Det pÄgÄr mÄnga diskussioner kring mat i dagens samhÀlle. Temat för det hÀr examensarbetet Àr svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartlÀggning av Ätta kommuner i MÀlardalen. KartlÀggningen handlar om hur det ser ut i dagslÀget angÄende inköpta volymer och belopp nÀr det gÀller olika produkter. KartlÀggningen omfattar ocksÄ information om produkterna Àr svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut nÀr det gÀller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur rektorer definierar och vÀrderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulÀr har rektorers syn pÄ olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lÀrandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar pÄ att resursbegreppet bestÀms av vem, var och nÀr det definieras. DÄ samtliga grundskolerektorer i en kommun rangordnar Àr det resurser av mer abstrakt/sjÀlslig karaktÀr som vÀrderas högt oavsett kön. Högst vÀrderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka bÄda, enligt Herzbergs tvÄfaktorteori, Àr motivationsfaktorer som ökar arbetsprestation och tillfredsstÀllelse och bör gynna eleverna.

I vÄr studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, FörsÀkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVÄrden. MÄlet med projektet Àr att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa pÄbÀsta sÀtt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vÄr studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstÄr samt vilka förutsÀttningar som finns för att projektet skaleda till en hÄllbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anstÀllda frÄn varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i Àmnen dÀr vi utgick frÄn vÄra frÄgestÀllningar; Uppdrag och mÄl,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt FörutsÀttningar för hÄllbarhet.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmÀn uttryckte sin syn pÄ specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien Àr kvalitativ och dess teoretiska ram Àr hermeneutisk och utgÄr frÄn förstÄelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmÀn för fristÄende och kommunala skolor.Resultat: HuvudmÀnnen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. Handledning uttrycktes bÄde ur ett lÄng- och kortsiktigt perspektiv. NÄgra huvudmÀn hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmÀn uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.

I denna studie underso?ks vilken inverkan kulturskillnader har pa? kunskapso?verfo?ringsprocessen o?ver nationsgra?nser i mindre svenska fo?retag. Detta go?rs genom en fallstudie av det svenska elektronikfo?retaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt fo?retag sa? sa?g vi ett behov av att underso?ka om na?gra av de ma?nga hinder som finns vad ga?ller kunskapso?verfo?ring kan kopplas till kulturella skillnader.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ och anvÀnder laborativt material i matematikundervisningen. För att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lÀrare som undervisar i Ärskurs 1-3. Observationer har ocksÄ gjorts för att se vilka laborativa material som finns och hur de anvÀnds av lÀrare och elever.Analys av intervjuerna visar att lÀrarna i första hand nÀmner plockmaterial i intervjuerna. Andra material som Àr vanligt förekommande enligt bÄde intervjuer och observationer Àr vardagens material (pengar) och skolans laborativa material (centicuber). LÀrare berÀttar att det laborativa materialet anvÀnds i sÄ gott som alla omrÄden i matematik.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

En av de största förÀndringarna som har skett i det moderna Sverige Àr att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar pÄ att invandrarnas position pÄ arbetsmarknaden har försÀmrats under Ären och prognoser visar pÄ att nedÄtkurvan lÀr fortsÀtta. DÀrför har nÄgot som kallas för instegsjobb införts för att förbÀttra positionen pÄ arbetsmarknaden för grupper som stÄr utanför. Enligt arbetsförmedlingen Àr antalet deltagare inom instegsjobb lÀgre Àn vad som förvÀntades. Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har nÀr det gÀller att fÄ ut de nyanlÀnda i arbetsmarknaden. Vi vill ocksÄ veta hur processen ser ut frÄn den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvÄrdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvÄrdnadsprocessens alla steg pÄ ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var Àven att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar pÄ nÀmnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jÀmföra dokumentationen pÄ de tre avdelningarna med avseende pÄ kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkÀtstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mÀtinstrument för journalstudien anvÀndes granskningsmallen CAT-CH-ING.

En elevs karriÀrutveckling hÀnger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att fÄ mer kunskap om hur lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare vid skolor tillhörande skolformen LÀrvux förbereder elever i övergÄngen frÄn studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begrÀnsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med bÄde studie- och yrkesvÀgledare samt lÀrare pÄ LÀrvux. Resultatet visar att skolorna anvÀnder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmÀrks vid upprÀttande av individuella studieplaner, vÀgledningssamtal med eleven, erbjudande av lÀrlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mÄngkulturellt, vilket prÀglar hÀlso- och sjukvÄrden idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvÄrdnad till alla och sjuksköterskan förvÀntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier pÄ att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvÄrdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vÄrdrelationen. Metod: En litteraturstudie dÀr materialet frÄn tio kvalitativa studier anvÀndes.

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.