Att kommunicera med hjälp av bilder är en vanlig metod i dagens postmoderna samhälle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans ämne historia har de didaktiska metoderna under senare år varit föremål för närmare granskning. Två av de metoder som lyfts i detta sammanhang är berättelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie är således att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlärnings- och förståelseprocess.

BAKGRUND:Tiderna och samhället förändras hela tiden och på så vis också historien. Historia är inteenbart sådant som hör till det förflutna, utan också det som sker runtomkring oss just nu ochpåverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dåtid, nutid ochframtid gör sig gällande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vårundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet får enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

En undersökning av användandet av klassicerande arkitektur i Köpenhamns maktrelaterade arkitektur i stadens offentliga, urbana rum..

Syftet med denna uppsats var att klargöra på vilket sätt lärare som undervisar i historia inom gymnasieskolan behandlade källkritiken i sin dagliga undervisning. Avsikten var att undersöka vilken inställning dessa lärare hade till ett personligt källkritiskt tänkande samt hur de förmedlade detta vidare till sina elever, och hur de resonerade kring styrdokumenten och dess innebörd gällande det kritiska tänkandet. Vidare syftade arbetet till att undersöka elevers upplevelse i undervisningssituationer med läraren samt hur de själva resonerade i sitt arbete med uppgifter där inhämtade information från diverse olika källor. Syftet var också att undersöka vilka källor eleverna ansåg vara trovärdiga eller ej. De frågeställningar som behandlats var dessa: Hur används källkritik av lärarna i historieundervisningen på gymnasiet? Hur resonerar lärare i sitt val av undervisningsmaterial? Upplever elever att källkritik används i undervisningen och hur uppfattar de sitt eget användande av källkritik? Vad anser elever är en trovärdig källa? Till stor del användes kvalitativ tolkande metod med inslag av kvantitativ metod i samband av resultatredovisningen.

Examensarbetet är ett utvecklingsarbete som behandlar hur lärare kan använda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se på hur olika yrkeshistoriker ser på spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt är Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt närmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas är källkritik.

My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It?s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy..

Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..

I detta arbete ämnar vi ta reda på vad fyra överlevande ifrån Förintelsen tycker om den omfattning som Förintelsen har i de skolor de besökt genom åren. Genom intervjuer med respektive informant, har vi tillgodogjort oss deras åsikter, vilka vi har kontextualiserat i detta arbete. Vi finner det oerhört viktigt att arbeta med Förintelsen i skolan, inte bara för att motverka rasism och nazism, utan även för att förhindra att något liknande inträffar igen. Det finns en omfattande mängd dokumenterad information från Förintelsen, men vi anser det allra bästa medlet för åskådliggörande vara en överlevande. Färre och färre överlevande från Förintelsen är fortfarande i livet, varför vårt arbete kan fungera som en dokumentation för framtiden.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts. Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då elevers inställning generellt är dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika genus och jämställdhetsfrågor.

Denna studies fokus är styrningen i form av implementering och återkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmålen som styr den svenska skolan. Studiens syfte är att utifrån en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda målstyrningen - det vill säga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrån ett diagnostiskt test som mäter måluppfyllelsen och användandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om närbyråkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstår.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar på denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och betygskriterierna misslyckats.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

This essay investigates and compares the readability in two different schoolbooks: Eko Historia (the primary school grade 4-6) and Epos Historia (the upper secondary school). The questions of the survey are:- Which differences in linguistic and layout can be found between books meant for the primary school and books meant for the upper secondary school?- Are the texts easy to read according to the former research in readability?In order to answer the questions structural dimensions as lexicon, syntax, bounds between sentences and narrative voices have been studied. Also the texts disposition and typography have been examined.The results demonstrate that the book designed for the primary school has a verbal structure with an explicit vocabulary, lots of verbs and short sentences. A clear narrative voice gives an impression of spoken language.

SammanfattningMatematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet är matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikområden, men inte andra. Jag har också förklarat några logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikområden. Det nämns några kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning också.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet. Metod: Tre klasser läste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion.