Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.

En av nio kvinnor kommer någon gång att drabbas av bröstcancer och varje år dör omkring 1500 kvinnor på grund av att bröstcancern fjärrmetastaserat och därmed blivit obotlig. De studier som hittills har gjorts på dessa kvinnor har framförallt handlat om kvinnornas upplevelser av att leva med obotlig bröstcancer och endast en liten del har fokuserat på hur de hanterar att leva med vetskapen om att de snart ska dö. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor med obotlig bröstcancer hanterar sin livssituation. Studien utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av berättelser och datamaterialet utgjordes av fyra bloggar där kvinnorna följdes från att cancern blivit obotlig fram till kvinnornas bortgång. I analysen framkom 5 kategorier beträffande hur kvinnorna hanterade livssituationen, ?Att se ljust på livet?, ?Att vara vanlig?, ?Att ta fighten?, ?Att möta den egna döden? och ?Att få stöd?.

Syfte: Att undersöka hur det kan vara att växa upp med en bror eller syster med diagnosen adhd, hur livssituationen/syskonskapet hanterats, samt hur de har påverkats och hur det eventuellt fortsätter att påverka dem i vuxenlivet. Syftet var även att undersöka syskonens upplevelser och behov av socialt stöd under uppväxten.Frågeställningar:? Vilka upplevelser finns hos personer som vuxit upp med ett syskon med adhd?? Hur upplever syskon att de har påverkats av att växa upp med en bror eller syster med adhd?? Hur har syskonskapet hanterats?? I vilken utsträckning finns det behov av socialt stöd under uppväxten för syskon till barn med adhd?Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med åtta personer som vuxit upp med ett eller flera syskon med diagnosen adhd. Intervjupersonerna består av både kvinnor och män i åldrarna 17- 29 år. Resultat: Resultatet visade att samtliga syskon upplevt att syskonrelationen och familjesituationen innehållit mycket bråk som enligt intervjupersonerna var mer än vanligt syskonbråk.

Vi var intresserade av att utforska ämnet psykisk ohälsa utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Vi fann det intressant att fokusera på den lättare psykiska ohälsan eftersom den på senare tid har uppmärksammats alltmer i media och även ökat som samhällsproblem. Som blivande sjuksköterskor var vi intresserade av omvårdnaden av dessa patienter och arbetet inriktades på primärvården eftersom de i första hand söker hjälp där. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken omvårdnad en sjuksköterska inom primärvården bör ge till patienter med lättare psykisk ohälsa. Vi valde att göra en litteraturstudie med utgångspunkt från en induktiv metod.

Syftet med studien var att få en bättre förståelse för hur distansarbetande säljares arbetstrivsel ser ut. Utgångspunkt har tagits i Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM), och dess tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Specifikt har aspekter som ledarskap, motivation, lagkänsla, mål och kommunikation, och hur de kan relateras till de tre komponenterna studerats.KASAM har varit den huvudsakliga teorin som har använts men studien har även fokuserat på ett brett område och tagit hjälp av andra teorier som är viktiga för arbetstrivsel vid distansarbete. Teorier om mål, värdegrunder, virtuella lag, nätverk, kommunikation samt olika motivationsaspekter har använts, men fokus har även legat på ledarskapet och hur ledaren kommunicerar, ger feedback samt fördelar ut ansvar till medarbetare på distans.Vår undersökning har genomförts utifrån en kvalitativ, hermeneutisk utgångspunkt vilket är lämpligt när syftet med studien är att öka förståelsen kring ett fenomen. I det här fallet kännetecknas studien av att säljarna arbetar i en komplex miljö och organisation, där kontexterna ser olika ut, och är beroende av den egna upplevelsen och av olika relationer, vilket gör den kvalitativa studien lämplig.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre.Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress.Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete.

Barns rädslor och oro i möten med sjukvård Författare: Christian Römberg & Pontus Älvehag Sammanfattning Bakgrund: Enligt barnkonventionen räknas varje människa tills dagen de fyllt 18 år som barn. Omkring 200 000 barn söker varje år vård på akutmottagningar i Sverige och cirka 95 000 barn per år är i behov av vård på sjukhus. I mötet sjukvården upplever de flesta barn rädsla och oro för sjukvårdsmiljön, sjuksköterskans mediciniska språk och beteende vilket kan förstärka smärtupplevelsen vid undersökning och behandling. En uppkommen sjukvårdsrädsla kan försvåra framtida sjukvårdskontakter och skapa otrygghet hos barn. Sjuksköterskans uppgift är att ge barnet en god omvårdnad och möjliggöra delaktighet för barnet och närstående för att dämpa rädsla och oro, något som regleras genom barnkonventionen och hälso- och sjukvårdslagen. Syfte: Att belysa vad som ger upphov till rädslor och oro hos barn i möten med sjukvården som patient. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats.

Sjuksköterskeyrket har förändrats från att vara uppgiftsorienterat till att sjuksköterskan skall anamma ett helhetsperspektiv på patienten och omvårdnaden av denne. En central del i sjuk-sköterskans arbete är vårdrelationen som skall syfta till att skydda och stärka patientens vär-dighet samt att minska dennes lidande. Relationen skall präglas av ömsesidighet vilket inne-bär att sjuksköterskan blir medaktör i patientens lidande, men även att hur sjuksköterskan mår har en betydande påverkan på patienten. Under de senaste femton åren har frekvensen av emotionella utmattningssyndrom ökat inom humanserviceyrken, vilket kan ses som en konse-kvens av långvarig stress och känslomässigt engagemang i krävande situationer. I samband med stora pensionsavgångar som väntar i framtiden och en åldrande befolkning kommer ef-terfrågan på sjukvårdspersonal att öka.

Inledning: Humor är och har genom historien varit betydelsefull för människanskommunikation och välbefinnande. Välbefinnande beskrivs som ett fenomenologisktbegrepp och att upplevelsen av välbefinnande är individuell. Detta beror dels på inreoch yttre faktorer, dels på hur man tolkar upplevelser och känslor. Syfte: Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa humorns betydelse i vården för såvälsjuksköterskor som patienter. Metod: Resultatet i litteraturstudien baserades pågranskningen av tio vetenskapliga artiklar, samtliga med kvalitativ ansats.Artikelsökningarna gjordes genom databaserna PubMed och Cinahl.

Arbetshypotesen för studien är att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som socionomen får sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det socionomen själv ser som sin uppgift, det vill säga vad han eller hon själv vill uppnå med sitt arbete. Vi vill även, om hypotesen stämmer, ta reda på vilka strategier som används för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. Huvudfrågeställningarna lyder som följer: ? Hur ser socionomen på uppdrag och uppgift, skiljer de sig åt och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur används det?? Har arbetet och inställningen till arbetet förändrats över tid, och i så fall hur?? Vilka faktorer påverkar arbetet och finns det önskemål om förändring?Studien är kvalitativ och baserad på intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv på socialt arbete använts.

Introduktion: Den psykiska ohälsan med stressrelaterade problem bland svenska skolungdomar har stadigt ökat de senaste åren. Flickorna är överrepresenterade. Skolan ses som den primära orsaken till stress där betygssystem, läxor och skolmiljö bidrar. Forskning där ungdomar själva berättar sin upplevelse av stress är bristfällig och behöver uppmärksammas.Syfte: Syftet är att undersöka skolungdomars upplevelser av stress.Metod: Sex 15-åriga skolungdomar, intervjuades och texten transkriberades för att därefter analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier. Den första kategorin var?Att känna symtom på stress? där ungdomarna beskriver hur stress känns i kroppen.

Uppsatsens syfte var att beskriva och försöka förstå hur det är att bli förälder, hur småbarnsföräldrars vardagsliv och förändringsområden gestaltar sig, samt att försöka förstå de sätt småbarnsföräldrar hanterar dessa. De preciserade delfrågeställningarna löd:a.) Hur beskriver föräldrarna vardagslivet och dess förändringar, med avseende på förväntningar, roller inom hem- och yrkesarbete, pengar, tid, vänner och fritid samt ursprungsfamiljen under småbarnsåren? b.) Hur hanterar föräldrarna förändringar och hur använder de eventuella copingstrategier?Genom att få svar på ovanstående ville vi också se hur småbarnsåren påverkar/förändrar föräldern som individ samt föräldrarnas eventuella parförhållande. Vi använde oss av kvalitativ metod för att nå en djupare förståelse för informanternas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att föräldraskapet medförde förändringar inom alla de teman som vi frågade kring.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande:Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till lärarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörändringarIndividuell stödkursLärares agerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolanI resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats.