Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik..

Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat.

AbstractWhat do the pupils really learn in school? What do the pupils know before they begin schooland what knowledge do they have when they graduate form 5 and should have achieved thegoals? I chose to interview some pupils in the end of nursery school and some pupils in theend of form 5. To limit myself I chose the subject space, because I think most pupils thinkthat space is an interesting subject. The result of my examination was that pupils in nurseryschool have many different thoughts and previous knowledge about space, often on the basisof what they have seen themselves, and that some of the pupils in form 5 have some moredeveloped knowledge while some pupils still got the skill as a nursery school pupil. Myexamination shows that some pupils have learned surprisingly little, bearing in mind that theyhave been in school for five years..

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket.

Detta examensarbete avslutar två års studier på yrkeslärarutbildningen. Som blivande yrkeslärare har jag valt att blicka in i kommande förändringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 träder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förändringar. Efter avslutad utbildning på yrkesprogrammen kommer eleverna att få en yrkesexamen och ett uttryckt önskemål i arbetet inför reformen är att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anställningsbarhet.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl styrdokumenten i Gy2011 stämmer överens med arbetsgivarnas krav på blivande administratörer för att bli anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur väl stämmer skolans krav på kunskaper överens med arbetslivets krav på kunskaper?Min undersökning avgränsar sig till yrkesutgångarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service på Handels- och administrationsprogrammet samt avgränsar sig till tre län i södra Sverige.Med en jämförande dokumentanalysmetod studerar jag läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmålen för Handels- och administrationsprogrammet, ämnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrån gjorda avgränsningar och urval.Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten ställer mer krav på generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav på kunskaper.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga räknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, särskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lärare arbetar med dessa områden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och på senare år har brister i taluppfattning uppmärksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lärare som undervisar i år 1-6 nödvändiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg används för att få kännedom om elevers kunskaper i matematik vad gäller taluppfattning och skriftliga räknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvändiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga räknemetoder.

Bakgrund: cancerpatienter med relaterad smärtproblematik blir ett allt vanligare omvårdnadsproblem för sjuksköterskor. Patientens smärta är individuell och drabbar hela individen med fysiologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner. Även anhöriga till den smärtpåverkade blir drabbad och sjuksköterskan har en betydande roll i att bedöma, lindra och informera angående smärtans uppkomst och lokalisation. En riktig smärtanamnes skall alltid ställas och hjälpmedel användas för att kartlägga den cancerrelaterade smärtan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper kring smärtbedömning hos cancerpatienter.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Finns det bättre eller sämre musik? Om det är så, vem bestämmer det? I detta projekt kommer jag att undersöka om musikkritiker som skriver musikrecensioner kan sägas ingå ett sammanhang där det förekommer ett maktspel. Är det så att de som skriver om musik kan sägas ingå i ett ?spel? som alla inom detta specifika område kan sägas ingå i? Detta spel skulle i så fall utgöras om en strid om maktpositioner inom musikkritikens område. Dessa maktpositioner kan uppnås genom att inneha rätt kunskaper, kunskaper som av andra musikkritiker uppfattas som värdefulla för att kunna få anseende inom detta område.

Multiresistent Stafylokock aureus (MRSA) är en mycket smittsam bakterie som ökar på sjukhusen. En faktor till detta är att handhygien hos sjukvårdspersonal brister. Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar. Studien riktade sig till sjuksköterskor på fyra olika dialysavdelningar. Datainsamlingen gjordes via en enkät som delades ut till 141 sjuksköterskor, varav 86 besvarade enkäten.

Studiens syfte är att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartläggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs även i två gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv på de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjälp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de beräkningarna som krävs, men att det saknas en djupare förståelse för geometri, speciellt inom området area. Jämförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns någon större skillnad mellan eleverna. .

AbstractThis report aims, through interviews, observations and literature review to examine what some of the youngest children know about the heart, blood and bloodstream. The sample size was twenty children, half of them are at the age of three and the other half is at the age of six.The interviews showed that children at the age of six had better knowledge than children at the age of three, but one child knew that we have the blood corpuscle in the body. He was also the only one who mentioned the blood corpuscle of all children who participated in the research. Children at the age of three could not see the functional relationship between the blood and heart. One child who was six years told that the air we breathe goes directly in the heart from where the blood is circulating to the rest of the body, together with the food.Keywords: heart, blood, bloodstream, the body.

Syftet med detta arbete har varit att få fördjupade teoretiska kunskaper om olika läsinlärningsmetoder samt en inblick i vad som styr verksamma lärare i deras val av arbetsmetoder. Bakgrunden är baserad på de fyra vanligaste metoderna i den svenska skolan. Den tar även upp läsprocessen, läsutvecklingen, en historisk tillbakablick samt vikten av att lära sig läsa. Vi valde att göra en kvalitativ enkätundersökning där tre lärare från den skola där vi gjorde vår VFU ingick. Resultatet från den visar att lärare inte enbart arbetar med en metod utan väljer att blanda olika metoder.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers användning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar från förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla pedagogerna använder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken används oftast vid högläsningsstunderna och några av pedagogerna ansåg att de använder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.

Nordiska (och svenska) näringsrekommendationer rekommenderar att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta är den mängd som, enligt forskning, har effekt mot övervikt samt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Utländska och svenska studier visar att svenska folket äter för lite frukt och grönsaker i förhållande till rekommendationerna.Studiens syfte är att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen bland ett antal kockar, idrottslärare och distriktssköterskor i Göteborg. Syftet är också att studera om dessa grupper använder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur ser frukt- och grönsakskonsumtionen ut bland de utvalda grupperna? Vilka motiv har respondenterna för att äta frukt och grönsaker som de gör? Anser respondenterna sig ha kunskap om frukters och grönsakers effekt på hälsan? Använder respondenterna kunskaper om frukt och grönsaker i sina yrkesroller?Studien genomfördes med enkätundersökning.