Är det lönsamt att bygga för morgondagens nötköttsproduktion?
Sveriges självförsörjandegrad på nötkött har minskat kraftigt de 10 senaste åren. Därför ville
jag se om det fanns någon lönsamhet med att bygga nya byggnader och behålla tjurkalvar till
slakt istället för att sälja dem till vidareuppfödning. Arbetet baserades på en gård som idag har
dikoproduktion med rekryteringskvigor och där tjurkalvarna säljs vid avvänjning till
vidareuppfödning. Syftet var att öka kunskaperna om nötköttsproduktion och dess
inhysningssystem.
I arbetet har två typer av byggnader behandlats, en som jag ritat själv och den andra är ett
förslag från Hammars Verkstad AB. Den hallen jag ritade skickades till Ydre Grinden för ett
kostnadsförslag. I Hammars modell bifogades ett kostnadsförslag. De två kostnadsförslagen
sattes in i produktionskalkyler för att se hur de stod sig mot varandra. Eftersom rasen på
gården är Hereford var kalkylerna framräknade med en hög andel grovfoder och en lite
mindre del kraftfoder. I kalkylerna jämfördes dessutom olika typer av bidrag och en variant
där bidrag helt saknades. Kostnaden för hallen jag själv ritat var nästan tre gånger så hög som
Hammars modell och det gav tydligt utslag i kalkylerna.
Det jag kom fram till var att en ny byggnad inte bärs av ren slaktproduktion av tjurar. 2009
ska dessutom resterande delen av handjursbidraget försvinna vilket innebär att det blir ännu
tuffare. När det ska byggas nytt är det viktigt att bygga billigt men det ska ändå fungera ur
säkerhetssynpunkt både för djuren och skötare. Båda förslagen på byggnad är enkla varianter
men den hallen som jag själv ritat har den fördelen att den är användbar till annat om driften
ändras.
Slutligen ges en tankenöt ?ska vi producera nötkött i Sverige??