Att arbeta som skolsköterska betyder många kontakter med elever som mår bra men också med elever som har det svårt. Att kunna lyssna och få elever, som mår dåligt att öppna sig för en, men att samtidigt inte riktigt veta hur samtalet förlöper eller hur mycket man får höra, kan kännas påfrestande för skolsköterskan. För att bättre förstå skolsköterskans arbetsområde var syftet med studien att beskriva deras upplevelser av etiskt svåra situationer i sitt arbete. Data insamlades genom intervjuer med sju skolsköterskor i sex kommuner i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacher´s professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrån olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det förhållningssätt som används inom ICDP/ vägledande samspel påverkar specialpedagogens rolltagande utifrån det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsområdena individ, grupp och organisation.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 år. Traumateamets utbildning och kompetens är av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte.

Syftet med detta arbete är att få mer kunskap om vad det innebär att få växa upp i våldets närhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som är lämpliga från skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhållanden och vilka effekter våldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhållande som råder där. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvåld i familjen, är upp till den enskilde pedagogen. Bra Handledning från specialpedagog och rektors stöd behövs för att försäkra barnet en så fungerande tillvaro som möjligt.

Ångest karaktäriseras av oro och rädsla i olika former och styrka. Det psykiska lidandet hos personer med ångestsyndrom är stort men det finns hjälp. Syftet med studien var att beskriva patienters och personals upplevelser och erfarenheter av ångesthantering genom avspänning och medveten närvaro. Deltagarna var fem patienter med ångestsyndrom och två personal med erfarenhet av metoden. Data samlades in med intervjuer vid upprepade tillfällen och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, data samlades även med en skattningsskala vid två tillfällen för att undersöka personerna med ångest egen skattning av ångestnivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger på kontakten med syskon som är placerade i andra familjehem men även kontakten med syskon som inte är placerade berörs i viss mån. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsföräldrar som har skilda erfarenheter på området. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsföräldrarna har för att upprätthålla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprätthålla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser på syskon som fenomen och på specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den Handledning som de får av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vår empiri utifrån symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att många olika faktorer påverkade hur familjehemsföräldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.

InledningHandledning i olika former såväl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 år. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern Handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i två olika grupper. Vid varje tillfälle är mellan sex till nio deltagare närvarande. Målsättningen är att båda makarna är närvarande vid Handledningstillfället. Handledningen sker en gång per månad och pågår under två och en halv timma.Vardera grupp handleds av två socionomer med vidareutbildning och som tillika är verksamma som familjehemssekreterare.

AIM: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. METHOD: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis.

Projektledare inom Vägverket har i de flesta fall mer än ett projekt att hålla reda på, detta innebär att det kan var svårt att göra platsbesök och därmed veta hur projektet förlöper. Det är här byggledarna kommer in, som en förlängd arm åt projektledarna som kan vara på plats och på sätt ge daglig information till projektledaren om så krävs. I dagsläget finns det ingen vedertagen beskrivning om hur en byggledare ska arbeta, utan det skiljer sig mellan regionerna i Vägverket. Genom att precisera byggledarens roll i projektet skulle arbetet bli mer effektivt och tydligare för projektorganisationen. Syftet med undersökningen var att förstå och beskriva projektledarnas förväntningar och krav på byggledarna.

This term project addresses how to develop construction drawings for a general contract. The project contains supervision, including blue prints as support as needed.Apart from directions on how to carry out the actual work, the supervision also discusses regulations governing all construction drawings. The supervision is created as guide for similar projects.The construction drawings is a complete construction guide, hence it includes all construction drawings. In addition, a room description and a general description is included..

Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskor i ringa omfattning kan ta sig tid till att söka och läsa vetenskapliga rapporter vilket även speglar sig i handledarskapet. Om studenter inte ser sjuksköterskor söka ny kunskap i forskningen eller får Handledning i att söka, kan vi då förutsätta att de kommer att uppfylla kravet från högskoleverket under studietiden samt socialstyrelsens kompetensbeskrivning när de är färdiga sjuksköterskor?Att belysa sjuksköterskors egna erfarenheter av att använda forskningsrapporter kan ge kunskaper om sjuksköterskor har behov av att stärka sitt eget kritiska tänkande och sin vetenskapliga hållning som sedan kan berika dem i deras handledarroll.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda forskningsrapporter i sitt dagliga arbete med vård och Handledning av studenter i klinisk verksamhet. För att belysa handledande sjuksköterskors erfarenheter valdes intervju som metod och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Uppsatsens resultat ger en nulägesbeskrivning av studiens forskningsområde och stöds av tidigare forskningsresultat. Resultatet redovisas i två domäner, hinder och begränsningar samt möjligheter och förutsättningar för att tillvarata forskningsresultat i vårdandet och studentHandledning.Hinder och begränsningar var tidsbrist, brist på vilja och engagemang, brist på kunskap i informationssökning och att kunna tillgodogöra sig det vetenskapliga språket och till sist bristande tillgänglighet på forskningsrapporter.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Det nya arbetslivet? är ett koncept utvecklat för de kommande medarbetarna från Generation Y som efterfrågar ett arbetssätt med möjlighet till balans mellan arbete och fritid. Arbetssättet ska ge ökad flexibilitet genom digitala hjälpmedel och även bidra till reducerade kontorsytor inom företaget, vilket innebär minskade utgifter. Övergången till arbetssättet kan dock upplevas som en svårighet för dagens medarbetare som främst består av den äldre generationen; Baby boomers och Generation X. Forskning visar att generationer har olika synsätt och värderingar som präglats av deras samtid.

Vårt syfte med examensarbetet är att belysa hur specialpedagogtjänster är utformade genom att undersöka hur platsannonser är skrivna. Vidare vill vi beskriva hur rektorer resonerar när de annonserar om specialpedagogtjänster. Våra frågeställningar som vi vill ha svar på är: Vilka kriterier utgår rektorn ifrån då de ska rekrytera specialpedagoger?Vilka av dessa uppdrag finns med i annonseringen av specialpedagogtjänster?· Ledarskap· Skolutveckling· Handledning· Kartläggning· UndervisningValet av vår teoretiska utgångspunkt vilar på systemteorin som inspirerat oss och som belyser förväntningar samt beskrivningar rektorerna har på specialpedagogens uppdrag då de annonserar om specialpedagogtjänster. Vi har även inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, som beskriver variationer i rektorers uppfattningar av specialpedagogrollen.

I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplägg och frågeställning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande musikterapeut. Av den litteratur jag använt och den metod jag utbildats i, har det både stärkt och inspirerat. Människans sinne är av stor betydelse. De slutsatser jag drar är utifrån arbetet med två barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras.