Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförändring som avsåg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhållen organisation. Man ville också att myndigheten skulle präglas av Helhetssyn för att åstadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den värdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden Helhetssyn, välvilja och engagemang. Studiens syfte är att beskriva och förstå hur en grupp anställda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförändringen och implementeringen av värdegrunden. De teoretiska utgångspunkter som valts för studien är organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och Skärvad, Angelöws resonemang om faktorer som främjar/motverkar förändringsarbetets framgångar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur.

I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.

Bakgrund: Att vårdas hemma vid livets slut blir allt vanligare. De senaste 10-15 åren har behovet av avancerade vårdinsatser i hemmet alltjämt ökat och möjligheterna att vårda patienter med komplicerade sjukdomstillstånd har blivit mer möjliga. Detta har medfört att kraven på de såväl medicinska som de specifikt omvårdnadsmässiga åtgärderna har växt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ASIH- sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i hemmet vid livets slut. Metod: Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats.

Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförändring som avsåg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhållen organisation. Man ville också att myndigheten skulle präglas av Helhetssyn för att åstadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den värdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden Helhetssyn, välvilja och engagemang. Studiens syfte är att beskriva och förstå hur en grupp anställda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförändringen och implementeringen av värdegrunden. De teoretiska utgångspunkter som valts för studien är organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och Skärvad, Angelöws resonemang om faktorer som främjar/motverkar förändringsarbetets framgångar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur. Fallstudien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och Helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och insjuknandet sker ofta akut utan förvarning. Insjuknandet i stroke och tiden därefter betecknas som en livsomvälvande erfarenhet för den drabbade personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att insjukna i stroke och det första året därefter. Materialet bestod av fjorton vetenskapliga artiklar vilka genomgått kvalitetsgranskning och därefter analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att plötsligt insjukna; Att känna begränsningar och uppleva osäkerhet; Att det är viktigt med stöd och information; Att bygga upp sitt liv på nytt.

Syftet med denna studie är att granska hur lärarna för åk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda på hur lärarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utläsa tre olika diskurser vad gäller synen på mobbning. Vad gäller utsagorna om det förebyggande och åtgärdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och återkoppling, uttalade förväntningar, omvårdnad och delaktighet.

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en Helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en Helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är..

Komplementära metoder har börjat användas allt mer inom sjukvården. Akupunktur är en av de mest använda metoderna som framförallt används för smärtlindring i västvärlden. Österländsk filosofi som akupunktur härstammar ifrån, utgår ifrån en holistisk människosyn och sjukdom anses vara en rubbning av livsenergin. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters förväntningar och upplevelser av akupunkturbehandling samt vilken relevans akupunktur har för sjuksköterskan i sin yrkesroll. Elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL och PubMed användes.

Syftet med studien har varit att undersöka hur fältsekreterare arbetar med och uppfattar det förebyggande arbetet med ungdomar. Studien har utformats som en kvalitativ intervjustudie där sju fältsekreterare från två olika kommuner deltagit. Intervjuerna utgick från en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering och tematisering. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Äldre patienter är en skör och utsatt grupp som ofta är beroende av bedömning och sjukvårdsinsats vid en försämring av tillståndet. Hög ålder, kognitiv nedsättning, många sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvårdnadsbehov och omhändertagande. Patientens väg genom vårdkedjan innefattar kontakter med personal, däribland sjuksköterskor, från flera olika organisationer med olika förutsättningar och inriktning. Dessa är skilda åt och risken för att vårdkvalitén påverkas negativt är stor. En omvårdnadsmodell har utarbetats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning på omsorg, Helhetssyn, kunskap och hjälpande handlingar.

Bakgrund: Läroplanen (Lpo 94) talar i allmänna ordalag om att lärare skall samverka med föräldrarna och vara ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. De allmänna formuleringarna ger möjligheter för lärarna att vara flexibla i hur man samverkar med föräldrar, men de kan även skapa osäkerhet inför hur man ska gå tillväga. Forskning visar att elevers lärande och utveckling kan främjas genom att lärare och föräldrar samverkar. Dessutom bidrar detta till att skapa en positiv inställning till skolan hos eleverna. Syfte: Syftet med studien är att belysa de möjligheter som lärare i år 1-3 ser med föräldrasamverkan kring elevens lärande, samt om det är några områden eller ämnen som de anser vara särskilt viktigt att samverka kring.

Examensarbetet skildrar olika lärares syn på ämnesintegrerad undervisning med matematik som utgångspunkt. Metoden som använts är intervjuer med verksamma lärare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter på hur temaarbetet kan förändras till det bättre. Resultatet visar att alla de intervjuade lärarna är positiva till att arbeta ämnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstå. I resultatet går även att utläsa hur de intervjuade lärarna ställer sig till vårt temaarbete..

Länge har landskapets alla olika processer påverkat och påverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet är i en ständig naturlig förändring, en förändring som är kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former är ofta idag avlagringar från istider och processer som skedde för länge sedan och har genom dessa hjälpt människan förstå jordens utveckling. Människan är villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utsträckning. Många av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi.