Syftet med min undersökning är, att med utgångspunkt från pedagogers och specialpedagogers uppfattningar, problematisera begreppet utagerande barn och kartlägga pedagogers förhållningssätt och bemötande till de utagerade barnen i skolan. Arbetet beskriver också olika orsaker till utagerande beteende. Undersökningen har gjorts med hjälp av sex intervjuer. Jag har intervjuat tre stycken pedagoger i skolan, en speciallärare och två stycken specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningar på att pedagogerna anser att ett utagerande beteende kan bero på olika orsaker. Det framkom i resultatet och i litteraturundersökningen att orsaken till utagerande beteende är ofta komplexa och att det är svårt att definiera orsaken.

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK kompletterar det talade ordet för att tydliggöra det som sägs. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om TAKK och dess betydelse för barnens kommunicerande. Det handlar även om att ta reda på hur pedagogerna upplever att TAKK används i förskolorna och på särskolan som ingår i studien samt vilket stöd pedagogerna har i användandet av metoden. Vi besökte en särskola och tre förskolor och gjorde intervjuer med pedagoger som arbetar där.

Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos bådepsykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman ipsykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna ochhur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeutermed klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt.Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter ochpsykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes intefinnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom.Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes varaviktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårighetervisades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdeskunskap, Handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiskakompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuellaproblem i samhället.

Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design där datainsamling skett genom sökning av litteratur.I hälso- och sjukvårdslagen står det: ?Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.?. Att arbeta klientcentrerat innebär en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlätta för klientens beslutstagande. Många av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmågan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta ställer krav på förmågan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat.Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmåga där arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förståelsen.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av omvårdnadsHandledning, så som den erfarits av sjuksköterskestudenter vid en högskola i södra Sverige under perioden 2007 -2009. OmvårdnadsHandledning ingår som en obligatorisk del av utbildningen och påbörjas under utbildningens andra termin i form av regelbundet återkommande gruppträffar, ca fyra gånger per termin, och fortgår sedan under resterande del av studietiden. Då det har noterats att behållningen av omvårdnadsHandledning skiljer sig radikalt mellan olika studenter finns det ett intresse hos författarna av att undersöka vilka faktorer som påverkar densamma. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Nio sjuksköterskestudenter deltog i studien som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vid tolkningsarbetet av datan har författarna låtit sig inspireras av fenomenografin, där olikheter, snarare än likheter belyses.

This article elucidates the professional dialogue between student teacher and supervisor and it´s conditions as a supervising method in professional academic education. The aim of the study is to discuss how students articulate the conditions of the professional dialogue and the positioning of themselves and supervisors are made. The student taped discussions were analysed. Inspired by positioning theory we analysed the students discussions in order to interpret and elevate patterns showing the conditions concerning the professional dialogues for the students teacher education. The main findings are the students positioning themselves as listener and the supervisor is positioned as communicator of rights, obligations and oughtness.

To the world you may be one person, but to one person you may be the worldThese words sum up my account of social worker expertise. How does one become skillful?a master?in the profession? I answer this question by exploring how social worker proficiency can be developed and grow with the help and support of supervisors, clients and colleagues. Development through professional supervision and in the encounter with clients is an essential part of the work. I also discuss what it means to be new in the field (a novice) in relation to being experienced (a master).

På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik ? med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers Handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10.I sex av sju laborationer har Handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare Handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya Handledningarna.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptäckt, utan socialtjänsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekräftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn så ärgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nå barnet sker arbetet såmycket som möjligt genom föräldrarna.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste ämnesomsättningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner människor världen över lider av sjukdomen i någon form. En siffra som beräknas fördubblas fram till år 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande målet för behandling är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. Vidare bör vårdpersonal ha en väl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vården.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och Handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta.

Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Till följd av att allt fler barn sondmatas har även svårigheterna vid övergång till oralt ätande ökat. Omhändertagandet av dessa barn görs lämpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och läkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhändertagande av barn med ätsvårigheter ser ut med fokus på sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vårdpersonal som arbetar med barn med ätsvårigheter. Transkriptionen analyserades, baserad på Grounded Theory, genom meningskodning.

Syftet med min c-uppsats var att undersöka klienters attityder och förväntningar i bemötandet till socialtjänsten. Jag ville även undersöka varför en del klienter blir självförsörjande medan andra inte blir det och vilka faktorer som kan påverka klienten till självförsörjandet, utifrån socialsekreterarnas perspektiv. För att förstå detta och nå mitt mål så bra som möjligt fokuserade jag mest på socialsekreterare, makt, klient, bemötande, handlingsutrymme, relation och professionalitet. I denna forskning använd jag mig av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade tre socialsekreterare på ett socialkontor och fem klienter på en verksamhet som har samarbete med socialtjänsten.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gällande att läraren vid utvecklingssamtalet skall i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen, har varit ett stöd för lärarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete på deras respektive skolor. Utifrån resultatet av intervjuer med lärare och skolledare på två skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vår slutsats. Det finns inget svar som är gemensamt för alla, två av lärarna anser inte att tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem något när det gäller deras arbetssätt medan de andra tycker att det hjälpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.