Denna studie grundar sig pÄ tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar pÄ en gymnasieskola i StockholmsomrÄdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick pÄ skolan och var 18-22 Är. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad pÄ narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som anvÀnds i berusningssyfte. De frÄgestÀllningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhÀllsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fÄtt argumentera, definiera och motivera hur dessa grÀnser görs.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsÀttningar. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att arbetet kunde resultera i bÄde tillfredsstÀllelse och frustration, att skapande av goda relationer var grundlÀggande, att tid var viktig för att nÄ förstÄelse, att vilja skapa en god atmosfÀr samt att icke- verbal kommunikation kompletterade det verbala sprÄket. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde tillfredsstÀllelse nÀr patienter var tillfreds. Goda relationer förmedlade trygghet till patienter vilket underlÀttade ömsesidig förstÄelse.

En undersökning av en nÄgot ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikÀmnet vÀljer bort genom att inte lÀmna svar pÄ problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

Bakgrund: SmÀrta Àr för intensivvÄrdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. IntensivvÄrdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smÀrta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale (NRS). PÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smÀrtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. IntensivvÄrdssjuksköterskorna pÄ NIVA anvÀnder CPOT dagligen i sitt arbete.

Det finns ett stort utbud av benersÀttningsmaterial att anvÀnda vid sinuslyft i samband med implantatbehandling. Autogent bentransplantat har lÀnge varit ett populÀrt val trots nackdelar som t.ex. postoperativ smÀrta frÄn donationsomrÄdet och/eller eventuell sjukhusinlÀggning. AnvÀndning av substitut till autogent bentransplantat skulle kunna vara en lösning för att eliminera dessa problem. Vid utvÀrdering av implantatbehandling och tolkning av resultat anvÀnds olika mÀtparametrar som t.ex.

Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Örlogsfartygens utveckling gĂ„r emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaĂ€r att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra mĂ„ldata, utan att den upptĂ€cks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som stĂ€lls pĂ„ den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremĂ„l (ett annat fartyg).

Den hÀr uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstÄnd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta Àmne och genom vÄr studie ge en tydligare bild pÄ huruvida motstÄnd förekommer eller inte. Genom att detta Àmne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sÀtt att se pÄ motstÄndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen Àr genomförd med 76 enkÀter varav hÀlften hos anstÀllda pÄ ett produktionsföretag och hÀlften hos tjÀnstemÀn pÄ ett annat företag.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka utbredningen av anstÀlldas motstÄnd under arbetstid och att fÄ en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket mÄste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. UtifrÄn vÄrt syfte har vi tagit fram följande frÄgestÀllningar för att förtydliga meningen med studien:? Förekommer det nÄgot motstÄnd pÄ arbetstid och i sÄ fall hur ofta?? Vad gör anstÀllda pÄ sin arbetstid som kan definieras som motstÄnd?? Varför utför anstÀllda motstÄnd pÄ arbetstid?? Förekommer det skillnad pÄ hur mycket motstÄnd produktionsanstÀllda gör och hur mycket motstÄnd tjÀnstemÀn gör?Vi har i vÄr uppsats valt att koppla samman att anstÀllda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstÄnd.

Studien hade tvÄ huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjÀltesvolym, mjÀlteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnétrÀning kan sÀnka antalet andetag och förbÀttra simprestation, t.ex. genom att förbÀttra mjÀltesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnétrÀningspersoner. Dessa genomförde apnétrÀning med 2 serier å 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min.

Den hÀr studien avser att med en kvalitativ metod nÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa mÀn och icke hemlösa personer har haft för mÀnnen under den tid dÄ de fick ett hem. I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med sÀrskilt fokus pÄ intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har ocksÄ AnvÀnt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvÀrldsintervjuer med före detta hemlösa mÀn har vi insamlat vÄrt empiriska material frÄn tre olika lÀnder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid dÄ mÀnnen fick ett hem, och att de dÀr fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig sjÀlva, vilket underlÀttade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förÀndring av sina livssituationer.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.