininutsöndring och kväveutnyttjande hos dikor som ges olika typer av grovfoder

Djurproduktionen står idag för en stor andel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Det är viktigt att minska dessa utsläpp och ett sätt är att öka kornas kväveeffektivitet, det vill säga att en större andel av kvävet i fodret används av djuret till produktion i stället för att utsöndras i träck och urin. Genom att undvika överutfodring av protein kan kväveeffektiviteten förbättras. För att ta reda på huruvida korna är över- eller underutfodrade med protein kan kvävebalansen studeras, och för att beräkna kvävebalansen måste den dagliga urinvolymen vara känd. Urinvolymen kan antingen bestämmas genom en totaluppsamling av urin eller genom att den beräknas utifrån kreatininkoncentrationen i ett urinstickprov, vilket förutsätter att den dagliga utsöndringen av kreatinin per kg kroppsvikt för djuret är känt.

Optimal användning av köttrassemin i svenska mjölkkobesättningar

Inom den svenska mjölkbranschen är användandet av köttrassemin i mjölkkobesättningar ett hett diskussionsämne för tillfället. Mjölkpriset är lågt och det sänker priset på dräktiga kvigor. Besättningar med god hälsa har lägre rekryteringsbehov och behöver inte alla sina kvigor för att upprätthålla koantalet och har nu svårt att sälja sina överskottskvigor. Med en kärv livdjursmarknad, tyngd ekonomi och växande besättningar borde köttrassemin bli ett alltmer attraktivt komplement i avelsplaneringen. Uppsatsen kommer att kretsa kring hur man optimalt kan använda köttrassemin i svenska mjölkbesättningar.

Kokvigeproduktion baserad på köttraser : en fältstudie

Most of the beef production in Sweden has been integrated with milk production. Since the 1990:s, the number of dairy cows has decreased. A specialised beef production has developed in purpose to compensate for this decrease. The consumption of beef have increased in the last decade, but the Swedish production has no followed this trend. In 2004, the percentage of beef self-sufficiency in Sweden was 60 %.

Bättre biff från specialiserade raser?

Den svenska nötköttsproduktionen baseras till ca 80 % på djur av mjölkras. Samtidigt blir detallt vanligare med rasmärkt kött ute i matbutikerna. Frågan är då om det finns några skillnader ikvalitet mellan kött från mjölk- och köttraser? Begreppet köttkvalitet omfattar mångaegenskaper men med fokus främst på köttets mörhet, marmorering, smak och saftighet.Utfodring, skötsel, slaktmognad och hängningstid är några faktorer som påverkar köttetsslutliga kvalitet. Det är dock inte bara miljöfaktorer som har betydelse för köttkvaliteten, detfinns även genetiska skillnader i köttkvalitet inte bara mellan mjölk- och köttraser utan ävenmellan olika köttraser.

Är det lönsamt att bygga för morgondagens nötköttsproduktion? :

Sveriges självförsörjandegrad på nötkött har minskat kraftigt de 10 senaste åren. Därför ville jag se om det fanns någon lönsamhet med att bygga nya byggnader och behålla tjurkalvar till slakt istället för att sälja dem till vidareuppfödning. Arbetet baserades på en gård som idag har dikoproduktion med rekryteringskvigor och där tjurkalvarna säljs vid avvänjning till vidareuppfödning. Syftet var att öka kunskaperna om nötköttsproduktion och dess inhysningssystem. I arbetet har två typer av byggnader behandlats, en som jag ritat själv och den andra är ett förslag från Hammars Verkstad AB. Den hallen jag ritade skickades till Ydre Grinden för ett kostnadsförslag.

Nötköttsproduktion i Västerbotten

Beef production in Sweden has traditionally been about rearing of dairy calves to slaughter. With reduced number of dairy cows and accordingly less dairy calves for slaughter, there has been a need for new forms of beef production in Sweden. In Västerbotten there are good conditions for beef production with a high feeding level of roughage due to favourable climate. The aim of this thesis is to, through interviews with ten farmers with beef production in Västerbotten, study what and with how much they feed their animals and link the results to production level. The thesis begins with a literature review where the general feeding standards and feeding recommendations for beef cows and growing cattle are examined.

Andrologisk undersökning av unga individprövade köttrastjurar : med särskilt fokus på pungomkrets

I Sverige ser vi idag ett ökat intresse för uppfödning av köttrasdjur. Då de flesta av hondjuren går med tjur för naturlig betäckning, är det av stor betydelse att välja en frisk, högfertil tjur för att få god reproduktion och avkastning i besättningen. För att undersöka tjurens potentiella fertilitet görs en så kallad Bull Breeding Soundness Evaluation, där bland annat mätning av pungomkrets ingår. Mätning av pungomkretsen används som ett indirekt mått på testiklarnas spermieproducerande förmåga.Syftet med studien var att undersöka om pungomkretsen hos de köttrastjurar som individprövas vid prövningsstationen i Gismestad har förändrats under årens lopp.Totalt 1332 tjurar från fyra av de vanligaste köttraserna i Sverige (Angus, Charolais, Hereford och Simmental) från 13 prövningsomgångar under åren 1997-2010 ingick i studien. Journalanteckningar från slutbesiktningen av tjurarna sammanställdes och analyserades.Resultatet visade att pungomkretsen i medeltal var 34,7 cm för samtliga tjurar oavsett ras eller ålder, vilket är väl över de fastställda minimigränser som används vid prövningsstationen.

Klövform och klövsjukdomar hos intensivt uppfödda köttrastjurar :

The top selection of Swedish beef bulls are evaluated yearly by Svensk Köttrasprövning AB at Gismestad. The bulls are selected from six different breeds; Angus, Blonde d´Aquitaine, Charolais, Hereford, Limousin and Simmental, and are kept on straw bedding apart from a concrete alley in front of the feeding area during the six months of evaluation period. The bulls are evaluated according to their fertility scores, growth, exterior and temperament and the exterior, body posture and claw conformation reflect important qualities for their longevity. In spite of good values for fertility, it has been noticed in the last years that the fertility results and longevity have been unsatisfactory and claw and/or bone disorders have been suspected as a contributory cause. Persson et al. (2007) studied breeding bulls from Gismestad and other places, which had been slaughtered due to poor fertility (no pregnancies in the herd during their last year in service).

Utnyttjandet av ligghallar hos dikor och kvigor av köttras under vintern :

Cattle used for meat production can be held outside all year round and due to the legislation they should have access to shelters or other buildings for protection against the elements giving them a dry and clean bedding. There are different opinions concerning their need of protection and the question about necessity of shelters for cattle is of current interest due to a less profitable economy in meat production and the investment costs for shelters. The aim of this study was to acquire more knowledge about the natural behaviour of cattle concerning their use of shelters. The basis of the study was a series of questions regarding when animals choose to stay in shelters, if shelters were used less when they had access to protecting vegetation, how temperature and weather conditions affected the use of shelters and the influence of distance between shelter and feed. Behavioural studies was conducted at five different farms where six groups of suckler cows and heifers of following breeds and crossbreeds were observed; Aberdeen Angus, Charolais, Hereford, Scottish Highland Cattle, Simmental and the Swedish breeds SKB and SRB.

Val av liggplats och väderskydd hos dikor vid utedrift vintertid

If you keep cattle in a herd outside all year round on big varying grounds, their possibilityto perform their natural behaviour increases. This way of keeping cattle requires that youprovide them with their other needs, like shelter and a dry and clean resting place.According to the animal welfare authority´s regulations on livestock farming, only animalsthat are suited to stay outside during the cold season are allowed to be kept outside. Theyshould also have access to a shelter or another building that gives them protection from theweather and wind and provides a dry and clean resting place.Research has shown that as long as cattle do not get exposed to precipitation and wind theywill manage low temperature well. Some of the things that will affect how well the animalshandle different climates are the isolation ability of the fur, the animals´ body size and thefeed intake. A dry lying place that is both insulating and moisture absorbent is also of greatimportance.