Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder..

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Vad vet lärare om dyskalkyli? Detta arbete sammanfattar vad dyskalkyli är och vad olika forskare säger angående dyskalkyli. Data som samlats in gjordes med hjälp av intervjuer med olika gymnasielärare och rektorer. Resultatet visar att det inte är många lärare som har någon djupare kunskap inom dyskalkyli. Det är specialpedagogerna som får hjälpa elever som har det svårt och det innebär att lärarna måste upptäcka elevernas svårigheter om de inte själva träder fram och ber om hjälp, vilket man inte kan förutsätta att de gör.

Undersökningen syftar till att visa andraspråkselevens språkliga kunskaper på modersmålet och på svenska språket. Arabisktalande eleven skriver två texter. Den första är på modersmålet och den andra är översatts till svenskan. Performansanalys är ett bedömningsverktyg som beskriver vad eleven kan och som inte räknar elevens fel. Performansanalys är den metoden som används för att analysera elevens texter och sedan bedöma elevens språkliga kunskaper.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka hur energibegreppet uppfattades i grundskolan. Utgångspunkten togs utifrån elevernas kunskaper i ämnet fysik och energi. Jag valde att koncentrera mig på arbetsområdena "Energikällor" och "Löst och blandat". Jag ville se om jag kunde utveckla elevernas kunskaper med fakta genomgångar och filmvisning. Mitt utvecklingsarbete utfördes i två 7:or i Piteå Kommun.

Uppsatsen undersöker huruvida det finns ett förväntningsgap mellan lärare och studenter på ekonomutbildningen vid Uppsala Universitet. Parametrar som tagits i beaktning är hur lärare och studenter uppfattar situationen. Det som undersökts är: 1. hur lärare upplever vikt och nytta av olika kunskaper jämfört med 2. hur studenter upplever vikt och nytta av samma kunskaper.Undersökningen består av en enkätstudie.

BakgrundFotsår är en vanlig komplikation hos diabetiker som ofta påverkar patientens livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors kunskaper med avseende att förebygga och behandla fotsår hos patienter med diabetes samt hur sjuksköterskan kan stödja patienterna i sin egenvård.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design, publicerade mellan 2000-2012. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor behövde öka sina kunskaper vid omvårdnaden av patienter med diabetesfotsår, medan patienterna efterfrågade mer kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, samt behövde mer information och ökad motivation till att bedriva sin egenvård. Resultatet visade att utbildning och ökad kunskap om fotsår ledde till en bättre livskvalitet och ökad egenvård hos diabetespatienterna.Slutsats: Både sjuksköterskor och diabetespatienter är i behov att förbättra sina kunskaper om omvårdnaden av fotsår. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar en god relation och en helhetssyn som inbegriper såväl det fysiska, psykiska som det sociala perspektivet på patienten. Detta förhållningssätt är grunden för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa och stödja patienten i sin egenvård..

Syftet i detta examensarbete är att få en inblick i hur förskollärare/barnskötare planerar och stödjer barnen i deras sökande efter olika matematiska begrepp i lek med vatten. Vi har gjort en tvärvetenskaplig undersökning på fyra 1-3 års avdelningar, som är baserad på ett hermeneutiska tankesätt där vi har tolkat förskollärarnas/barnskötarens agerande vid vattenlek. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder i intervjuerna och observationerna. Resultatet i vår undersökning visar att förskollärarens/barnskötarens egna kunskaper i matematiska begrepp, planering av aktiviteten, förståelse för barnens kunskaper är viktiga för vidareutveckling av barnens matematiska begreppsbildning.

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.

Idag ?nns det en stor mängd program för att underlätta vid design av ett gra?skt användargränssnitt. Många av dessa gör det enkelt att snabbt skapa en prototyp för att exempelvis illustrera en idé kring hur ett gränssnitt kan se ut. Vad som däremot ofta saknas är ett e?ektivt och intuitivt verktyg för att skapa funktionalitet i prototypen och göra gränssnittet levande utan att behöva kunskaper i programmering.Den här rapporten studerar hur ett verktyg för att skapa funktionalitet i prototyper, och som inte kräver några kunskaper i programmering, skulle kunna fungera.

I dagens samhälle har ungdomar allvarliga hälso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever får sin primära kunskap inom sex och samlevnad från skolan, men de uppger att de inte har någon användning för dessa kunskaper. Syftet är att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att få en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom området.Undersökningen genomfördes med två olika enkäter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och den andra enkäten bestod enbart av slutna frågor. Killarna i undersökningen ville inte läsa om "sexuella läggningar" eller ansåg att det borde tas upp i skolans undervisning.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förståelse för begreppet tid. Vi ville även undersöka lärarnas föreställningar om vad eleverna har för kunskaper och förståelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tänkande, kan bero på utebliven förståelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att utgå ifrån elevernas förståelse. Vi ville testa en sorts analys för att få ett hjälpmedel för vår kommande matematikundervisning.

  I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste.

Ett informationssystem är ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. När ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krävs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krävs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som påverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. När ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstår förändringar i verksamheten. När det gäller större förändringar på arbetsplatserna i Sverige är det allmänt känt att fackföreningar involveras i processen.