Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas Handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt.

Jag har valt att se närmre på hur några arbetsledare i den kommunala hemtjänsten upplever den mellanposition de befinner sig i, samt de effekter denna mellanposition möjligtvis har på ledarskapet. Intresset av att belysa just arbetsledarnas situation bottnar i att jag ser den som relativt svår. De befinner sig i en klämsits där de ofta med mycket små medel ska lyckas göra verklighet av de mål och direktiv som framförs av överordnade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie eftersom jag anser att detta är i linje med mitt tänkta syfte. Fyra arbetsledare har medverkat i studien som bestått av halvstrukturerade intervjuer.

I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd.

Syftet med arbetet är att försöka förstå hur sociala och strukturella villkor påverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begå ekonomisk brottslighet. De frågeställningar jag önskat få svar på är:Hur kan ett ekonomiskt förtroende användas för att begå ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka återfinns i Skandiafallet och muthärvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de åtalades berättelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthärvan inom Göteborgs kommun?Då målet med arbetet hela tiden bestått av att få en större förståelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att därefter ha möjlighet att jämföra likheter och skillnader mellan informanterna. Därmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjälp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frågor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett Handlingsutrymme som är centralt för att kunna begå den här typen av brott. Dessa förutsättningar synes vara ett genomgående tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..

Sammanfattning En studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie. Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas.

How does a social welfare officer know when a parent with mental illness or behavioral symptoms is harmful to the children? As a social you are confronted with different ethical dilemmas on a daily basis. The social welfare officers have to follow their own authorities, laws, guidelines and regulations while at the same time do everything to satisfy their clients? needs. This inconsistency can sometimes be difficult to handle.

År 1995 genomfördes psykiatrireformen och dess syfte var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kommunerna har ansvaret för bland annat boende och sysselsättning och stödformerna ska anpassas och därtill även utformas efter den enskildes behov så att brukarna ska kunna bli så självständiga som möjligt. Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan vara i stort behov av att få mening i sin tillvaro, vilket för personalen är en stor utmaning att arbeta för. Syftet med studien var att, med fokus på personalens (inom socialtjänsten) upplevelser, belysa hur de arbetar för att skapa meningsfull sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. I studien används en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av personliga intervjuer.

Hemmet som vårdplats har fått en allt större betydelse. Närstående är en viktig källa till kunskap om den sjuke personens livshistoria och kan ses som självklara resurser inom hemsjukvården. Som personal är det viktigt att stötta och bemöta dessa personer på ett bra sätt för att de skall känna sig trygga och klara av sin situation. Bemötande i vården är ett professionellt Handlingsutrymme och det är i det mellanmänskliga mötet som etiken visar sig. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva närståendes upplevelser av distriktssköterskans bemötande inom hemsjukvård.

Den förtätade staden ses idag som en självklar del av en hållbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frågor kring hur vi kan skapa en förtätad stad av god kvalitet står högt på agendan. När allt fler människor lever i staden skapas ökad efterfrågan på samhällsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige är det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som är den institution där detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav på god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, såväl inne som ute. Den här uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

I denna studie talar fyra kvinnor om sina upplevelser av att stå utanför arbetsmarknaden och hur de med hjälp av bildterapi och basal kroppskännedom börjar omdefiniera synen på sig själva och sitt Handlingsutrymme och på så sätt blir mer delaktiga i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser och erfarenheter av att ha gått i bildterapi och basal kroppskännedom i grupp inom öppenpsykiatrin. Syftet är också att undersöka vilken betydelse kropp och bildgruppen hade för kvinnornas val och motiv till att fortsätta i egen regi, med fokus på gruppens betydelse. Bakgrunden var att det fanns ett behov av att samordna och utveckla metoder inom organisationen samt att göra det mer kostnadseffektivt. Samtidigt var flera utav patienterna långtidssjukskrivna och behövde få rehabilitering för att komma vidare ut i praktik eller arbete när det nya sjukförsäkringssystemet infördes i juli 2008.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda Handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

This study regards the Swedish documentation system, BBiC, which is translated from the English version LACS. BBiC is created to make sure that the children?s needs are put in centre of attention in child protection investigations. The BBiC-system becomes problematic regarding unaccompanied refugee children because of the parent-perspective which is a keystone in the system. Therefor BBiC creates discretion for the social worker which is not BBiC: s original intension.