Sök:

Sökresultat:

7322 Uppsatser om Hela människan - Sida 29 av 489

Livskvalitet hos kvinnor efter en mastektomi pÄ grund av bröstcancer

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och stÄr för ungefÀr 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi Àr ett av behandlingsalternativen dÀr hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgÄr ungefÀr hÀlften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet Àr ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar bÄde psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. DÄ cancer drabbar hela mÀnniskan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktÀr anvÀndbar inom cancervÄrden.

Barn i bil : Examensarbete hos Volvo Personvagnar

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva projektets gÄng och redogöra de olika val som har gjort. I projektet har jag sammarbetat med Volvo personvagnari Göteborg dÀr jag ocksÄ har suttit och arbetat. Temat för hela projektet blev ?barn i bil? och sedan ocksÄ förvaring. UtifrÄn detta temat tog jag sedan fram ett koncept och en produkt som ska passa i Volvos nya personbilar.

Den ojÀmlika tandstatusens livsförlopp : En longitudinell studie av sambanden mellan socioekonomisk position tidigare i livet och tandlöshet före och efter pensionsÄldern.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsÄldern samt med försÀmrad tandstatus. Datamaterialet som anvÀnds Àr LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om Àldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingÄr personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 Är vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lÀgre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsÄldern och för att fÄ försÀmrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsÄldern, med nÄgot starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försÀmrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass.

Katastrofsjukhus : En ny robust typ av fÀltsjukhus

Denna rapport beskriver framtagandet av Katastrofsjukhus, robustare fÀltsjukhus med förbÀttrad standard. JÀmförelse görs mellan det framtagna Katastrofsjukhuset och uppblÄsbara tÀltsjukhus samt standarden i svenska sjukhus. En fÀrdig produkt finns Ànnu inte framtagen och rapporten lÀmnar en hel del lösa trÄdar, men Àr en bra grund för mer omfattande utveckling av konceptet och som en idéstudie till en vetenskaplig avhandling eller annan fortsatt forskning.Problemet med befintliga fÀltsjukhus Àr frÀmst miljön i operationsavdelningen. Detta Àr nÄgot det lagts stor vikt vid och en strÀvan att uppnÄ svensk standard har genomsyrat hela processen. En annan viktig punkt vid framtagandet av Katastrofsjukhus har varit konstruktionens vikt, vilket Àr tÀltsjukhusens största fördel.

Pappors upplevelser av mötet med BVC-sköterskan

Den nya rollen som förÀlder Àr en stor omvÀlvning i livet. Staten uppmuntrar numera till ett mer jÀmstÀllt uttag av förÀldrapenningen och pappor visar pÄ ett större intresse för barnet och dess utveckling. FörÀldrar uttrycker att de vill att mer fokus ska lÀggas pÄ pappans behov och delaktighet. En av distriktssköterskans uppgifter pÄ BVC Àr att ta tillvara pÄ hela familjens resurser och stötta hela familjen för att uppnÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Mycket forskning kring distriktssköterskans stödjande roll pÄ BVC har fokuserat pÄ kvinnors upplevelse, men inte lika mycket har handlat om mÀnnens upplevelse.

Företaget i varseltider : PÄverkan pÄ dess effektivitet och produktivitet

Syftet med studien Àr att undersöka varsels effekter för företags effektivitet och produktivitet under lÄgkonjunktur. VÄr studie bygger pÄ intervjuer med bÄde chefer och anstÀllda frÄn företaget Water Jet Sweden AB. Studiens resultat Àr att personal pÄverkas av företags beslut om varsel om uppsÀgning genom att arbeta mindre effektivt. Detta Àr sÄ för att varslet sÀnker arbetsmotivationen och tryggheten vilket gör att personalen underpresterar, detta pÄverkar hela företaget negativt..

Distributed Operations : en framtida lösning för upprorsbekÀmpning?

Chefen för amerikanska marinkÄren beslutade 2005 att pÄbörja utvecklingen av konceptet DistributedOperations (DO). Syftet med konceptet Àr bland annat att möta utmaningarna inom upprorskrigföring och?Small Wars? som kÀnnetecknas av asymmetriska förhÄllanden mellan parterna. Grundidén medDistributed Operations Àr att skapa en fördel över motstÄndaren genom att upptrÀda utspritt ellerkraftsamlat och hela tiden kunna avge understöd till den ?lÀgsta enheten?.

Skolsköterskans hÀlsofrÀmjande arbete med överviktiga barn

Övervikt och fetma hos barn och unga Ă€r idag ett stort internationellt folkhĂ€lso- samt vĂ„rdvetenskapligt problem. Detta Ă€mne har valts att belysas pĂ„ grund av att det Ă€r viktigt ur ett folkhĂ€lsoperspektiv, att titta nĂ€rmare pĂ„ hur det hĂ€lsopreventiva arbetet bedrivs till vĂ„ra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hĂ€lsosamma levnadsvanor, dĂ„ vi idag vet att livsstilen grundlĂ€ggs tidigt i livet. Vi vĂ€ljer att fokusera pĂ„ skolsköterskans perspektiv, dĂ„ hon har utbildning inom hĂ€lsofrĂ€mjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, dĂ€r barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsĂ€ttning för ett hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med barn och unga Ă€r att hela familjen berörs och stor vikt lĂ€ggs vid att detta arbete pĂ„börjas tidigt.

RecĂșrrens ? En svensk novellfilm

Det hĂ€r Ă€r slutreflektionen för ett examensarbetet RecĂșrrens, skapat av Mikael Berglund och Johan Cederholm frĂ„n Medieteknik och Joel Arwidson och Charlie Persson frĂ„n digital ljudproduktion. RecĂșrrens Ă€r en novellfilm vi gjorde frĂ„n idĂ© till fĂ€rdig film och vi kommer beskriva hela vĂ„r arbetsgĂ„ngen i den hĂ€r slutreflektionen. I den andra, reflekterande delen, diskuterar vi hur arbetet gick, motgĂ„ngar, framgĂ„ngar och slutresutlatet. Bifogat finns Ă€ven manuset och bildmanuset..

SÀllskapsGobelÀng

Jag har vÀvt portrÀtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sÀllskapliga i det. UmgÀnget med bilden av ett ansikte. Men var det egentligen bilden jag ville umgÄs med? Var det inte personen? Kanske kunde jag anvÀnda bilden för att komma personen nÀra? Jag ville ta det ett sÀllskapligt steg till.

Reklam - i huvudsak ett mansdominerat redskap? En studie ur ett könsperspektiv om vems och vilka vÀrderingar det Àr som genomsyrar reklam.

SYFTE: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att genom att analysera olika faktorer försöka komma fram till vems och vilka vÀrderingar det Àr som mest genomsyrar den reklam som skapas. Tyngdpunkten ligger pÄ genus, dvs. de sociala och kulturella skillnader som rÄder mellan mÀn och kvinnor och vilken betydelse dessa skillnader har pÄ reklamutformningens slutresultat och i slutÀndan Àven pÄ samhÀllet i stort METOD: MetodmÀssigt utgörs vÄrt arbete av en integration av teori, enkÀtundersökningar, intervjuer, diskussioner samt experiment. FrÀmst har vi behandlat vÀrderingar, skolvÀrlden och arbetslivet men vi har ocksÄ presenterat reklambranschens vÀrld i form av de normer som styr reklamskaparna samt reklamskapandets process. Presentationen Àr medvetet kronologiskt uppbyggd, dÄ vi vill illustrera mÀnniskans vÀg genom dessa olika stadier i livet.

Analys av infÀstningmetoder för krockkuddemodul.

Genom en studie pÄ Elfversons & Co AB tar det hÀr examensarbetet upp hur och varför klingslag uppstÄr pÄ deras trÀkorkar. Undersökningen har gjorts med en höghastighetskamera för att sakta ner hela förloppet sÄ att det mÀnskliga ögat kan se vad det Àr som egentligen hÀnder i och med att maskinen producerar ca 1 kork per sekund.Maskinerna som anvÀnds för att producera korkarna Àr specialdesignade och unika. Företaget har tillverkat trÀkorkar sedan 1949. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur och varför klingslagen uppstÄr och sedan ge företaget en bÀttre förstÄelse för processen. Författarna till detta examensarbete Àr Arsim Hasani och Adi Trokic..

Ett dagligt liv för kvinnor med urininkontinens

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse, vilket innebÀr att mÀnniskors sÀtt att uttrycka upplevd smÀrta Àr individuellt. SmÀrtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll dÄ det mÄnga gÄnger Àr sjuksköterskan som tolkar patienters smÀrtuttryck och bedömer deras upplevda smÀrta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvÄrdnadsorienterad, dÀr sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhÄllningssÀtt..

Varför byggs det inte fler bostÀder? : En studie av de problem och hinder som föreligger vid nybyggnation av hyresrÀtter i Stockholm

Stockholms befolkning vÀxer för varje dag som gÄr och det finns ett stort behov av bostÀder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillrÀckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio Ären har det varit en omfattande utveckling av ombildningar frÄn hyresrÀtter till bostadsrÀtter. Samma utveckling syns ocksÄ i andelen hyresrÀtter kontra bostadsrÀtter i nybyggda bostÀder. Den hÀr kandidatuppsatsen tar sin utgÄngspunkt i varför det inte byggs mer bostÀder i allmÀnhet och hyresrÀtter i synnerhet i StockholmsomrÄdet.

Kredithantering: en fallstudie av tre partihandelsföretags kredithantering av nya och befintliga kunder

Kredithantering Àr en process dÀr kreditgivare bedömer huruvida kredit skall ges till en kredittagare eller inte. Processen innefattar det kreditgivande företagets arbete under hela kreditÀrendets existens, det vill sÀga frÄn en kreditförfrÄgan fram till kreditÀrendet upphör. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att belysa vilka faktorer som pÄverkar kredithanteringen hos nya och befintliga kunder samt att förklara dessa. Undersökningsansatsen Àr deduktiv och fallstudierna av företagen har genomförts genom personliga intervjuer med ansvariga för kredithantering. VÄra slutsatser av undersökningen Àr att kreditgivaren inte tillÀmpar hela det teoretiska underlaget vid kreditbedömning av företag.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->