This paper is about how the contemporary discourses on the slut in various ways discuss sluttyness, and what consequences these discussions may be for those who see themselves as sluts. The study is based on five electronic interviews, conducted via instant messaging, with five people who consider themselves to be dealing with sluthood and that, according to their own definitions, identify themselves as sluts. My conclusion is that sluttyness, when given the opportunity to be discussed and problematized, visualizes power and normative systems between sluts. This means that sluttyness is more complex than only influenced by patriarchal oppression and hierarchy of femininity, as I show through an intersectional conscious analysis.  .

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst Hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till Hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier.

Att problematisera hur uppfattningen om machokultur påverkar unga mäns maskuliniteter? Vad är unga mäns uppfattningar och erfarenheter av machokultur?? Upplever unga män att machokultur har en påverkan på formandet av maskuliniteten?Det tillämpas kvalitativ metod i studien. Empirin som samlas in består av texter skrivna påInstagramkontot Machokulturen samt tankar och åsikter från tre fokusgruppsintervjuer medmän mellan 20-30 år. Empirin presenteras och analyseras med hjälp av narrativanalys.Resultatet i studien visar att uppfattningen om machokultur påverkar maskuliniteter beroendepå var en man står i genushierarkin inom Hegemonisk maskulinitet. Platsen i hierarkin avgörom en man får ingå i homosocialitet och machokultur..

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrån manlig vänskap i tv-serien ?House M.D.? Till min hjälp har jag använt mig av frågeställningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktären Gregory House i umgänget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktären James Wilson i umgänget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgått ifrån Connells beskrivning av maskuliniteter, med betoning på Hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgänge med utgångspunkt ur en Hegemonisk maskulinitet. Fokus har också legat på att ge läsaren en tydlig bakgrund i hur synen på mannen förändrats, hur vänskap mellan män sett ut historiskt och förändrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vänskap. Materialet har analyserats utifrån en metod som är framtagen för just TV-program, ?How to Study Television? men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrån detta som fokuserar på narrativet.

Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status.De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; heteronormativitet, Hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet.

Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen Hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.

Studiens syfte är att synliggöra hur olika former och uttryck av maskuliniteter konstrueras i en kommunikativ undervisningssituation. Således fokuserar examensarbetet tre lärares kommunikation med elever i en specifik undervisningsmiljö. Vidare består intentionen med studien att diskutera den miljöspecifika genusjargongen på ett samhälleligt och strukturellt plan. Detta kopplat till en genuspedagogisk diskussion. Examensarbetet är en kvalitativ studie vilken innefattar två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, ett val grundat på uppsatsens innehåll och syfte. Studiens resultat beskriver en Hegemonisk maskulinitet som överordnad övriga maskulinitetsuttryck, vilka yttrar sig genom heteronormativitet, förlöjligande samt ett könsstereotypt förhållningssätt och kategoriserande.

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier om Hegemonisk maskulinitet och homosocialitet studera hur normer för maskulinitet reproduceras i tre svenska populära podcasts. Uppsatsen innehåller tre frågeställningar som är följande: Hur förhandlas maskulinitetsnormer hos Alex & Sigge, Filip & Fredrik och Luuk & Lokko?, genom vilka rollprestationer upprätthålls eller omförhandlas normer för Hegemoniska maskulinitetsideal? och vad innehåller dessa podcasts för specifika strukturer och hur återfinns maskuliniteter i detta innehåll? Mitt teoretiska och analytiska perspektiv grundar sig i forskning om maskulinitetsprocesser och Hegemonisk maskulinitet. Vidare utvecklar jag mitt teoretiska ramverk med genreteoretiska anknytningar där den ideologiska funktionen inom dessa blir central. Analysen består av samtalscitat från mitt material där jag transkriberat relevanta delar för att kunna gå nära texten.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades.

Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en Hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den Hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur manlighet konstrueras och representeras i modemagasinet King utifrån ett genusperspektiv. Dels ges en översikt över empirin och dels genomförs en djupare analys med semiotik som metod, av sex stycken reportagebilder. Mer specifikt undersöks hur kroppsspråk, klädkoder, frisyrer, attribut och kameravinklar bidrar till att konstruera manligt och kvinnligt samt vilka manlighetsideal som förekommer med teorin om bland annat Hegemonisk maskulinitet som verktyg. I min gestaltning använder jag montageteknik som metod för att synliggöra, problematisera och bidra till ökad förståelse för detta. Resultatet visar att King har ett nytt sätt att porträttera manlighet på.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.