Bakgrund:Företagsförvärvochdessomkringliggandeaktiviteterärettfenomensombeskrivitsienmängdtidigarestudier.M&Aharalltmerkommitattutvecklastillettstrategisktverktygföricke-­?organisktillväxtochmångaföretagharvaltattbildainternafunktionerföratthanteradetta.InomABBfinnsjustensådanfunktion,vilkenbildadesår2000ochsomdärefterkontinuerligtexpanderat.Dennafunktiongenomföraktivtenmängdförvärvårligenochinvesterademellanår2008och2010tvåmiljarderdollarpåförvärvochsammanslagningarvilketleddetill24nyabolaginomkoncernen.Syfte:SyftetmedstudienärattbidramedennärgåendeochexplorativobservationavenfunktioninomABBsomuteslutandesysslarmedattorganiseraochgenomföraM&A.HurorganiserarochgenomförM&A-­?funktionensinaföretagsförvärvochvarförharABBvaltatthaeninternM&A-­?funktionnärforskningenpekarpåattmerpartenavallaförvärvärvärdeförstörandeärdefrågeställningarsomstudienutgårfrån.Avgränsningar:UppsatsenstuderarnärgåendeM&A-­?funktioneninomABB,mengöringajämförelsermedandraföretagvarförhelleringagenerellaslutsatseromhurenM&A-­?funktionorganiseraskandras.Någraslutsatseromhurmycketvärdeförvärvenskaparföraktieägarnakanhellerintedrasdåensådanansatshadekrävtendjupareanalysavettellerfleraförvärvadeföretagochaktiekursenspåverkanavandraomständigheter.Metod:UppsatsenärenkvalitativfallstudiepåABB:sinternaM&A-­?funktion.Uppsatsenhartagitformenavenbådedeskriptivochexplorativansats.DenempiriskastudienbaseraspåfempersonligaintervjuermedpersoneranställdainomABB:sM&A-­?funktioniZürich.Empirinharsedananalyseratsutifråndetframtagnateoretiskaramverketiuppsatsen.Slutsats:ArbetetmedattgenomföraettföretagsförvärvärinomABBorganiseratviaenindelningitreolikafaser;strategi-­?,transaktions-­?ochintegreringsfas.Idetvåinledandefasernafinnsinstitutionaliseradeprocesserochrutinersomförenklarmöjlighetenattbibehålladendynamiskaförmågasombeskrivsilitteraturenochsomenligtförfattarnaansesavgörandeförattkunnavarieramellanrutinmässigtbeteendeochadhoc-­?beteende.Dennaförmågasaknasdockiintegreringsfasensominulägetärstarktutprägladavettadhoc-­?beteende.FörattlyckasmedstrateginattnåtillväxtviaförvärvsåkrävsdetattettföretaghareninternochbeståendeM&A-­?funktionsompåregelbundenbasisgenomförförvärv.DettaförattinomfunktionenlyckasbyggauppdenerfarenhetochtaframderamverksomärnyckelfaktorerförM&A-­?projektensframgång.Förslagpåvidareforskning:FörfattarnatyckerattdetvoreintressantattstuderahurABB:saktieägarvärdeharpåverkatsavalladeförvärvsomgenomförtssedanfunktionensbildandeår2000.IntressantvoreävenattstuderavilkaskillnadersomfinnsmellanABB:sochandraföretagstillvägagångssättunderenförvärvsprocess..

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien är baserad på sex personliga intervjuer om hur anställda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgångspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen påvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder på en högre maktdistans samt en något högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

Syftet med denna undersökning är att studera skillnader mellan pojkar och flickors anknytning till signifikanta andra i relation till okonventionellt beteende, utifrån Hirschis kontrollteori (1969). Anknytningen utvecklas tidigt i livet och styrs av hur stor känslighet inför andras ogillande individen har. Den formas av föräldrars tillrättavisning, kommunikation och övervakning av barnet. Okonventionellt beteende innefattar i denna undersökning ett sammanslaget mått på våldsbrott, egendomsbrott, stöldbrott, skadegörelse och drogrelaterat beteende men även skolk, mobbing och rökning. Samplet består av 407 flickor och 440 pojkar mellan 15-16 år.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spärrar när de blir upprörda på grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött på under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrågor jag kommer att söka svar på handlar om förhållningsättet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger på intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar utagerande beteende hos ett barn och hur de bemöter detta beteende samt vilka strategier som används för att stötta de utagerande barnen. Något som även undersöktes var förskollärares tankar om könsskillnader när det gäller utagerande beteende. För att ta reda på dessa frågor användes intervju som metod. Sammanlagt intervjuades 8 stycken förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att det utagerande beteendet är svårdefinierat då det kan uttrycka sig väldigt olika beroende på individ.

Detta utvecklingsarbete genomfördes under vår slutpraktik på två olika högstadieskolor i Norrbotten. Syftet med vårt arbete var att se om vi genom samtal med eleverna kunde väcka reflekterande tankar rörande deras beteende mot andra. Vår metod gick ut på att i halv- och helklass samtala om vissa utvalda områden rörande etik och moral. För att se om vi uppnått det syfte vi eftersträvat har vi använt oss av loggböcker, enkät och intervjuer. Resultatet vi fick visade att eleverna upplevde detta utvecklingsarbete som viktigt och att de kunde se vissa positiva förändringar i klassens beteende.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform..

Denna studie grundar sig främst på hur pedagoger förhåller sig till barn med någon form av avvikande beteende. Vi har med denna undersökning tagit reda på hur pedagogerna själva anser sig hantera barn som har ett avvikande beteende samt vilka möjligheter de anser att det finns för att tillgodose dessa eventuella behov. Detta är en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer har genomförts. Pedagogerna arbetar på två olika förskolor, en mångkulturell förskola som ligger centralt i en storstad och en i en liten by på landet. Resultaten av undersökningen visar sammanfattningsvis på att det inte alltid är resurser i form av specialpedagoger och material som behövs i första hand. Pedagogerna kan till en början göra mycket på egen hand. Grunden för en positiv utveckling kan läggas genom att förebygga och skapa stimulans och förtroende hos dessa barn redan i förskolan.

Den rådande diskursen kring tidigt uppvisat normbrytande beteende som ökad risk för fortsatt antisocialt beteende i vuxen ålder, öppnar för en viktig diskussion gällande brottsprevention - vart ska fokus för brottsprevention ligga? Fokus i denna studie ligger vid just interventioner mot normbrytande beteende på förskolenivå för att avvärja eventuell utveckling av antisocialt beteende senare i livet. Studien syftar till att presentera tidigare social preventiva projekt som utförts på förskolenivå, utvärdera dessa projekt för att generera kunskap kring vilka de väsentliga delarna i ett dylikt projekt är samt presentera hur ett socialt brottspreventivt projekt på förskolenivå bör utformas framöver. Genom en litteraturöversikt av tidigare projekt som utförts på förskolenivå resulterar denna studie i tre huvudsakliga tabeller innehållandes ålder på interventionssubjekten, programmets intensitet, riktning och typ av intervention samt huvudsakliga resultat. Studien påvisar vikten av tidig intervention, redan på förskolenivå.

Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en långvarig negativ utveckling. För att förhindra detta krävs tidiga effektiva insatser som i sin tur kräver tillförlitliga bedömningsinstrument som identifierar risker och behov hos unga med, eller i riskzonen för normbrytande beteende. Just detta är syftet med ESTER-bedömning. Föreliggande studies syfte var att undersöka interbedömarreliabiliteten av ESTER-bedömning inklusive en ny kandidatskala för riskfaktorerna . Två oberoende bedömare genomförde ESTER-bedömningar på journalmaterial tillhörande 30 tvångsomhändertagna flickor, 15-20 år.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i samarbete med Scania CV AB. Syftet är att kartlägga hur man resonerar kring begreppet säkerhet i förhållande till Organizational Behavioral Management (OBM). Studien presenterar OBMs beteendeanalys ABC-modellen för att beskriva hur ett beteende kan aktiveras samt vilka konsekvenser det har. Den avser även att introducera DCOM och Beteendebaserad säkerhet (BBS) som kompletterande verktyg att arbeta med. Målgruppen i studien är truckförare på Chassi.

Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhållanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga män. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga män i 18-19års åldern ur samma vänskapskrets för att få en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger på deras berättelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begår brott av rationella skäl för att få snabba pengar och saker de vill ha.

Opportunism och opportunistiska beteenden framställs som negativa beteenden som är svåra att identifiera. Det leder till risk och osäkerhet i relationer samt transaktioner. Osäkra förutsättningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism är medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Uppsala University Library owns eight volumes of manuscripts attributed to the academy equerry Johan Leven Ekelund (c.1701?1775). In this thesis, I apply methods from the field of material culture studies in order to establish which of the volumes that formed the donation from Leven to the library mentioned in his will. By mapping certain markers such as places, names and dates I am able to identify to some extent where Leven gained his practical skills and which writers influenced him. By analysing the texts, I draw the conclusion that the manuscripts can be divided into groups aimed for different audiences.