Syftet med studien var att undersöka socialtjänstens tillvägagångssätt för att ta reda på och försäkra sig om att familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och två familjehems par, i två olika kommuner. Barn placeras i familjehem dels på grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnå god kvalité krävs goda och säkra insatser av kommunerna i form av utredningsmetoder, uppföljning samt Handledning. I resultatet av denna studie framgår det att rekrytering av familjehem blir allt svårare.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Syftet med detta arbete var att försöka konceptutveckla en metod för att utvärdera och utveckla upplevelseprodukter med utgångspunkt i principerna om andra generationens upplevelser och samproduktion. Metoden skulle bygga på en kvantitativ innehållsanalys av offentligt publicerade fotografier som gäster själva tagit i samband med upplevelsen. Vi ville också testa vårt koncept på en verklig upplevelseprodukt via en fallstudie.Utifrån vår första litteraturgenomgång ger vi en inledande bakgrund till områdena upplevelseproduktion, turismfotografi och innehållsanalys med inriktning fotografi. I resultatdelen av uppsatsen beskriver vi sedan det koncept som vi utvecklat utifrån de teorier som vi fann genom en fördjupad litteratursökning. Vi avrapporterar också fallstudien som vi genomförde för att pröva konceptet.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur det är något som ändras i lärarnas undervisning när elever får diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna får några andra förutsättningar i och med det att de får en diagnos. Metoden som jag använt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare som haft elever både före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förändringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var ställd. Det ansågs viktigt för både föräldrar och för vissa lärare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende på ett nytt sätt.

Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij.

Den här rapporten redovisar examensarbetet vars huvudsyfte var att förstå teori och beräkningsgången bakom förspända betongelement samt att jämföra den med teorin för slakarmerade betongelement. Arbetet valdes eftersom inga kurser under studietiden har beaktat denna typ av utformning samt eftersom tillämningen av kunskapen inom området är stor ute i arbetslivet. Arbetet slutfördes genom inläsning av litteratur samt Handledning.Det visade sig efter arbetet var slutfört att några delar av teorin och beräkningsgången bakom förspända betongelement var lik den som används vid slakarmerade betongelement, dock existerade även många skillnader. Likheterna erhålls bland annat vid beräkningarna av moment- och tvärkraftskapaciteterna. Skillnaden är att många extra steg måste utföras vid dimensioneringen, steg som till största del bara av olika kontroller, vilka utfördes bland annat vid dimensioneringen av tillverkningsprocessen och i brottgränstillstånd.Slutligen kunde det konstateras att förspända betongelement har många fördelar, vilka bland annat är att större spännvidder, mindre dimensioner på konstruktionerna samt mindre deformationer kan erhållas.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under Handledning med resurs/pedagog spelades in.

Vi har i vårt examensarbete försökt fånga in och belysa vilka strategier psykiatrisjuksköterskorna upplever sig ha när de lär ut sin erfarenhetsbaserade kunskap till sina sjuksköterskeelever under deras elevplacering inom vuxenpsykiatrin. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Vi hade en frågeguide, men vi eftersträvade att psykiatrisjuksköterskorna öppet skulle berätta så mycket som möjligt om sina egna exempel. Resultatet redovisas genom att sjuksköterskornas beskrivningar tolkas mot den bakgrund som varit utgångspunkt för vår undersökning, som har en fenomenologisk ansats. Vi presenterar psykiatrisjuksköterskornas strategier runt Handledningstillfällen samt hur viktigt de tycker det är att eleverna är tätt intill dem hela tiden i början av elevplaceringen så att de kan observera elevens reflektiva förmåga och deras syn på patienterna.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick Handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.