Inledning: Att vara tonåring och leva med en svårt sjuk och döende förälder är påfrestade och det finns en ökad risk att detta på lång sikt påverkar det psykologiska välbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonåringar och förebygga risk för framtida psykisk ohälsa behöver vi ta reda på mer om deras upplevelser.Frågeställningar: Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonåringar som förlorat en förälder, som erhållit palliativ vård, inom ett år efter förlusten. Kvalitativ analys användes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonåringar upplever ett ökat ansvar.

The purpose of this study was to, by using thematic analysis, investigate how psychologists experience and are affected by treating sexually assaulted individuals, if and how they use different coping strategies to maintain their own wellbeing and how they are affected by the organization. Semi-structured interviews were conducted with eight psychologists working in a clinic dedicated for patients with history of sexual assault. The analysis identified one general theme and four themes. The general theme Consciousness and active choices minted the other themes. Participants' awareness of their own and colleagues? health supplied conditions for inner reflection, which along with concern for potential negative effects resulted in active choices for mental health and work environment.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser.

Introduktion: Sjuksköterskor anses vara den yrkeskategori som genom frekvent omvårdnad ofta skapar en personlig relation till sina patienter. Ökade krav och ett holistiskt synsätt inom vården medför att denna relation blivit viktigare. Med bristande strategier för att hantera denna nära relation kan risken för utbrändhet öka. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa upplevelser av negativa aspekter vid omvårdnadsarbete nära döden, samt att uppmärksamma hur sjuksköterskor hanterar omvårdnadsarbetet nära döden. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tolv vetenskapligt kvalitativa artiklar granskades och analyserades textnära genom kvalitativ innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGAtt förlora ett barn är något av det värsta en förälder kan vara med om. När dödsfallet ärplötsligt och oväntat är det extra svårt för föräldrarna eftersom de inte haft tid attförbereda sig. Bemötandet av föräldrar som förlorat ett barn är oerhört viktigt, menmånga sjuksköterskor är osäkra på denna uppgift. Bakgrunden tar upp statistik ochföräldrars upplevelser av att förlora barn samt beskriver begreppen: socialt stöd ochstödgrupper, sorg, kris, coping och KASAM samt familjecentrerad omvårdnad. Syftetvar att beskriva vad föräldrar som förlorat ett barn genom plötslig och oväntad dödönskar för stöd och sjuksköterskors syn på det stöd de ger.

Abstrakt Bakgrund: Dagligen utsätts ambulanspersonalen för situationer som mer eller mindre uppfattas psykiskt påfrestande. Stressen som kan uppstå under tjänstgöring upplevs ofta olika beroende på individ. Forskningen har i dagsläget mest fokuserat på stressorer, men det finns ett behov av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen upplever stressen och hur de bär sig åt för att hantera stressen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av stress och hur de hanterar det. Metod: Till studien valdes selektivt 21 personer ut från en ambulansstation i Västernorrlands län. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes och spelades in för att sedan analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Fjorton män och sju kvinnor i åldrarna mellan 25-63år medverkade i studien och representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor. Resultat: Ambulanspersonalens upplevelse av stress berodde på allt från osäkerhet med sin kompetens, ansvar och bristande rutiner.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett långvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar på ett samband mellan missbruk och påverkan på hjärnans belöningssystem. Missbruk kan även leda till en negativ inverkan på det sociala livet. Fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt genom bland annat ett ökat självförtroende, en ökad fysisk självkänsla och en förbättrad kondition och muskelfunktion.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

Bakgrund: Humor är ett begrepp som genom historien tilldelats en rad definitioner och ändamålen med humoranvändning har skiftat under århundraden. Det råder uppfattningar bland både forskare, teoretiker och filosofer om att humor har positiva effekter på människans psykiska och fysiska hälsa. Syfte: Att belysa humor som uttrycksmedel i somatisk hälso- och sjukvård hos vuxna samt att ta reda på om humor har några effekter på patienters välbefinnande. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie med grund i ett beskrivande metasyntestänk, baserad på elva vetenskapliga artiklar. Under analysen urskildes två teman som fick rubrikerna Humor som uttrycksmedel i omvårdnad och Humor- en faktor för patientens välbefinnande.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen??Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta.

Background: Myocardial infarction is the most frequent cause of death in Sweden. Previous research has indicated large gender differences as regards the type of care received by the patient. Aim: The aim of the literature review was to describe women?s experiences after myocardial infarction. Methods: A literature review based on eleven qualitative articles was performed.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.

Introduktion. Många personer med långvarig smärta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vår yrkesroll att träffa många patienter med långvarig smärta och det är därför nödvändigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund. Många personer är idag drabbade av långvarig smärta.

Bakgrund: Det ställs höga krav på sjuksköterskan som förväntas ge en god objektiv omvårdnad där förförståelse, egna värderingar och känslor inte ska påverka bemötandet i omvårdnaden. Allmänsjuksköterskans medverkan inom abortvården har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma består i att ge god omvårdnad till kvinnan och även ansvara för omhändertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter på abortvården har alltid funnits och det är ofta krävande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gällande abortlag och hantera sina etiska och moraliska ståndpunkter.Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor ställs inför vid omvårdnaden av kvinnor som genomgår abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvårdnadsansvar.Metod: Litteraturstudie bestående av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012).Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frågor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvården samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svåra situationer inom abortvården. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvårdnadsansvar, Strategier för att hantera omvårdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd.