Syftet med denna studie var att få kunskap om och förståelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förändringsarbete för tidiga insatser. Förändringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte når målet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlägga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrån enkäter och intervjuer. Resultatet visar på ett förändringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, på samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förändringsarbetet är mer förankrat bland specialpedagoger/lärare och rektorer än bland skolans övriga pedagoger.

Sammanfattning:Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i skolans och arbetslagets synsätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på hur pedagoger i olika befattningar ser på sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Jag vill även belysa hur skolan som verksamhet uppfattas från en kommunpolitikers synvinkel när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger från år 1 till år 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja någon elev från klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Förutom att uppfylla gällande regler och riktlinjer för rollen skall den som är verksam som handledare för studenter i deras fartygsförlagda utbildning även känna ett stöd från arbetsgivare och kollegor. Syftet med studien var att undersöka om handledarna upplever att de får detta stöd och även undersöka vad lärosäten, SUI och studenter kan göra för att underlätta Handledningen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ansikte mot ansikte. Fem respondenter intervjuades var för sig mellan den 24:e februari och den 11:e mars 2014. Resultatet visade att det finns utrymme för förbättringar i form av olika sorters stöd till handledare.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att få från specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå.

I föreliggande examensarbete beskrivs de tankar en läkare kan ha innan, under och efter ett svårt patientbesked och om de riktlinjer som finns hjälper när en läkare ska framföra ett svårt besked. Nio intervjuer genomfördes med läkare inom barnmedicin och onkologi. Resultaten visade att innan patientbeskedet kunde det kännas jobbigt, men att de påminde sig själva att det inte var de som gjorde patienten ledsen utan sjukdomen. Under patientsamtalet låg fokus på patienten och läkaren sätter sina egna emotioner åt sidan för att ge patienten utrymme och för att ha kontroll över situationen. Efter patientsamtalet är kommunikation ett av de viktigaste momenten, att få ventilera patientmötet med kollegor men även med familjen.

The County Administrative Board is an authority with big variations in their work. The fact that the County Administrative Board work with so many different issues makes it difficult for the general public to get an insight in what they do and what kind of archival material they create. This handbook is made to illustrate what the County Administrative Board do and how you can find your way to the archives and its documents, both as an employ and as a public visitor.The Handbook begins with a historical overview of the County Administrative Board, from the 17th century to today, with focus on the County Administrative Board of Uppsala. As the Handbook is made for both employees and for the general public several ways to enter the archives are described.Since the employees at the County Administrative Board of Uppsala have access to the archives them self the Handbook also provides detailed descriptions about how to find the way to the records. These descriptions both explains the way to archives organized in dossier and archives organized in chronological order, both provided at County Administrative Board of Uppsala.All the records that the County Administrative Board of Uppsala has generated though the years are not available in the building of the County Administrative Board but at The National Archive in Uppsala.

Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jämställdhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundläggande kunskaper i genus och jämställdhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar på ett professionellt och likvärdigt sätt. Examensarbetets syfte är att undersöka hur genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillämpas av andra pedagoger i skolans jämställdhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade är tre genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nära samarbete med en genuspedagog.

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stärkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen.

Gymnasieskolans fem introduktionsprogram startade 2011 och ersatte det Individuella programmet. Introduktionsprogrammen erbjuds de elever som saknar formell behörighet att söka nationellt program på gymnasiet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad lärare på Introduktionsprogrammet anser att de behöver för kompetens. Undersökningen har skett med hjälp av sju djupintervjuer med lärare som representerar såväl kärn- som karaktärsämnen på Introduktionsprogrammet. Studiens resultat, analyserat med hjälp av Per- Eric Ellströms (1992) modell för kompetens, visar att informanterna framhäver kognitiv kompetens, såsom ämneskunskaper, för att möta de olika förkunskaper som eleverna har i respektive ämne.

Döden är oundviklig. Alla kommer vi att dö och alla omkring oss kommer också att dö. Flera gånger varje dag förlorar något barn en förälder. Ett barn som blir kvar att överleva och leva i sorg. Eftersom det händer så plötsligt anser vi att ett ?krispaket om arbete med döden? vore en självklarhet på alla förskolor som komplement till krisplanen.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet?De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer.Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever på gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever när det gäller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och är därmed förståelseinriktad och vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat på grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ?behandla alla lika? bidrar inte till jämställdhet.

Mentorskap handlar om en relation där mentor och adept ingår på liknande villkor. Mentorskap kan frambringa möjligheter för ett ömsesidigt växande och tanken är att mentor och adept skall lära och utvecklas tillsammans. Syftet med denna studie var att belysa mentorskapets betydelse för enhetschefer inom kommunal omsorgsverksamhet. För att få svar på syftet användes en kvalitativ undersökningsmetod och sex enhetschefer intervjuades. Studien visar att det finns olika skäl till att man som enhetschef ingår i en mentorskapsrelation.

Den här undersökningen av en grupp andraspråkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förståelse för och beskriva villkor för framgång i skolan hos andraspråkselever. De centrala frågorna kretsar kring språkliga förutsättningar för lärande, behovet av stöd i språk- och kunskapsutveckling, självständighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels på en enkätundersökning och dels på öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andraspråkselever i enkätundersökningen. Frågeställningarna handlade om möjligheter och hinder för lärande, eget ansvar för studier, stödet hos läraren och samverkan mellan lärare.