Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, det vill sÀga dyslexi, ser pÄ sitt handikapp i förhÄllande till sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och kÀnner de sig begrÀnsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fÄtt den hjÀlp de behöver av studie- och yrkesvÀgledaren pÄ sin skola. Den metod som har anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag anvÀnt mig av teorier som beskriver begrÀnsningar samt nÄgra vÀgledningsmodeller som anvÀnds i vÀgledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har kÀnt sig begrÀnsade i sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares perspektiv pÄ ett Àmnesintegrerat arbete. Med hjÀlp av intervjuer undersöks sex gymnasielÀrares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den Àmnesintegrerade undervisningen. FörutsÀttningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bÀsta tÀnkbara situationen för Àmnesintegrering utifrÄn intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln anvÀnds som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrÄn de tre viktiga grundpelarna lÀrare, elev och innehÄll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.

Bakgrund: Enligt ?Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska? skall sjuksköterskan ?...ha förmÄga att utifrÄn patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna omvÄrdnadsarbetet i teamet utifrÄn medarbetarnas olika kompetens...?. Teamarbete gjorde arbetsgruppen effektivare genom bred samlad kompetens samt mindre sÄrbar vid förÀndringar. Syfte: Syftet var att fÄ kunskap om vad som skapar möjligheter samt hindrar sjuksköterskan att arbeta i team med fokus pÄ ledarskap. Metod: Studien var en litteraturöversikt bestÄende av tio vetenskapliga artiklar.

Det rÄder en allmÀn uppfattning om att nÀr ett förÀndringsarbete ska genomföras i en organisation, har mÀnniskorna i den ett inbyggt motstÄnd mot förÀndringar och dÀrmed upplever dessa som hinder. Men förÀndringsmotstÄnd kan Àven innebÀra möjligheter. LuleÄ kommun har valt att införa ett nytt tankesÀtt dÀr Àven de mjuka vÀrdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förÀndringsmotstÄnd som dÄ kan uppstÄ. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om lÀrares och elevernas syn pÄ stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfÀllen kÀnner sig stressade och vad kan i sÄ fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbÀttra och vilka hinder kan det finnas för att nÄ en optimal miljö?Metoden har varit en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgÄngspunkter för respondenterna vad som stressar dem.

Som examensarbete valde jag att göra nÄgot sÄ galet som att skriva en bok. Jag hade aldrig kunnat ana vad jag gav mig in i, och vilket oerhört lÀrorikt Àventyr jag stod inför. MÄnga gÄnger var jag nÀra att ge upp helt och tÀnkte att jag aldrig skulle kunna ro detta i land. Men den 1 maj 2012 skickades faktiskt boken till tryckeriet, en dag jag för evigt kommer att minnas med ett stort leende. Ingenting Àr omöjligt, sÄ lÀnge du Àr beredd att kÀmpa för det - och tro mig, det har jag verkligen gjort.Min bok heter We All Need Heroes.

Skogen bÄde Àr och har varit en av Sveriges viktigaste nÀringar. FrÄn ved och trÀkol, skogsbete och tjÀrbrÀnning har dess anvÀndning vÀxlat genom tiderna men betydelsen har alltid stÄtt sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell skogsindustri fler möjligheter i skogen, nÀmligen turism. Turismen har de senaste Ärtiondena ökat och tros fortsÀtta öka. En viktig del av turismen Àr naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i skogen.

Asperger syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsÀttningar. Detta gestaltar sig i en oförmÄga att leva sig in i hur andra tÀnker och kÀnner, fantasifattigdom och nedsatt förmÄga till social interaktion. MÀnniskor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra mÀnniskor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra mÀnniskor nÄgon gÄng uppsöka vÄrden. Personalen i vÄrden kÀnner inte alltid till de funktionsnedsÀttningar som mÀnniskor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dÄligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vÄrdlidande uppstÄr.

VÄld i nÀra relationer Àr ett stort samhÀllsproblem som oftast drabbar kvinnor i heterosexuella relationer. VÄldet syns ofta inte och sjukvÄrden Àr i mÄnga fall den enda offentliga instans som kvinnorna kommer i kontakt med. Sjuksköterskans bemötande Àr dÀrför viktig i mötet med kvinnorna. Det föreligger dock en del hinder mellan hur de vÄldsutsatta kvinnorna vill bli bemötta och hur sjuksköterskan upplever mötet. Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur vÄldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan upplever mötet.

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillÀmpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lÀgger fokus pÄ konkreta undervisningsstrategier, elevens grundlÀggande behov som mÄste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lÀrare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. NÄgra av de slutsatser som framkommer i studien Àr vikten av individualiserad undervisning, grundlÀggande anpassningsbehov av lÀromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Affekten skam Àr en viktig aspekt som tidigare inte uppmÀrksammats i tillrÀckligt hög grad vid behandling av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien undersökte hur kliniskt verksamma terapeuter berÀttade: att skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma tog sig uttryck, hur de arbetat med affekten skam i behandling, samt hur de pÄverkats av klienters skam i terapin. Sex terapeuter intervjuades och en abduktiv tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Viktiga aspekter gÀllande skam i behandling lyftes fram, dÀr klientens frivillighet och kontroll i behandlingen, samt ett aktivt utmanande av klientens perspektiv betonades. Resultatet skildrade Àven hur skam kan utgöra bÄde ett hinder och ett verktyg i terapin.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.